Babyboom genom konstgjord befruktning

Den 25 juli 1978 ägde en unik födelse rum i Oldham i England. Louise Joy Brown kom till världen, historiens första provrörsbarn.

NIO månader tidigare hade befruktningen ägt rum i ett laboratorium med hjälp av en metod som kallas provrörsbefruktning eller in vitro-fertilisering (IVF). Med hjälp av denna metod förenade man ett ägg från Louises mamma med en sädescell i en glasskål. Två och ett halvt dygn senare, när äggcellen hade delat sig i åtta mikroskopiska celler, fördes denna lilla klump av celler, som fortsatte att dela sig, in i mammans livmoder och utvecklades därefter på normalt sätt. Louises födelse inledde ett helt nytt kapitel när det gäller att behandla infertilitet.

IVF satte fart på det som nu kallas assisterad, eller konstgjord, befruktning, vilket inbegriper alla sorters infertilitetsbehandlingar där både ägg och sperma hanteras. Här följer några exempel: En kvinna i Kalifornien i USA födde 1984 ett barn som hade utvecklats från ett ägg donerat av en annan kvinna. Samma år föddes i Australien ett barn som hade varit ett nedfruset embryo. År 1994 födde en 62-årig kvinna i Italien ett barn, och i hennes fall användes donerade ägg tillsammans med sperma från hennes man.

Utvecklingen går framåt

I dag, drygt 25 år efter Louise Joy Browns födelse, har forskare fått fram en mängd mediciner och högteknologiska metoder som fullständigt har förändrat behandlingen vid infertilitet. (Se rutorna ”Olika behandlingsmetoder” och ”Vilka är riskerna?”) Sådana genombrott har lett till att antalet barn som fötts med hjälp av konstgjord befruktning ökat dramatiskt. År 1999 föddes till exempel 30 000 barn med hjälp av sådana metoder enbart i USA. I de skandinaviska länderna tillkommer mellan 2 och 3 procent av alla barn som föds varje år med hjälp av sådana metoder, och i hela världen föds varje år ungefär 100 000 barn som ett resultat av  IVF-behandling. Det har beräknats att omkring en miljon provrörsbarn har fötts sedan 1978.

Assisterad befruktning används främst i industriländerna. Varje behandling, eller cykel, kostar tusentals kronor, och kostnaderna täcks oftast inte av någon allmän sjukförsäkring, tilläggsförsäkring för anställda eller privat försäkring. I tidskriften Time sades det att ”en 45-årig kvinna som genomgått sju IVF-behandlingar troligen har fått betala så mycket som 100 000 dollar för dessa”. Men assisterad befruktning skänker hopp åt många par som inte kan få barn och där adoption har varit det enda alternativet. Nu för tiden kan många av orsakerna till ofrivillig barnlöshet hos både män och kvinnor behandlas. *

Varför så populärt?

Dagens moderna livsstil har bidragit till att det har blivit populärt med assisterad befruktning. I en rapport publicerad av American Society for Reproductive Medicine sägs det: ”Medelåldern på barnaföderskor har stigit under de senaste tre årtiondena, eftersom allt fler kvinnor satsar på högre utbildning och karriär och väntar  med att gifta sig. Samtidigt börjar en stor grupp av de kvinnor som föddes under ’babyboomen’ (1946–1964) nu närma sig slutet på sin reproduktiva ålder, vilket gör att fler kvinnor i den åldersgruppen söker hjälp mot infertilitet.”

En del kvinnor inser inte hur snabbt fertiliteten avtar med stigande ålder. Enligt Centers for Disease Control and Prevention i USA har en 42-årig kvinna mindre än 10 procents chans att få barn genom att använda egna ägg. Äldre kvinnor som söker behandling med konstgjord befruktning är därför ofta hänvisade till att använda donerade ägg.

En annan oväntad utveckling är att somliga par som inte kan få barn ”adopterar” embryon som blivit över efter en infertilitetsbehandling av ett annat par. Det beräknas att man förvarar ungefär 200 000 nedfrysta embryon enbart i USA. En nyhetsrapport från CBS avslöjade nyligen: ”Småskalig embryodonation har pågått i det tysta i flera år.”

Det är inte underligt att utvecklingen inom området assisterad befruktning väcker många frågor. Hur skall man ur etisk och moralisk synvinkel betrakta det här sättet att få barn? Vad säger Bibeln? Dessa och andra frågor kommer att tas upp i nästa artikel.

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 4]

OLIKA BEHANDLINGSMETODER

ARTIFICIELL INSEMINATION. Sperma förs på konstgjord väg in i kvinnans könsorgan. Detta prövas ofta i första hand innan man går vidare med de metoder som beskrivs nedan.

GIFT (GAMETE INTRAFALLOPIAN TRANSFER). Äggceller sugs ut från äggstockarna, och genom en ”titthålsoperation” (laparoskopi) förs obefruktade ägg och spermier in i ena äggledaren där befruktningen sker.

ICSI (INTRACYTOPLASMATISK SPERMIEINJEKTION). (Se förstoringen till vänster.) En enstaka spermie injiceras direkt in i ägget.

IVF (IN VITRO-FERTILISERING). Äggceller sugs ut från äggstockarna och befruktas utanför kroppen. Befruktade ägg förs sedan genom livmoderhalsen upp i livmodern.

ZIFT (ZYGOTE INTRAFALLOPIAN TRANSFER). Äggceller sugs ut från äggstockarna och befruktas utanför kroppen. Ett befruktat ägg förs in i ena äggledaren vid en ”titthålsoperation”.

[Bildkällor]

Informationen i rutan har hämtats från Reproductive Health Information Source vid Centers for Disease Control and Prevention i USA.

Genom tillmötesgående från University of Utah Andrology and IVF Laboratories

[Ruta/Bild på sidan 5]

VILKA ÄR RISKERNA?

DEN MÄNSKLIGA FAKTORN. På fertilitetskliniker i USA, Nederländerna och Storbritannien har förväxlingar skett när sperma eller embryon implanterats. I ett fall föddes tvillingar med en annan hudfärg än föräldrarnas, och i ett annat fall fick en kvinna tvillingar med olika hudfärg.

FLERBÖRDSGRAVIDITET. Studier har visat att flerbördsgraviditeter – som inträffar när flera embryon har förts in i livmodern – ökar risken för alltför tidig födsel, låg födelsevikt, dödfödsel och invaliditet.

MEDFÖDDA MISSBILDNINGAR. Enligt en undersökning löper provrörsbarn större risk att drabbas av medfödda missbildningar, till exempel problem med hjärtat eller njurarna, gomspalt eller att en testikel, eller båda, inte vandrar ned i pungen.

MAMMANS HÄLSA. Komplikationer vid hormonbehandling eller flerbördsgraviditet utsätter mamman för ökade risker.