Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hur kan jag få min pojkvän att sluta behandla mig illa?

Hur kan jag få min pojkvän att sluta behandla mig illa?

Ungdomar frågar:

Hur kan jag få min pojkvän att sluta behandla mig illa?

”I dag slog min pojkvän mig för första gången. Han bad om ursäkt, men nu vet jag inte vad jag skall göra.” – Stella. *

”UNGEFÄR var femte kvinnlig student”, sägs det i en amerikansk läkartidskrift, ”uppger sig ha utsatts för fysisk och/eller sexuell misshandel under sällskapandet.” I en intervjuundersökning som genomfördes i Tyskland bland ungdomar mellan 17 och 20 år uppgav mer än en fjärdedel av flickorna att de hade haft oönskat sex där fysiskt våld, verbala påtryckningar, droger eller alkohol använts som påtryckningsmedel. Enligt en annan undersökning som genomfördes i USA hade 40 procent av de tillfrågade tonåringarna hört sina klasskamrater ”såra och förolämpa den de sällskapade med”. *

Är du ung och planerar att gifta dig med någon som förolämpar dig, skriker åt dig, nedvärderar dig, knuffar eller slår dig? I en tidigare artikel framhölls det att misshandel av det här slaget är oroväckande vanligt. * Där framhölls det också att Jehova Gud inte tolererar hårda ord och kränkande handlingar och att de som utsätts för detta inte bör betrakta ett sådant uppförande som normalt eller som något som är deras fel. (Efesierna 4:31) Men det är ändå inte lätt att veta vad man skall göra i en sådan situation. Du kanske fortfarande har starka känslor för din pojkvän – trots hans uppförande. Eller ännu värre, du kanske är rädd för hur han kommer att reagera om du ger honom kritik. Vad bör du göra?

Tänk över din situation

Först och främst behöver du lugna ner dig och göra en realistisk bedömning av vad som har hänt. (Predikaren 2:14) Har du verkligen utsatts för verbal misshandel? Menade din pojkvän att såra dig, eller var det bara ”tanklöst” tal från hans sida? (Ordspråksboken 12:18) Hur ofta har det förekommit? Var det en engångsföreteelse som du helt enkelt kan överse med? Eller har det blivit till en dålig vana från hans sida att komma med nedsättande kommentarer eller förolämpningar?

Om du inte vågar lita på dina egna känslor angående det här, tala då med någon om det – inte med en jämnårig, utan med någon som är äldre och mer livserfaren. Du kanske kan vända dig till dina föräldrar eller till någon mogen kristen i din församling. Ett sådant samtal kan hjälpa dig att avgöra om du överreagerar – eller om det verkligen är ett allvarligt problem.

Om det verkar lämpligt, kan du ta upp frågan med din pojkvän. (Ordspråksboken 25:9) Berätta lugnt och sansat hur du känner det. Förklara tydligt varför du känner dig sårad. Sätt upp klara gränser för vad du inte tänker tolerera. Hur reagerar han? Struntar han i vad du säger, eller blir han arg och börjar skrika åt dig? Det är i så fall ett tydligt tecken på att han inte tänker ändra sig.

Men hur är det om han visar kristen ödmjukhet och uppriktig ånger? Då kan det kanske gå att rädda förhållandet. Men var försiktig! De som gör sig skyldiga till verbal misshandel ger ofta uttryck åt ånger på ett utstuderat sätt – bara för att fortsätta med sina sårande kommentarer nästa gång de känner sig provocerade. Tiden kommer att utvisa om han uppriktigt vill ändra sig. Ett bra tecken på att han verkligen vill göra det skulle kunna vara hans villighet att söka hjälp från kristna äldste. (Jakob 5:14–16)

Det är viktigt att inse att ”alla har ... syndat och saknar Guds härlighet”. (Romarna 3:23) Om du söker efter någon som är perfekt, kommer du att få söka förgäves. Alla gifta par upplever ett visst mått av ”vedermöda i köttet” på grund av att de är ofullkomliga. (1 Korinthierna 7:28) Så det du måste komma fram till är om hans fel och brister är sådana som du kan tänka dig att leva med. Det säkraste sättet att komma fram till det är återigen att låta tiden ha sin gång.

När det förekommer våld

Det är en helt annan sak om han förutom hårda ord också kommer med grova svordomar, hotar med våld eller till och med utsätter dig för fysisk misshandel – kanske genom knuffar och slag. Det visar att han saknar självbehärskning, något som är farligt i ett förhållande. Det hela kan lätt urarta och leda till ännu allvarligare former av våld.

Det är bäst att ogifta par undviker att vara ensamma tillsammans. Men om du är ensam med en man som blir aggressiv, ge då inte tillbaka ”med ont för ont”. (Romarna 12:17) Kom ihåg: ”Ett milt svar stillar raseri, men ett sårande ord väcker vrede.” (Ordspråksboken 15:1) Håll dig lugn. Säg att du skulle vilja gå hem. Om det blir nödvändigt, gå – eller spring – därifrån!

