Glassiga magasin – ”Ta mig! Köp mig!”

DÄR står de, färgglada och blanka, och tävlar om din uppmärksamhet. Du hade inte ens tänkt stanna upp och titta, men nu har deras färgglada omslag fångat din uppmärksamhet. De glassiga magasinen i tidningsstånden verkar alla säga: ”Ta mig! Köp mig!” Även om det kan ligga en viss sanning i att man inte skall döma en bok efter dess omslag, kan man inte förneka att eventuella köpare påverkas av omslagsbilderna på glassiga magasin. I många länder översvämmar dessa tidskrifter marknaden, och konkurrensen om kunderna är hård.

Det finns facktidskrifter eller tidskrifter som riktar sig till olika yrkeskategorier, och så finns det tidskrifter som riktar sig till olika intressegrupper av människor. Utgivarna av en tidskrift har alltid en viss målgrupp i tankarna. Månadsmagasin skiljer sig från tidningar till form och innehåll. De är mer kompakta och tryckta på bättre och ofta glättat papper, vilket ger den där blanka ytan som är så tilltalande för köparen. Månadsmagasin handlar i allmänhet inte så mycket om snabbt övergående företeelser och nyheter som tidningar gör. De har en rad olika skribenter och behandlar en mängd olika ämnen och uppfattningar. De kan också ha olika stilarter, allt från en sakligt rapporterande stil till en mer personlig och känslobetonad stil.

När du står där vid tidningsståndet och tittar, är det säkert mycket som påverkar ditt val eller rentav kan hjälpa dig att avgöra om du skall köpa eller inte. Ditt kön betyder naturligtvis mycket och även dina personliga intressen och inte minst priset på tidskriften. Ja, månadsmagasin kan vara rätt dyra, kanske tre eller fyra gånger så dyra som en dagstidning. Men en dagstidning slängs när det kommer en ny, medan ett månadsmagasin har längre livslängd. Det magasin du väljer kan läsas som förströelse, och du kan behålla det i veckor eller månader och  kanske sedan lämna det vidare till någon annan. Bibliotek är ibland intresserade av äldre exemplar av månadsmagasin, och vissa månadsmagasin blir samlarobjekt.

Är de prisvärda?

Om man tycker att ett månadsmagasin är prisvärt eller ej avgör man ju själv. Den främsta orsaken till att de är relativt dyra är de höga framställningskostnaderna. Innan en förläggare ger ut en ny tidskrift på en redan full marknad måste han göra en omfattande marknadsundersökning. Nu för tiden kan ett förlag ge ut och trycka 30 eller fler olika tidskrifter på sitt eget tryckeri. Trots det har de dryga kostnader, eftersom varje tidskrift kräver sin egen redaktion.

Om du tittar i ett månadsmagasin, kan du bli förvånad över hur många redaktörer och medarbetare som krävs. Varje redaktör tar hand om en viss del av innehållet, och var och en har sin egen stab. De större månadsmagasinen anställer i allmänhet sina egna skribenter och fotografer, även om många skribenter och fotografer arbetar självständigt eller frilansar genom en agentur, vilket innebär att de måste anlitas på hel- eller deltid.

Korrekturläsare går igenom skribenternas bidrag. Redaktörer justerar eller omarbetar det material som kommer in. Bilder utgör en stor del av ett månadsmagasin, och därför behövs det grafiska formgivare. De börjar arbeta med den allmänna layouten och avgör vad som skall finnas på de olika sidorna. Text och bild måste presenteras på ett sådant sätt att det lockar läsaren och leder ögat vidare till nästa bild. De flesta förläggare använder en stilbok, en handbok som talar om vilka uttryck och stilar som skall användas i deras publikationer. Det slutliga ansvaret har chefredaktören. Han eller hon kan behöva fatta ögonblickliga beslut för att inte försena utgivningen. Ett provexemplar görs i ordning för att granskas av ansvariga medarbetare innan magasinet går i tryck.

