Blick på världen

Födelsekontroll – djurparkernas dilemma

”Inget zoo i dag kan fungera utan födelsekontroll”, säger Henning Wiesner, chef för djurparken Hellabrunn i München. I djurparker förökar sig djuren fort, och deras ungar växer och frodas och lever ofta längre än sina släktingar i vilt tillstånd. Men djurparker har begränsat med utrymme, och därför behövs preventivmedel. Men ”det finns en hake med födelsekontroll i djurparker. Det är inte vidare populärt bland djuren”, sägs det i den tyska tidskriften Focus. Björnar, till exempel, luktar sig till gömda p-piller i maten och avlägsnar dem. P-piller kan också orsaka hälsoproblem, som bröstcancer, hos vissa djur. Andra alternativ är kastrering och sterilisering, men de lösningarna skapar nya problem. För det första är sådana lösningar permanenta, och avkomma kan behövas i framtiden. För det andra upphör steriliserade djur att producera könshormoner, vilket kan skada deras sociala status bland andra djur av samma art. Ytterligare ett alternativ är att avliva oönskad avkomma – men det upprör många djurvänner och djurskyddsföreningar. Så djurparkerna står inför ett verkligt dilemma.

 Elektroniskt avfall

År 2002 slängde kanadensarna ungefär 155 000 ton elektroniskt avfall, sägs det i den kanadensiska tidningen National Post. Enligt en rapport från miljöorganisationen Environment Canada slängde kanadensarna ”uppskattningsvis två miljoner TV-apparater, 1,1 miljon videobandspelare och 348 000 cd-spelare – av vilka de flesta ansågs föråldrade efter bara några års användning”. Elektronisk utrustning ”slängs ofta, inte för att den har gått sönder utan därför att den inte längre tillgodoser användarens behov”, sägs det i rapporten. Mycket av det här avfallet kan vara farligt. En enda TV-apparat, till exempel, ”kan innehålla upp till två kilo bly”, sägs det i National Post. Och kvicksilvret, som finns i vissa displaypaneler, förgiftar soptippar. Environment Canada säger varnande att med nuvarande takt kommer mängden elektroniskt avfall att ha fördubblats år 2010.

Myror och antibiotika

”Vetenskapsmän har funnit att en del arter av myror odlar svamp som föda åt sin avkomma och att de till och med använder sig av antibiotika som en sorts ’bekämpningsmedel’ för att skydda svampen”, sägs det i den internationella upplagan av The Miami Herald. De så kallade bladskärarmyrorna planterar om, rensar och gallrar grödan precis som en jordbrukare gör. Antibiotikan, som skyddar myrornas odling mot en smittsam mögelsvamp, produceras av bakterier av släktet streptomyceter, vilka lever på bladskärarmyrans yttre hudlager. Ted Schultz, specialist på insekter vid National Museum of History i Washington D.C., påpekar att bladskärarmyror med framgång har använt sig av samma antibiotika under mycket lång tid, till skillnad från människorna som ständigt måste få fram ny antibiotika för att få bukt med läkemedelsresistenta mikrober. Att lösa hemligheten med myrornas användning av antibiotika ”skulle kunna ha ett direkt samband med människans överlevnad”, säger Schultz.

En världsomfattande hälsokatastrof

På grund av den alarmerande ökningen av diabetes är världen på väg mot ”en av de största hälsokatastroferna” någonsin, varnar den brittiske professorn sir George Alberti, president för International Diabetes Federation (IDF). Den brittiska dagstidningen The Guardian rapporterar, enligt statistik från IDF, att över 300 miljoner människor i världen har nedsatt glukostolerans, vilket ofta leder till diabetes. Typ 2-diabetes, som tidigare i huvudsak drabbade äldre, angriper nu brittiska ungdomar som har blivit kraftigt överviktiga på grund av skräpmat och för lite motion. ”Det mest frustrerande är att detta [diabetes och dess verkningar] till stor del går att förhindra genom en förändrad livsstil”, säger Alberti. Utvecklingsländerna kan också få se en snabb ökning av diabetes i takt med att de lägger sig till med ”den rika världens ohälsosamma kostvanor och urbana livsstilar”, sägs det i The Guardian.

Den italienska familjen i förändring

Från 1995 till 2001 ökade antalet samboförhållanden i Italien till nästan det dubbla, antalet par som gifte sig minskade och antalet ensamboende ökade. Dessa rön, som publicerades i dagstidningen La Repubblica, är grundade på uppgifter som samlats in av Instituto Nazionale di Statistica (ISTAT). Under samma period sjönk genomsnittsfamiljens storlek till bara 2,6 personer. Enligt ISTAT väljer många par att bo ihop ”på prov” utan att vara gifta, med tanken att det eventuellt skall leda till äktenskap.

Ugglornas fantastiska sinnen

Ugglorna har, delvis tack vare sina stora ögon och sitt binokulära seende, ”det skarpaste mörkerseendet i djurvärlden”, uppges det i tidskriften Australian Geographic. Och många av dem ”kan uppfatta ljud som är 10 gånger svagare än de svagaste ljud människan kan uppfatta”. Vad möjliggör en sådan skarp hörsel? I artikeln sägs det: ”De olika arterna av ugglor har i varierande utsträckning ett mycket speciellt drag gemensamt när det gäller öronen: Den ena hörselöppningen sitter högre upp än den andra.” Det här gör att ugglorna lättare kan lokalisera bytesdjur som är i rörelse. Tornugglor av släktet Tyto är begåvade med ytterligare en finess i form av ögonkretsens fjädrar. Dessa bildar en inställbar parabol som samlar in ljud och kanaliserar dem till örat. Dessutom är förlängda märgen, en del av hjärnan som är förbunden med hörseln, mer komplicerad hos ugglor än hos andra fåglar.

Ett sätt att undvika hepatitinfektioner

De flesta ”hepatitinfektioner beror på bristande hygien från läkarnas sida”, sägs det i den polska veckotidningen Polityka. År 1997 rapporterade Polens nationella institut för hälsovård att 992 personer smittats av hepatit C, men fem år senare var siffran 1 892. I artikeln beklagade man att det ännu inte finns något godkänt vaccin mot hepatit C. Professor Andrzej Gładysz, en av landets specialister på infektionssjukdomar, säger: ”Det är ingen överdrift att säga att det i Polen finns mellan 500 000 och 600 000 personer som är smittade med hepatit C-viruset.” Och de flesta fall av smittspridning ”inträffar på läkar- eller tandläkarmottagningar”, säger Jacek Juszczyk, chef för infektionskliniken vid Poznans medicinska högskola. Artikeln i Polityka avslutas med orden: ”När vi är i en läkares händer skulle vi vilja vara säkra på att händerna är riktigt rena.”

Kåkstäderna breder ut sig

”Nästan en miljard människor, 32 procent av invånarna i världens alla städer, bor i fattiga storstadsområden”, sägs det i tidningen El Universal som kommer ut i Mexico City. En undersökning som utförts av Förenta nationerna nämner Bogotá, Havanna, Mexico City, Quito och Rio de Janeiro som exempel på städer som fått se kåkstäderna breda ut sig. Vad är orsaken? När det gäller Bogotá är enligt FN-rapporten förklaringen till de hastigt växande kåkstäderna ”den snabba befolkningsökningen, den stora inflyttningen från landsbygden samt våldet, vilket har förflyttat hela samhällen”, sägs det i tidningen. Dessutom levde 23 procent av befolkningen i Bogotá under existensminimum år 2000 jämfört med 19,4 procent 1994.