Vad bör en kvinna göra om en man försöker tvinga henne till sexuella handlingar? Det är naturligtvis förståndigt att ett par som sällskapar redan från början sätter upp klara gränser för sina ömhetsbetygelser. (1 Thessalonikerna 4:3–5) Om en ung man försöker få en ung kvinna att bryta mot Bibelns principer, bör hon utan omsvep göra klart för honom att hon inte tänker ge efter. (1 Moseboken 39:7–13) ”Ge inte vika”, vädjar Anne, som själv gav efter för sådana sexuella påtryckningar. ”Bevara din självaktning. Gör inte samma misstag som jag, hur mycket du än älskar honom!” Om han inte vill godta ett nej, förklara då för honom att du kommer att betrakta alla vidare närmanden av det här slaget som försök till våldtäkt. Om han ändå inte slutar, ropa då på hjälp och försök värja dig mot honom som mot vilken våldtäktsman som helst. *

I båda fallen är Bibelns råd i Ordspråksboken 22:24 tillämpligt: ”Ha inte gemenskap med någon som är hetlevrad, och umgås inte med en man som får vredesutbrott.” Du har under inga omständigheter skyldighet att fortsätta en relation som kan vara fysiskt eller psykiskt skadlig. Det skulle naturligtvis vara dumt av dig att vara ensam med en våldsam pojkvän när du talar om för honom att du vill göra slut. Det bästa är med all sannolikhet att låta dina föräldrar få veta vad som har hänt. De kommer naturligtvis att bli arga och upprörda över att du har blivit illa behandlad. Men de kan hjälpa dig att avgöra vilka ytterligare steg som måste tas. *

Dina försök att förändra honom

Det är under inga omständigheter ditt ansvar att få din pojkvän att ändra sig. Irena erkänner: ”Man tror att man älskar honom, att man skall kunna klara av situationen och kunna hjälpa honom. Men det kan man helt enkelt inte.” Nadine säger något liknande: ”Jag tror hela tiden att jag skall kunna ändra på honom.” Men sanningen är att det är han själv som ”genom förnyelsen av ... [sitt] sinne” måste ändra på sig. (Romarna 12:2) Och det är en lång, mödosam process.

Så stå fast vid ditt beslut, och slå dövörat till om han försöker spela på dina känslor. Försök hålla dig så långt borta från honom som möjligt – både känslomässigt och fysiskt. Låt inte övertalningar, vädjanden eller hotelser från hans sida få dig att gå tillbaka till honom. När Irena gjorde slut med sin pojkvän, som var våldsam, hotade han med att ta livet av sig. Det är klart att en sådan person behöver hjälp, men inte din hjälp. Du hjälper honom bäst genom att stå emot ett okristet uppförande. Om han vill ändra sig, står det honom fritt att söka hjälp.

Vissa tror att ett äktenskap skulle lösa problemet. En forskare säger: ”Kvinnor som gifter sig med våldsbenägna pojkvänner och män som gifter sig med våldsbenägna flickvänner blir vanligtvis förvånade över att våldet inte upphör. Många tror på myten att alla sådana problem försvinner i och med att de gifter sig. Gå inte på den myten.” Det är faktiskt mycket troligt att fysisk misshandel som börjar under sällskapandet fortsätter i äktenskapet.

”Den kloke ser olyckan och gömmer sig”, står det i Bibeln. (Ordspråksboken 22:3) Det är svårt att bryta upp från ett förhållande med någon man tycker mycket om. Men att vara fast i ett olyckligt äktenskap är ännu värre. Du behöver inte oroa dig för att du inte kommer att hitta någon lämplig partner. Med den insikt du har vet du mer än någonsin hur viktigt det är att söka efter någon som är vänlig, snäll och har självbehärskning.

Känslomässiga sår behöver läkas

Verbal och fysisk misshandel kan få förödande konsekvenser. Mary, som själv utsatts för det, ger rådet: ”Sök hjälp – tala med någon om det så fort som möjligt. Jag trodde att jag skulle kunna komma över det på egen hand, men det som hjälpte mig var att jag hade någon att tala med.” Anförtro dig åt dina föräldrar, en mogen vän som du har förtroende för eller en kristen äldste. *

Vissa har också märkt att det är bra att hålla sig upptagen, till exempel genom att läsa sådant som är uppbyggande eller ägna sig åt någon sport eller hobby. ”Men det viktigaste”, påminner sig Irena, ”var att studera Bibeln och att vara med vid kristna möten.”

Det är uppenbart att Jehova inte godkänner hårda ord och våldshandlingar. Med hans hjälp kan du skydda dig mot att bli illa behandlad.

[Fotnoter]

^ § 3 Några av namnen är utbytta.

^ § 4 Även om både män och kvinnor kan utsättas för verbal och fysisk misshandel, ”drabbas kvinnor av betydligt fler skador än vad män gör”, enligt U.S. Centers for Disease Control and Prevention. Men hur det än är använder vi för enkelhetens skull maskulin form i den här artikeln när vi talar om den som utsätter sin partner för sådan misshandel.

^ § 5 Se artikeln ”Ungdomar frågar: Varför behandlar han mig så illa?” i Vakna! för 22 maj 2004.

^ § 15 I Vakna! för 8 mars 1993 ges upplysningar om vad man kan göra för att förhindra våldtäkt.

^ § 16 I vissa fall, som när det gäller våldtäktsförsök, kan dina föräldrar besluta sig för att göra en polisanmälan. Det kan skydda andra flickor mot att behöva gå igenom en sådan hemsk upplevelse.

^ § 23 När det rör sig om allvarliga traumatiska upplevelser kan somliga välja att söka hjälp hos en läkare eller psykiater.

[Bild på sidan 24]

Din partners våldsamma uppförande under sällskapandet förändras troligen inte bara för att ni gifter er

[Bild på sidan 25]

Låt dig inte pressas till att ge efter för opassande ömhetsbetygelser