När salt blir en plåga

Från Vakna!:s medarbetare i Australien

BÅDE människor och djur behöver salt. Närmare en procent av vår kropp består av salt. Vi använder det i mat, mediciner och djurfoder. Världen över konsumeras ungefär 190 miljoner ton salt varje år. * Men det här användbara och rikligt förekommande ämnet börjar bli en plåga i några av världens bördigaste landområden.

Ungefär 40 procent av den totala spannmålsskörden i världen kommer från de 15 procent av jordens odlade yta som konstbevattnas. Med hjälp av bevattningssystem går det faktiskt att få till synes ofruktbar mark att blomstra. Men konstbevattning kan leda till ett saltöverskott i jorden, vilket resulterar i att marken gradvis förgiftas. Försaltning, eller salinisering, påverkar redan spannmålsproduktionen på omkring hälften av all konstbevattnad mark i världen. Ett område som är mer än dubbelt så stort som Schweiz sägs rentav gå förlorat varje år till följd av försaltning och överbevattning!

I boken Out of the Earth ger Daniel Hillel, en framstående miljöexpert, följande varning: ”Alla de försåtliga plågor som människan orsakat och som i så hög grad bidragit till att tidigare civilisationer dött ut har sina motsvarigheter i vår moderna värld ... men i ännu större skala.” Försaltning sägs redan kosta den amerikanska ekonomin fem miljarder dollar per år i form av förlorade skördar. Men det finns få platser på jorden där den här plågan som människor vållat utgör ett så stort hot som Australien.

Den vita döden

På de vidsträckta vetefälten i Västaustralien går varje timme en yta lika stor som en fotbollsplan förlorad på grund av försaltning. Doktor Tom Hatton, vid den federala organisationen för vetenskaplig forskning i Australien (CSIRO), säger: ”Det här är utan tvivel den största miljökris vi står inför.”

De inre delarna av östra Australiens jordbruksområde, som är känt som Murray-Darlingbäckenet, är särskilt känsligt för försaltning. Bäckenet  sträcker sig över ett område som är lika stort som Frankrike och Spanien tillsammans och omfattar tre fjärdedelar av Australiens konstbevattnade områden. Närmare hälften av Australiens sammanlagda jordbruksintäkter kommer därifrån. Floderna Murray och Darling är livsviktiga för vattenförsörjningen i det här centrala jordbruksområdet. De förser tusentals våtmarker med vatten och ger tre miljoner människor dricksvatten.

Beklagligt nog är två tusen kvadratkilometer av det här viktiga området redan kraftigt påverkat av försaltning, och forskare beräknar att ytterligare tio tusen kvadratkilometer är i farozonen under det här årtiondet. Salthalten i Murray och Darling och deras tillflöden ökar, och i vissa områden håller vattnet på att bli otjänligt som dricksvatten. På de bördiga fält som omger floderna bildas salttäckta, livlösa träskmarker. Jordbrukarna kallar det här fenomenet den vita döden.

Men det är inte bara jordbruket som är hotat. Forskare vid CSIRO varnar för att närmare tusen australiska växter och djur hotas av utrotning på grund av försaltningen. Om situationen får fortsätta, kommer kanske också hälften av alla fågelarter som finns i Murray-Darlingbäckenet att försvinna inom de närmaste 50 åren. Tänk att kortsynthet har lett till en sådan miljökris!

Varifrån kommer saltet?

Forskarna tror att mycket av Australiens salt kommer från havsdis, som kommit in över land i årtusenden. Saltet från diset har sedan fallit till marken i samband med regn. Man menar också att saltet kan komma från det havsvatten som en gång täckte delar av kontinenten. Regnet löste upp saltet, och det salta vattnet trängde ner i jordlagren och påverkade sakta men säkert grundvattennivån.

Med tiden täcktes kontinenten av eukalyptusträd och annan växtlighet, vars rötter sträckte sig 30–40 meter ner i marken eller mer. Det mesta av regnet som föll på marken togs upp av den här växtligheten, och det pumpades upp till ytan igen, där det avdunstade från löven. Det här gjorde att grundvattennivån förblev låg. Men europeiska jordbruksmetoder, som medförde välstånd och tillväxt för Australien, innebar också kalhuggning av stora landområden. Massavverkningen av de här träden som fungerade som ”pumpar” och den omfattande konstbevattningen ledde till att grundvattennivån steg. Det resulterade i att salt som länge legat  vilande under markytan löstes upp och fördes närmare och närmare den bördiga ytjorden.

