Hur man utvecklar en önskan att lära

”Öva en pojke enligt den väg han bör gå; han kommer inte att vika av från den ens när han blir gammal.” (ORDSPRÅKSBOKEN 22:6)

HAR du någon gång försökt få barnen att somna samtidigt som det händer något spännande? Även om de är trötta, gråtfärdiga och kinkiga, kämpar de för att hålla sig vakna och vara med. Deras ”behov av att förstå världen och att utveckla sitt kunnande är lika djupt och starkt som deras behov av mat, vila eller sömn. Ibland kan det vara ännu starkare”, skriver författaren John Holt.

Det är en utmaning för barnen att bevara en önskan att lära – givetvis också under skolåren – en önskan som bör bestå livet ut. Även om det inte finns någon patentlösning som garanterar goda resultat, finns det flera väl beprövade metoder som föräldrar, lärare och barn kan tillämpa. Men det som är viktigare än själva metoden är kärlek.

Kärlek lockar fram det bästa

Barn är beroende av sina föräldrars kärlek. Den gör att de känner sig trygga och har lättare för att kommunicera, ställa frågor och reda ut olika begrepp. Kärleken får föräldrar att regelbundet samtala med sina barn och att intressera  sig för deras utbildning. Forskning visar faktiskt att ”det verkar vara föräldrarna som har det största inflytandet när det gäller att motivera ett barn att tillägna sig kunskap”, enligt vad som framhålls i boken Eager to Learn—Helping Children Become Motivated and Love Learning. Ett sådant inflytande leder till ännu bättre resultat när föräldrar och lärare samarbetar. ”Det finns inget som är så effektivt när det gäller att stärka ett barns motivation att lära som ett bra samarbete mellan föräldrar och lärare”, förklaras det i boken.

Föräldrar påverkar också sina barns inlärningsförmåga. I boken Inside the Brain rapporteras det att forskare i en omfattande undersökning av 43 familjer ”kom fram till att de barn som föräldrarna talade mycket med [under deras tre första levnadsår] hade en märkbart högre IQ än de barn som föräldrarna inte talade särskilt mycket med”. Det sägs vidare i boken att ”de föräldrar som talade mycket med sina barn hade lättare för att berömma barnen, svara på deras frågor, ge vägledning i stället för förmaningar och använda ett rikare och mer varierat ordförråd”. Om du är förälder, samtalar du då regelbundet med dina barn på ett meningsfullt sätt?

Kärlek är att visa omtanke och förståelse

Barn har olika förmågor och anlag. Föräldrar skulle naturligtvis inte vilja att de här olikheterna fick påverka den kärlek de visar sina barn. Men i dagens samhälle värderas ofta människor efter sina förmågor, vilket kan få en del barn ”att betrakta konkurrensinriktade prestationer som ett prov på deras människovärde”, enligt vad som sägs i boken Thinking and Learning Skills. Förutom att barnen utsätts ”för risken att misslyckas” kan den här uppfattningen också få dem att känna sig onödigt oroliga och stressade. I tidskriften India Today framhålls det att pressen i skolan och bristen på stöd från familjen anses vara en starkt bidragande orsak till att antalet självmord bland tonåringar i Indien har tredubblats under de 25 senaste åren.

 Det kan också leda till känslomässig skada om barn stämplas som ”dumma” eller ”obegåvade”. Sådana elaka kommentarer försämrar inlärningsförmågan snarare än förbättrar den. En förälder bör därför alltid visa kärlek på ett omtänksamt sätt som understöder ett barns naturliga önskan att lära – i hans eller hennes egen takt och så att barnet inte känner rädsla för att bli förödmjukat. (1 Korinthierna 13:4) Om ett barn har inlärningssvårigheter, försöker kärleksfulla föräldrar hjälpa barnet utan att få honom eller henne att känna sig dum eller värdelös. Det kan visserligen kräva tålamod och takt, men det är väl värt den mödan. Hur utvecklar man en sådan kärlek? Det första viktiga steget är att skaffa sig ett andligt synsätt.