I priset ingår kostnaderna för tryckning, distribution och löner. Eftersom inte alla exemplar som trycks blir sålda, har återförsäljare i regel ett avtal om att kunna lämna tillbaka överblivna exemplar. Som du säkert förstår täcker inte priset i affären produktionskostnaderna. Utan annonsintäkter skulle ett ordinärt månadsmagasin faktiskt inte kunna vara kvar på marknaden. Ett nyutgivet internationellt månadsmagasin på 200 sidor hade över 80 sidor med annonser. Annonsörer inser att fyrfärgstryck på glättat papper kommer att ge bästa möjliga bild av deras produkter.

Enligt beräkningar använder man i Australien i genomsnitt 1,2 minuter dagligen till att läsa tidskrifter. Detta kan jämföras med att man i genomsnitt använder 1,1 minuter till att gå på bio eller 0,7 minuter till att lyssna på musik. Detta är utan tvivel en av orsakerna till att det är lönsamt att annonsera i tidskrifter.

Lockelsen

Vi kan ju inte granska alla tidskrifter, men låt oss ta en hastig titt på damtidningar. Innehållet i damtidningar har på senare tid kommit att granskas närmare, eftersom somliga menar att de exploaterar kvinnor. Andra betraktar dem däremot som ofarliga.  De skapar helt visst spänning och glamour, något som bidrar till försäljningen av dem. Under de senaste åren har damtidningarna förändrats. Några tidskrifter som bara brukade handla om hemmet och dess skötsel har nu fler reportage om celebriteter och kändisar. Hälsoartiklar har också blivit populära. Kvinnor brukade tycka om att läsa noveller, och ofta fick följetonger försäljningen att öka. Men nu är det inte många magasin som har noveller eller följetonger.

Vad är det då som påverkar försäljningen av magasin? Det är vad som finns på omslaget och som verkar ropa ut: ”Ta mig! Köp mig!” Om det är en kvinna på omslagsbilden måste hon vara berömd eller vacker. Kvinnan på omslaget måste också vara ung och smal, och med teknikens hjälp kan man nu förbättra en bild. Hur är det då med texten på framsidan? Den varierar naturligtvis efter vilken åldersgrupp och livsstil som man riktar sig till. Vissa omslag betonar mode, medan andra lockar med varor som man kan vinna. Omslaget säger ofta en hel del om resten av tidskriften.

Kan glassiga magasin påverka oss?

Förläggare av tidskrifter hävdar att de vet vad kvinnor vill ha. Och det är sant att de gör omfattande marknadsundersökningar för att söka ta reda på vad kvinnor i allmänhet vill ha. Men man bör fråga sig: Fyller de ett verkligt behov, eller skapar de själva ett behov som de sedan skall fylla? Låt oss se hur damtidningar kan forma människors tänkesätt. Först har vi de ständigt återkommande reportagen om kändisars livsstilar och uppfattningar. Detta är kanske sådant som människor vill läsa, men kan det finnas några dolda risker? Jonathan Cole, neurofysiolog vid University of Southampton i England, varnar i sin bok About Face för att detta att känna igen ett ansikte utan att ha träffat dess ägare eller ha hört dennes röst kan skapa en illusion av att man känner personen i fråga. Lägg till detta all den information som skrivs om kändisar. Detta kanske förklarar det nutida fenomenet att många känner djup sorg när de får veta att någon känd person har dött, någon som de inte känt personligen men vars bild de ofta har sett i glassiga magasin. Reportage i TV och tidningar kan naturligtvis också bidra till denna illusion av att man känner någon.

En annan sak som nu skärskådas är hur tidskrifter kan påverka kvinnors inställning till vad som betraktas som en godtagbar figur. Skönhetsidealen kan växla i olika länder, men det budskap som damtidningar i de utvecklade länderna förmedlar är att man  skall vara smal. Lärare och föräldrar och även fotomodeller har framfört kritik, som går ut på att de bilder som ständigt visas i damtidningar bär en del av skulden till ökningen av ätstörningar och alla bantningskurer, och detta gäller i synnerhet för yngre kvinnor.

