Glaukom – en tjuv som tar din syn

FÄST blicken på det sista ordet i den här meningen en liten stund. Kan du, utan att röra ögonen, se något av det som finns ovanför, under och på sidorna av den här tidskriften? Tack vare det som kallas det perifera seendet, synförmågan i utkanten av synfältet, kan du troligen det. Den här förmågan gör att du märker om en skum person närmar sig dig från sidan. Den hjälper dig att inte trampa på föremål som ligger på marken eller att stöta emot husväggar när du är ute och går. Och om du kör bil, gör det perifera seendet att du kan uppmärksamma en fotgängare som går ut i körbanan.

Men bara under tiden du läser den här sidan skulle ditt perifera seende gradvis kunna avta – utan att du ens märkte det. Det finns uppskattningsvis 66 miljoner människor världen över som drabbats av glaukom, det gemensamma namnet på en grupp ögonsjukdomar. Av dem har över fem miljoner blivit helt blinda, och det gör glaukom till den tredje vanligaste orsaken till permanent blindhet. ”Men till och med i industrialiserade länder, där det finns allmänna utbildningsprogram som särskilt riktar in sig på glaukom, har hälften av dem som drabbats av sjukdomen aldrig fått den diagnostiserad”, heter det i läkartidningen The Lancet.

Vem är i riskzonen för att få glaukom? Hur upptäcks det, och hur kan det behandlas?

Vad är glaukom?

Till att börja med behöver vi få veta lite mer om hur våra ögon fungerar. I en broschyr som getts ut av Glaukomstiftelsen i Australien förklaras det: ”Ögats form bibehålls genom ett inre tryck – de mjuka vävnaderna i ögat är ’uppumpade’, alldeles som ett bildäck eller en ballong.” Inne i ögat finns strålkroppen som fungerar som en pump som transporterar en vätska som kallas kammarvatten från blodkärlen till ögat. ”Kammarvattnet cirkulerar långt inne i ögat, försörjer vävnaderna i ögat med näring och avleds sedan tillbaka ut i blodomloppet genom en filterliknande vävnad som kallas trabekelverk.”

Om trabekelverket av någon anledning blir blockerat eller täppt, kommer det inre trycket i ögat att öka, och det i sin tur leder så småningom till att de ömtåliga nervtrådarna i bakre delen av ögat skadas. Det här sjukdomstillståndet kallas öppenvinkelglaukom och svarar för omkring 90 procent av alla glaukomfall.

Det inre trycket i dina ögon, som kallas det intraokulära trycket (IOP), kan variera från timme till timme och påverkas av sådana faktorer som din puls, hur mycket vätska du intar och din kroppsställning. Det här är bara naturliga variationer som inte skadar ögonen. En tryckförhöjning i ögat är i sig själv inte ett bevis på glaukom, eftersom det ”normala” trycket i ögat varierar från person till person. Men högt IOP kan ändå vara ett tecken på glaukom.

En ovanlig form av den här sjukdomen kallas akut glaukom, eller trångvinkelglaukom, som till skillnad från öppenvinkelglaukom innebär att tryckförhöjningen i ögat kommer plötsligt och orsakar starka smärtor i ögat och åtföljs av dimsyn och kräkningar. Om den här sjukdomen inte behandlas inom några timmar från det att symtomen börjat, leder det ofta till blindhet. En annan form av glaukom kallas sekundärglaukom. Som namnet antyder kan den här formen av glaukom utlösas av sådant som tumörer, grå starr eller ögonskador. En liten grupp människor drabbas av den fjärde typen av glaukom, som kallas kongenitalt glaukom. Den här typen av glaukom visar sig redan vid  födelsen eller strax efteråt genom att barnet har förstorade ögonglober och blir allt mer känsligt för ljus.

Hur glaukom ”stjäl” din syn

Glaukom kan stjäla nästan 90 procent av synförmågan på ditt ena öga utan att du märker det. Hur är det möjligt? Jo, alla människor har en blind fläck i bakre delen av ögonen. Den här fläcken på näthinnan, där nervtrådarna i ögonen sammanstrålar och bildar synnerven, saknar ljuskänsliga celler. Men eftersom hjärnan har förmågan att ”fylla i” de delar som fattas i synbilden, så märker du inte av den blinda fläcken. Ironiskt nog är det just den här förmågan hos hjärnan som gör det så svårt att upptäcka glaukom.

Doktor Ivan Goldberg, som är en framstående australisk ögonläkare, säger till Vakna!: ”Glaukom kallas den smygande syntjuven, eftersom den inte ger några symtom. Den vanligaste formen av glaukom utvecklas sakta men säkert och utan förvarning och orsakar skador på synnerven, som förbinder ögat med hjärnan. Oavsett om dina ögon rinner eller inte, om de är torra eller inte och om du ser bra att läsa och skriva eller inte, så har det i sig inget att göra med glaukom. Du kan ha god syn och ändå ha mycket allvarlig glaukom.”

Upptäck tjuven

Tyvärr finns det ingen enskild undersökning som kan påvisa glaukom. Med hjälp av en så kallad tonometer kan en ögonspecialist börja med att mäta vätsketrycket i dina ögon. Instrumentet pressas lätt mot ögat. Den  kraft som behövs för att plana av hornhinnans yta mäts, och på det här sättet kan det inre trycket i dina ögon fastställas. Ögonspecialisten kan också titta efter tecken på glaukom genom att använda ett instrument som visar om synnerven som förbinder ögat med hjärnan är skadad. Doktor Goldberg säger: ”Det vi tittar efter är om nervtrådarna eller blodkärlen i ögats bakre del har en ovanlig form, eftersom det kan tyda på att nerverna är skadade.”