Orsakerna till problemet med försaltning

Kontrollerad avledning av flodvatten för bevattning av grödorna ökar jordbruksproduktionen i Murray-Darlingbäckenet. Men samtidigt gör det här tillvägagångssättet att grundvattennivåerna under fälten snabbt höjs. Det salthaltiga grundvattnet läcker sedan in i flodsystemet och förorenar färskvattnet. Detta skapar ytterligare ett problem, eftersom salthalten i flodvattnet ökar. Det salthaltiga flodvattnet används sedan till bevattning av åkrarna, och det blir en ond cirkel där problemet förvärras.

Men det finns en mer försåtlig form av försaltning som inte uppstår på grund av konstbevattning, utan på grund av de sorters grödor som odlas på ett fält. De träd med djupgående rötter som tidigare växte över hela flodområdet har ersatts av betesmarker och ettåriga grödor, vars rötter bara tränger ner någon meter i marken. Den nederbörd som tidigare togs upp av träden sipprar nu ner utom räckhåll för grödornas rötter.

Forskare beräknar att följden har blivit att mellan 10 och 100 gånger mer vatten rinner ner i grundvattnet nu än när marken var trädbevuxen. Jorden har sugit upp så mycket extra vatten under det senaste århundradet att grundvattennivåerna under Murray-Darlingbäckenet har stigit med minst 60 meter. När de här försaltade grundvattennivåerna blir så höga att de ligger bara några meter under markytan, börjar jordbrukarna få problem.

Grödorna på de en gång så bördiga fälten börjar på vissa ställen se förkrympta ut. Långt innan fläckvisa saltlager börjar bildas dras det försaltade grundvattnet, som ligger dolt alldeles under markytan, uppåt genom avdunstning. Till en början påverkas inte växtligheten på de här ställena, men när mer salt kommit upp till ytan och samlats i ytjorden blir marken obrukbar.

Den här typen av försaltning påverkar inte bara jordbrukssamhällena. Den underminerar redan vissa allmänna vägar och minskar deras förväntade livslängd med 75 procent. Försaltningen skadar även byggnader, rörsystem och avloppssystem i landsortsstäder i hela Murray-Darlingbäckenet.

Kan skadorna repareras?

Det verkar som om flertalet av de här försaltade grundvattennivåerna kommer att fortsätta att stiga under de närmaste 50–100 åren. Enligt en rapport kommer ett område lika stort som delstaten Victoria – motsvarande Storbritannien i storlek – att vara fördärvat innan ett barn som föds i dag når 30 års ålder. Vad krävs det för att vända den här förödande trenden?

”För att kunna bevara ett väl fungerande ekosystem och en produktiv användning av marken måste vi göra genomgripande förändringar i hur vi sköter och använder [Murray-Darling]bäckenets tillgångar”, heter det i en officiell rapport. ”Det kommer att medföra avsevärda kostnader. ... Men sådana kostnader är ändå försvinnande små jämfört med vad det kommer att kosta – ekonomiskt, miljömässigt och socialt – om de nuvarande metoderna att sköta det här inte förändras.”

Omfattande trädplantering skulle motverka skadan, men för närvarande betraktas inte det som en lönande åtgärd. I en vetenskaplig rapport sägs det: ”Vi kan inte återställa förhållandena till den ordning som ursprungligen rådde i naturen. Om det skulle ske någon förändring till det bättre [genom nyplantering av träd], skulle det i många fall ta mycket lång tid.”

Under tiden uppmuntras jordbrukare att odla grödor som har djupare rötter eller byta till grödor som inte är känsliga för salt. Vissa av jordbrukarna utvinner till och med det salt som har ödelagt deras jordbruk och skaffar sig därigenom en inkomst. Andra planerar att använda saliniserade vattendammar till att odla saltvattenfisk, räkor och till och med havsväxter för kommersiellt bruk.

Den här situationen är inte unik för Australien. Om det inte snart sker omfattande förändringar, kommer den grekiske filosofen Platons olycksbådande beskrivning av det forntida Grekland att få en profetisk uppfyllelse: ”Det som nu återstår av det tidigare så rika landet liknar en sjuk mans skelett, med all fet och bördig jord borta och bara stommen kvar.”

[Fotnot]

[Karta på sidan 25]

(För formaterad text, se publikationen)

MURRAY-DARLINGBÄCKENET

[Bildkälla]

Karta: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Bilder på sidan 25]

Saltrester på en död trädstam på ett vattendränkt fält

Fält som en gång var bördiga är obrukbara till följd av att salt har samlats i ytjorden

[Bildkälla]

© CSIRO Land and Water

[Bilder på sidan 26]

Första tecknen på saltplågan – ofruktbara områden mitt ibland bördiga fält

Salt som kommer upp till ytjorden tar död på växtligheten

Följderna av försaltning på det som en gång var bördig mark

De slutliga följderna av stigande grundvattennivåer

[Bildkälla]

Alla bilder: © CSIRO Land and Water