Lavendel – en gåva för våra sinnen

Från Vakna!:s medarbetare i Australien

DROTTNING ELISABET I av England gav order om att det skulle konserveras och finnas på det kungliga bordet. Karl VI av Frankrike satt på dynor som var stoppade med det. Drottning Victoria av England använde det när hon tvättade sig. Vad var det som de här kungligheterna var så förtjusta i? Jo, en väldoftande buske som kallas lavendel. Alla som någon gång stått på ett lavendelfält med en sky av blålila blommor omkring sig förstår mer än väl varför så många människor fängslas av den här aromatiskt doftande växten.

Det finns över 30 arter av lavendel. Den här motståndskraftiga örtväxten trivs i vitt skilda klimat, från de franska alpernas kyliga luft till Mellanösterns torra hetta. Växtens botaniska namn, Lavandula, kommer från det latinska ordet lavo, som betyder ”tvätta”. Ordet kan härledas från en sedvänja bland de forntida romarna, som parfymerade sitt badvatten med lavendelolja.

En traditionell läkeört

Lavendel är en läkeört som har använts i medicinskt syfte i nästan 2 000 år. Under medeltiden utgjorde denna växt en huvudingrediens i ett hopkok som kallades fyrtjuvsvinäger, eller rövarättika, och användes för att bekämpa pesten. Namnet kommer troligen av att likplundrare brukade tvätta sig i den här lavendelbaserade lösningen innan de sökte igenom pestoffrens tillhörigheter. Trots att det här var mycket riskabelt, verkar det som om de sällan blev smittade.

Örtläkare på 1500-talet hävdade att lavendel inte bara kunde bota förkylningar och huvudvärk, utan även förlamning i armar och ben samt neuroser. De trodde dessutom att en hätta av lavendel på huvudet kunde öka intelligensen. Så sent som under första världskriget bad vissa regeringar sina medborgare att samla in lavendel från sina trädgårdar, så att den olja som sedan utvanns kunde användas för att behandla soldaternas sår.

Traditionella behandlingsmetoder undersöks

Vissa lavendeloljor, i synnerhet Lavandula angustifolia, verkar ha en hämmande effekt på ett antal bakteriearter och  svampar. Somliga forskare menar att lavendelolja kan användas vid behandling av infektioner med bakterier som är resistenta mot antibiotika. ”Lavendelolja har också varit mycket användbart vid förlossningar”, sägs det i en vetenskaplig artikel. ”I en stor klinisk läkemedelsprövning visade det sig att mödrar som använde lavendelolja [i badvattnet] hade mindre besvär [jämfört med mödrar som inte använde lavendelolja] de första 3–5 dagarna efter förlossningen. ... Lavendelolja används numera också i många förlossningsrum för sin allmänt lugnande inverkan.”

Hur var det då med drottning Elisabet I och hennes förkärlek för lavendel? Går lavendel verkligen att äta? ”Lavendeln var en favoritkrydda i England under tudortiden och den elisabetanska tiden och användes till stekt kött och i fruktsallader, och den ströddes över desserter eller åts naturell som sötsaker”, skriver Judyth McLeod i sin bok Lavender, Sweet Lavender. I dag används en del arter av lavendel till att smaksätta kex, kakor och glass. Däremot är det inte alla arter som är omtyckta – speciellt inte av insekter. Faktum är att ”lavendelolja eller pulvriserade blad och blommor av lavendel kan användas både i kommersiellt framställda ... och i hemmagjorda bekämpningsmedel för att hålla kvalster, kornvivlar, bladlöss och mal borta”, heter det i en forskningsrapport.

Växande efterfrågan

Under de senaste årtiondena har lavendelns popularitet ökat igen. Den odlas nu i Australien, Europa, Japan, Nordamerika och på Nya Zeeland. ”Lavendel är som vin”, säger Byron, en ung trädgårdsodlare som odlar lavendel på ett område på ungefär tio hektar i den sydöstra delen av delstaten Victoria i Australien. ”Eftersom lavendeln påverkas av den jordmån och det klimat som den växer i, kan olja som framställs av samma lavendelart skilja sig från region till region. Till och med tiden för skörden och skördemetoderna kan påverka den slutliga produkten.”

Till skillnad från vin utvinns oljan inte genom pressning utan genom destillation med vattenånga. Byron förklarar: ”Det krävs ungefär 250 kilo lavendel för att framställa en liter olja. De nyskördade blommorna, stjälkarna och bladen pressas samman i en stor ståltrumma. Ånga släpps in underifrån, och när den stiger upp genom växtdelarna frigörs oljan. Ångan och oljan passerar sedan genom en kondensor och rinner ut i ett kärl, där oljan skils från vattnet och lägger sig på ytan. Oljan tappas av och förvaras i behållare, som på insidan är klädda med keramik, och där får den ligga och mogna under några månader.”

Lavendeloljan från Byrons gård används i tvålar, krämer och stearinljus. Blomställningarna säljs nyplockade eller torkade, och de knappt utslagna blommorna är uppskattade att ha i potpurrier. Varje år kommer tusentals turister för att provsmaka olika sötsaker som är smaksatta med lavendel och för att få se och känna doften av de vackra lavendelfälten. Byron påminner ofta de här förundrade besökarna: ”Vi gör inte oljan; vi bara utvinner den. Det är den store Skaparen som har gett oss den här växten som en gåva för våra sinnen.”

[Ruta på sidan 11]

Tre kommersiellt framställda typer av lavendelolja

Äkta lavendelolja utvinns från en art som kallas ”Lavandula angustifolia”. Till skillnad från de andra två oljorna som nämns nedan har den liten eller ingen doft av kamfer. Varje år produceras ungefär 200 ton av den här oljan.

Spiklavendelolja kommer från ”Lavandula latifolia”. Upp till 200 ton av den här oljan kan framställas på ett år.

Lavandinolja kommer från en hybrid av de två ovannämnda arterna. Varje år säljs världen över mer än tusen ton av den här oljan.

[Bild på sidan 10]

På många gårdar skördas lavendel fortfarande på traditionellt vis

[Bild på sidan 10]

Lavendelolja utvinns i stora destillationsapparater

[Bild på sidan 10]

Lavendeloljan mognar i stålbehållare, som på insidan är klädda med keramik, innan den används i olika produkter