För att undersöka om det fanns någon grund för dessa anklagelser gjorde den australiensiska upplagan av en internationell tidskrift en intervjuundersökning bland sina läsare och inbjöd en expertpanel att kommentera svaren. Över 2 000 kvinnor deltog, och 82 procent av dem var mellan 16 och 29 år. Kvinnorna fick tillgång till en vikttabell, dvs. en tabell med vikt i förhållande till längd, ålder osv. Omkring 60 procent av kvinnorna tyckte att de var överviktiga, och det trots att bara 22,6 procent av dem var tyngre än vad som var rekommenderat. De 59 procent som vägde mindre än vad som var rekommenderat tyckte att de hade normal vikt, medan 58 procent av dem som var i den normala viktklassen tyckte att de var överviktiga. Endast 12 procent var nöjda med sin vikt. Några kritiserade den tabell som getts ut av Australiens hälsovårdsdepartement och påstod att de viktangivelser som gavs för varje längd var för höga. Och 67 procent av kvinnorna medgav att de ständigt avundades andra kvinnor deras kroppar, och var åttonde erkände att de hetsåt eller hade hetsätit.

Fiona Pelly, näringsfysiologen i panelen, sade: ”Det är uppenbart att vikten har kommit att spela en allt större roll i kvinnors liv.” Och dr Janice Russell, chef för en klinik för ätstörningar i Sydney, sade: ”Och det värsta är att sådana känslor som skuld och avund är så vanliga [i undersökningen]. Det är inte hälsosamt att hela tiden hysa sådana känslor.”

En intressant upptäckt var också att 72 procent av de tillfrågade sade att tidskrifternas fotomodeller var de som påverkade dem allra mest, medan några sade att de hade filmstjärnor som förebild. En ung kvinna som fick hjälp av en dietistklinik sade att hon var stolt över att väga 55 kilo, men medgav ändå att hon fortfarande kände pressen från medier, tidskrifter och kändisar. Undersökningar gjorda på andra håll har kommit fram till liknande resultat.

Två annorlunda tidskrifter

En av de sundaste och mest upplysande tidskrifter som finns är den som du nu håller i handen, nämligen Vakna! Du har inte köpt den i någon tidningskiosk, utan du har kanske blivit erbjuden den på gatan eller i ditt hem. Eftersom den här tidskriften är utgiven, tryckt och internationellt spridd av människor som arbetar på frivillig basis, erbjuds den utan kostnad. Vakna! har medarbetare i olika delar av världen som skickar in artiklar. De arbetar också på frivillig basis, och det gör också dess konstnärer och översättare. Tidskriften Vakna! kom först ut 1946 (på svenska 1948). Dess föregångare var En Ny Värld och Den Gyllne Tidsåldern, som började ges ut 1919 (på svenska 1924). Dessa tidskrifter har aldrig haft några betalda annonser. Vakna! trycks nu på 87 språk, och på många av dessa språk kommer den ut två gånger i månaden. Den har en upplaga på mer än 22 miljoner exemplar.

Vakttornet, som är följeslagare till tidskriften Vakna!, trycks nu på 148 språk. Vakttornet har en upplaga på över 25 miljoner exemplar och har getts ut sedan 1879 (på svenska sedan 1904). Dessa båda tidskrifter har gett människor upplysningar om viktiga frågor i livet, och de är av intresse för män, kvinnor och ungdomar över hela världen.

Vi behöver alla begrunda det faktum att vi inte föds med kunskap. Vishet och kunskap ökar allteftersom vi växer och utvecklas, och det vi läser formar ofta våra uppfattningar och utvecklar vår livsstil. Det är därför som det är så viktigt att välja givande och uppbyggande läsestoff.

[Bild på sidan 25]

Tidskrifter kan påverka vår kroppsuppfattning

[Bild på sidan 26]

”Vakttornet” och ”Vakna!” är inte några glassiga magasin, men ”Vakttornet” har en upplaga på 25 miljoner exemplar på 148 språk och ”Vakna!” en upplaga på 22,7 miljoner exemplar på 87 språk