Ett andligt synsätt ger balans

Andlighet som är grundad på Bibeln är av stort värde av flera orsaker. En orsak är att andligheten hjälper oss att få ett rätt perspektiv på världslig utbildning, så att vi betraktar den som viktig men inte som det allra viktigaste. Det kan till exempel vara bra att kunna matematik, men det hjälper inte en person att följa moraliska principer.

I Bibeln uppmanas vi också att vara balanserade i fråga om hur mycket tid vi använder till världsliga studier. Det sägs där: ”Det är ingen ände på de många böcker som framställs, och ägnar man sig mycket åt dem blir kroppen trött.” (Predikaren 12:12) Barn behöver visserligen få en bra grundutbildning, men den bör inte sluka all deras tid. De behöver också få tid till andra nyttiga aktiviteter, i synnerhet sådana som har en andlig inriktning, som gör att deras inre människa utvecklas.

En annan aspekt på andlighet som bygger på Bibelns principer är blygsamhet. (Mika 6:8) Blygsamma människor inser sina begränsningar, och de låter sig inte påverkas av de höga ambitioner och den mördande konkurrens som är så uppenbar vid många utbildningsanstalter. Sådana osunda drag ”kan tillsammans ge upphov till depression”, sägs det i India Today. Oavsett om vi är unga eller gamla mår vi mycket bättre när vi följer Bibelns råd: ”Låt oss inte bli självupptagna, så att vi eggar upp varandra till inbördes tävlan och avundas varandra.” ”Men må var och en pröva sin egen gärning, och sedan skall han ha anledning till triumferande glädje med avseende på sig själv enbart och inte i jämförelse med den andre.” (Galaterna 5:26; 6:4)

Hur kan föräldrar tillämpa det här när det gäller sina barns utbildning? Ett sätt är att uppmuntra dem att sätta upp personliga mål och inte jämföra sig med andra. Om din son nyligen haft prov i matematik eller rättskrivning, uppmana honom då att jämföra resultaten på det provet med ett av sina tidigare prov. Säg sedan något berömmande eller uppmuntrande. På så sätt hjälper du honom att sätta upp rimliga mål, och du följer hans framsteg och ser vad han behöver förbättra utan att jämföra honom med andra.

Men nu för tiden händer det att en del begåvade ungdomar inte gör så bra ifrån sig i skolan av rädsla för att bli förlöjligade. ”Det är inte ’häftigt’ att vara duktig i skolan”, är en uppfattning som vissa ungdomar har lagt sig till med. Kan ett andligt synsätt vara till hjälp i en sådan situation? Ja, absolut! Tänk på det som sägs i Kolosserna 3:23: ”Vad ni än gör, arbeta på det av hela er själ, som för Jehova och inte för människor.” Kan du tänka dig något bättre motiv till att arbeta hårt än att göra det för att glädja Gud? Ett sådant upphöjt tänkesätt ger ungdomar den kraft de behöver för att kunna stå emot ett osunt kamrattryck.

Lär barnen att tycka om att läsa

Att kunna läsa och skriva är en förutsättning för en god utbildning – världslig såväl som andlig. Föräldrar kan hjälpa barnen att utveckla kärlek till det skrivna ordet genom att de läser för barnen från det att de är små. Daphne, som arbetar som korrekturläsare, är tacksam för att hennes föräldrar regelbundet läste för henne när hon var liten. ”De lärde mig att älska det skrivna ordet”, förklarar hon. ”Det gjorde att jag kunde läsa innan jag började skolan. Mina föräldrar lärde mig också att göra efterforskningar, så att jag själv kunde hitta svaren på mina frågor. Den här träningen har varit ovärderlig för mig, och det är den fortfarande.”

John Holt, som citerades tidigare, manar å andra sidan till försiktighet och säger att läsning för barn ”inte är något universalmedel”.  Han tillägger: ”Om varken föräldern eller barnet tycker att läsningen är rolig, kommer den att göra mer skada än nytta. ... Inte ens barn som tycker om när någon läser högt för dem ... kommer att tycka om det när inte föräldrarna gör det.” Han föreslår därför att föräldrar väljer att läsa sådana böcker som även de tycker om och att de tänker på att barnen kanske vill höra boken läsas många gånger! Två böcker som miljoner föräldrar världen runt tycker om att läsa för sina små barn är Vi lär av den store läraren och Min bok med bibliska berättelser, utgivna av Jehovas vittnen. De här böckerna är utarbetade med tanke på barn och innehåller många bilder som stimulerar tankeförmågan och lär barnen gudaktiga principer.