Glaukom kan också upptäckas genom perimetri, en metod där man mäter synfältets omfång. Doktor Goldberg förklarar: ”Patienten tittar in i en starkt upplyst skålformad skärm, och i den framträder sedan en starkare ljuspunkt. När patienten ser den lilla ljuspunkten trycker han eller hon på en knapp.” Om personen inte uppfattar ljuspunkten när den är i utkanten av synfältet kan det vara ett tecken på glaukom. Nya instrument håller på att utvecklas som kan förenkla det här ganska tröttsamma tillvägagångssättet.

Vem är i riskzonen?

Paul är en man i 40-årsåldern vid god hälsa. Han säger: ”Jag gick till en optiker för att prova ut nya glasögon. Han frågade mig om någon i min närmaste släkt hade glaukom. Jag undersökte saken och fick reda på att både en moster och en morbror till mig hade det. Jag blev remitterad till en ögonspecialist som bekräftade att jag hade glaukom.” Doktor Goldberg förklarar: ”Om din mor eller far har glaukom, är risken för att du skall drabbas tre till fem gånger så stor som normalt. Och om du har en bror eller syster som har glaukom, är risken för att du skall drabbas mellan fem och sju gånger så stor.”

Doktor Kevin Greenidge vid Glaukomstiftelsen i USA belyser andra riskfaktorer och säger: ”Om du är över 45 och av afrikansk härstamning eller om någon av följande riskfaktorer stämmer in på dig – någon i din närmaste släkt har glaukom, du är närsynt, har diabetes, har tidigare haft en ögonskada eller regelbundet använder kortisonpreparat – bör du låta undersöka dina ögon varje år.” Även om du är  under 45 och ingen av de här riskfaktorerna stämmer in på dig, rekommenderar stiftelsen ändå att du låter kontrollera dina ögon vart fjärde år. Om du är över 45 bör du göra den här kontrollen vartannat år.

Behandla och besegra den

Paul behandlar sitt glaukom med speciella ögondroppar, som han tar en gång om dagen. Han säger: ”Dropparna som jag använder minskar produktionen av kammarvatten i ögat.” Han har också genomgått en laserbehandling där man med en laserstråle ”borrade” tio små hål i framdelen av hans ögon invid de naturliga dräneringshålen. Han säger: ”När jag först fick laserbehandling av mitt ena öga var jag ganska spänd och nervös, och det förstärkte känslan av obehag. Men några dagar senare, när jag fick behandling av mitt andra öga, visste jag vad som väntade. Jag var inte alls lika spänd, och läkaren hade praktiskt taget avslutat behandlingen innan jag hann fatta det.” Behandlingen har bidragit till att stabilisera trycket i Pauls ögon.

Paul är därför optimistisk. Han säger: ”Näthinnorna är inte så skadade, och som tur är har jag kvar det perifera seendet helt och hållet. Om jag kommer ihåg att ta ögondropparna varje dag, kommer det troligtvis inte att försämras.”

Är du i riskzonen för att drabbas av ”den smygande syntjuven”? Om du aldrig har låtit kontrollera dina ögon i syfte att upptäcka glaukom – och i synnerhet om du tillhör någon av riskgrupperna – skulle det vara förståndigt att be din läkare om en sådan undersökning. Som dr Goldberg säger: ”Mycket av den skada som orsakas av glaukom kan förhindras om man bara sätter in rätt behandling i tid.” Ja, du kan hindra syntjuven!

[Ruta/Bild på sidan 26]

Risken för att du skall drabbas av glaukom är större än normalt om

● du är av afrikansk härstamning

● någon i din närmaste släkt har glaukom

● du har diabetes

● du är närsynt

● du regelbundet och under lång tid har använt kortisonpreparat – som ingår i vissa sårsalvor och astmasprejer

● du tidigare har haft någon ögonskada

● du är över 45 år

[Bild]

En regelbunden kontroll kan förhindra att alltför mycket av synen försvinner

[Diagram/Bilder på sidan 25]

(För formaterad text, se publikationen)

ÖPPENVINKELGLAUKOM

Hornhinna

Regnbågshinna

Lins

Näthinna

Blinda fläcken sitter där nervtrådarna sammanstrålar och bildar synnerven

Synnerven förmedlar synimpulser till hjärnan

Strålkroppen, där vätskan utsöndras

1 Kammarvattnet är en klar vätska som förser linsen, regnbågshinnan och insidan av hornhinnan med näring. Det är inte detsamma som tårar, som fuktar utsidan av ögat

2 Trabekelverket avleder vätskan

3 Om trabekelverket är blockerat eller täppt, ökar det inre trycket i ögat

4 Om trycket ökar, skadas de ömtåliga nervtrådarna i bakre delen av ögat och orsakar glaukom eller försämrad syn

[Bilder på sidan 25]

Blinda fläcken

Det du borde se

NORMAL SYN

GLAUKOM I ETT TIDIGT STADIUM

GLAUKOM I ETT FRAMSKRIDET STADIUM

[Bildkälla]

Foton av blinda fläcken: Genom tillmötesgående från Atlas of Ophthalmology