Timoteus, en kristen under det första århundradet, hade förmånen att ha både en mor och en mormor som visade stort intresse för hans utbildning, framför allt av hans andliga utbildning. (2 Timoteus 1:5; 3:15) Timoteus växte upp och blev utomordentligt ansvarskännande och pålitlig – något som inte kommer enbart av världslig utbildning. (Filipperna 2:19, 20; 1 Timoteus 4:12–15) Tack vare kärleksfulla föräldrar finns det i dag många fina ungdomar – unga män och kvinnor – i Jehovas vittnens församlingar jorden runt som påminner om Timoteus.

Undervisa med entusiasm!

Hur den lärare skall vara som vill få andra att tycka att det är roligt att lära kan ”sammanfattas i ett enda ord – entusiastisk”, sägs det i boken Eager to Learn. ”Enbart genom sitt sätt att vara visar entusiastiska lärare sina elever att de är intresserade av det de undervisar om, och deras positiva inställning kommer tydligt till uttryck i deras undervisning.”

Men i verkligheten är det inte alla föräldrar eller lärare  som sprudlar av entusiasm. Det är därför förståndigt av elever att försöka ta egna initiativ, att själva ta ansvar för sin utbildning. När allt kommer omkring, sägs det i den tidigare nämnda boken, ”kommer ingen att finnas till hands för våra barn under deras fortsatta liv för att hjälpa dem att studera, att utföra ett gott arbete, att tänka och att göra den extra ansträngning som krävs för att utveckla sina förmågor”.

Det här visar återigen att det inte i första hand är skolan som är det viktigaste, utan att det är hemmet och de värderingar som barnen får lära sig där. Är du som förälder entusiastisk när det gäller att läsa och studera? Är det en god atmosfär i ert hem som gör det lätt att studera, ett hem där barnen lär sig andliga värderingar? (Efesierna 6:4) Kom ihåg att du genom både ditt exempel och din fostran kommer att påverka dina barn långt efter det att de har slutat skolan och flyttat hemifrån. (Se rutan ”Familjen viktig för barnens inlärning” på sidan 7.)

Människor tillägnar sig kunskap på olika sätt

Det finns inte två personer som tänker exakt likadant. Alla har sitt eget sätt att tillägna sig kunskap på. Det som passar den ene passar inte den andre. Doktor Mel Levine skriver därför i sin bok A Mind at a Time: ”Att behandla alla barn på samma sätt är faktiskt detsamma som att  behandla dem orättvist. Barn har olika behov i fråga om inlärning, och de har rätt att få sina behov tillfredsställda.”

En del människor har till exempel lättare att förstå och komma ihåg information med hjälp av bilder eller diagram. Andra föredrar det skrivna eller talade ordet – eller både och. ”Det bästa sättet att komma ihåg något är att förändra det, att på något sätt omforma informationen”, säger Mel Levine. ”Om den framställs visuellt, omforma den då med ord; om den framställs verbalt, gör då om den till ett diagram eller en bild.” Den här metoden gör att studiet inte bara blir mer givande utan också roligare.

Du måste naturligtvis pröva dig fram för att se vilken metod som passar dig bäst. Hans, en heltidsförkunnare, studerade Bibeln med George, en äldre man som bara hade en enkel utbildning. George hade svårt att få grepp om viktiga lärdomar och komma ihåg dem. Hans försökte därför illustrera huvudpunkterna med hjälp av enkla teckningar. ”Det blev en vändpunkt för George”, sade Hans. ”Ja, han blev själv förvånad över hur bra han förstod och kom ihåg det han lärde sig! När jag väl fattade hur han tänkte, insåg jag att han var mycket mer skärpt än vad jag från början trodde. Han fick snart en bättre självkänsla, och han började se fram emot våra studietillfällen som aldrig förr.”

Du blir aldrig för gammal för att lära

”Vad hjärnan kan göra beror på hur mycket den används”, sägs det i boken Inside the Brain. ”Den är som en maskin som måste användas för att inte bli förstörd, och den är ivrig att lära sig nya färdigheter.” Det sägs vidare i boken: ”Alldeles som fysisk träning håller människor i god form ända upp i 70- till 80-årsåldern, visar forskningen att mental träning kan ha samma inverkan på den åldrande hjärnan. Åldrandet har länge betraktats som en oåterkallelig nedförsbacke som slutar i mental förvirring. Men nyare rön visar att det här mera var en självuppfyllande profetia, vanligtvis en följd av att hjärnan inte användes. Dessutom stämmer inte det som man en gång trodde, nämligen att människor förlorar en stor mängd hjärnceller för varje dag som de blir äldre.” En kraftig försämring av den mentala funktionen är oftast ett tecken på sjukdom, däribland hjärt-kärlsjukdomar.

 Det kan naturligtvis ske en viss försämring i den mentala prestationsförmågan när människor blir äldre, men det behöver inte nödvändigtvis vara särskilt allvarligt. Forskare menar att en aktiv hjärna motverkar en försämrad prestationsförmåga – i synnerhet hos dem som har för vana att regelbundet motionera fysiskt. ”Ju mer mentalt aktiv en person är, desto mer ökar den personens inlärningsförmåga. Aktiva elever är bättre elever”, sägs det i boken Elderlearning—New Frontier in an Aging Society.

Detta framgick av en 20 år lång studie i Australien som gjordes bland personer i åldern 60–98 år. Hos många av dem som ingick i studien hade uppfattningsförmågan försämrats med bara omkring en procent per år. Men ”vissa, däribland några som var över 90 år, uppvisade ingen försämring alls”, sägs det i rapporten. ”Det här visade sig vara sådana människor som hade deltagit i metodiska inlärningsexperiment som inbegrep att lära sig ett nytt språk och/eller att lära sig spela ett musikinstrument.”

George, som nämndes tidigare, var i 70-årsåldern när han började studera Guds ord. Virginia, som nu är i 80-årsåldern, och hennes numera avlidne make, Robert, började också studera Bibeln på äldre dar. Virginia säger: ”Trots att Robert var så gott som blind höll han korta bibliska tal i Rikets sal från dispositioner som han hade lärt sig utantill. Jag för min del har aldrig tyckt om att läsa, men nu älskar jag att läsa. I morse läste jag faktiskt igenom ett helt nummer av Vakna!”

George, Robert och Virginia är bara tre exempel på många äldre som visar att de inte är stereotypa, utan använder sitt sinne fullt ut. Forskning visar att kunskap som hjärnan inhämtat under 70–80 år kan jämföras med vad en fingerborg vatten är för en stor tunna – det är så gott som omärkligt. Varför har hjärnan sådana enorma resurser?

[Ruta/Bild på sidorna 4, 5]

Internet och TV – hjälper eller stjälper?

”Det är på både gott och ont att använda Internet”, sägs det i boken A Mind at a Time. Det kan vara mycket bra att känna till hur man hittar information, men, som det förklaras i boken, en del elever ”laddar ner information utan att egentligen kunna tillgodogöra sig den eller sätta den i samband med sådant de redan vet. Det finns därför en risk att det här blir ett nytt, passivt inlärningssätt eller kanske till och med ett sätt att plagiera någon annans kunnande.”

Enligt forskare kan alltför mycket TV-tittande hämma förmågan att hantera problem, att lyssna och att fantisera och hindra den personliga utvecklingen. ”TV-apparater borde, alldeles som cigarettpaket, vara märkta med en varningsetikett som informerar om vilka risker de kan medföra för en persons välbefinnande”, konstateras det i boken Eager to Learn.

En annan källa framhåller att det barn mest av allt behöver är ”exponering för språk (genom läsning och samtal), kärlek och massor med kramar”.

 [Ruta/Bilder på sidan 7]

Familjen viktig för barnens inlärning

Förslag som kan hjälpa föräldrar att stimulera barnens inlärningsförmåga:

▪ Låt barnen på ett kärleksfullt sätt få veta vad som förväntas av dem när det gäller deras prestationer

▪ Betrakta hårt arbete som en nyckel till framgång

▪ Ha en aktiv livsstil och undvik ett stillasittande liv

▪ Ägna mycket tid varje vecka åt barnens inlärning. Se till att det ges tid till läxläsning, nöjesläsning, fritidsintressen, familjeprojekt och hushållssysslor

▪ Se på familjen som en värdefull tillgång där alla kan få och ge uppmuntran och stöd

▪ Sätt upp tydliga och lättförståeliga regler som alla konsekvent följer

▪ Ha nära kontakt med barnens lärare

▪ Lägg tonvikten på den andliga utvecklingen

[Bild]

Föräldrar, lär ni era barn att tycka om att läsa?

[Bildkälla]

Enligt boken Eager to Learn—Helping Children Become Motivated and Love Learning.

[Ruta/Bilder på sidorna 8, 9]

Hur du förbättrar inlärningsförmågan och gör inlärningen roligare

Var intresserad Det du är intresserad av har du lättare för att lära dig. I boken Motivated Minds—Raising Children to Love Learning konstateras följande: ”Forskningen visar tydligt att när barn läser och studerar för att de tycker om att göra det, blir kunskapen djupare, mer meningsfull och mer bestående. Barnen blir också mer uthålliga, kreativa och har lättare för att ta itu med uppgifter som är mer krävande.”

Försök se ett samband mellan kunskapen och livet Författaren och pedagogen Richard L. Weaver II skriver: ”När det finns ett tydligt samband mellan skolundervisningen och den praktiska tillämpningen av den i det dagliga livet, blir det som en elektrisk gnista som får förståelsens glödlampa att lysa.”

Försök förstå När människor försöker förstå något, stimuleras både deras tankeförmåga och deras minnesförmåga. Att lära sig något utantill har sina förtjänster, men det ersätter inte behovet av insikt och förståelse. ”För allt som du har förvärvat, förvärva förstånd. Akta den högt, så upphöjer den dig”, sägs det i Ordspråksboken 4:7, 8.

Koncentrera dig ”Koncentration har stor betydelse för inlärningen”, förklaras det i boken Teaching Your Child Concentration. ”[Den] är så viktig att den har kallats en grundläggande förutsättning för intelligens, och den har till och med jämställts med själva intelligensen.” Koncentration är något man kan lära sig. Ett bra sätt är att börja med korta studiestunder och sedan undan för undan göra dem längre.

Parafrasera ”De duktigaste eleverna är de som är skickliga på att parafrasera”, säger dr Mel Levine i sin bok A Mind at a Time. Parafrasering gör att informationen kortas ner och blir mer lättöverskådlig och därmed lättare att komma ihåg. De som är bra på att göra anteckningar tillämpar den här principen genom att inte skriva ner allt som sägs ordagrant.

Associera I sin bok The Brain Book liknar Peter Russell minnen vid krokar som är upphängda på tidigare minnen. Enkelt uttryckt kommer du bättre ihåg vad du har lärt dig när du tydligt kan associera det med sådant som du redan vet. Ju fler associationer du gör, desto bättre kommer du att minnas det nya du lär dig.

Visualisera Livfulla bilder består. Visualisera därför den information du får när det är möjligt. Minnesforskare använder den här metoden, och de skapar ofta en överdriven eller humoristisk minnesbild som en hjälp för minnet.

Repetera Inom 24 timmar kan vi ha glömt upp till 80 procent av det vi studerat. Genom att vi efter varje studietillfälle gör en kort återblick på det vi studerat, och sedan repeterar det igen efter en dag, en vecka, en månad och rentav efter sex månader, förbättrar vi i hög grad vårt minne och ökar till och med minneskapaciteten till närmare 100 procent.

[Bilder på sidan 8]

Föräldrar och lärare bör samarbeta för att hjälpa barnen med deras studier

[Bilder på sidan 10]

Hög ålder behöver inte vara ett hinder för inlärning