Hanbok – den koreanska nationaldräkten

Från Vakna!:s medarbetare i Sydkorea

EN KOREAN ser inte kläder bara som ett nödvändigt ont för att skyla kroppen. Ett bevis för det är den koreanska nationaldräkten – hanbok.

Unik design

En hanbok består av en kort blusliknande överdel med vida ärmar och en lång kjol som ger dräkten speciella proportioner. * Kjolen kan vara fyra gånger så lång som överdelen, vilket gör att man ser längre ut i en hanbok.

En hanbok har mjuka linjer och är enkelt skuren. Ärmarna på blusen liknar breda vingar, och kjolen böljar ut från en högt skuren bystlinje med ett elegant fall. Ett band på den korta blusen knyts till en speciell knut eller rosett som markerar bystlinjen, och från knuten faller de båda ändarna av bandet nästan ända ner till vristerna. En hanbok pryds ofta av vackra broderier i form av blommor eller geometriska mönster runt halsringningen, ärmarna och på kjolen. Proportionerna, snittet och färgerna gör verkligen den här dräkten mycket elegant!

En mångsidig dräkt

Dräkten är inte bara vacker, den är också funktionell. Den tillverkas för det mesta av tyger i naturmaterial och kan därför bäras året runt. Om tyget i en hanbok är tillverkat av växtfibrer, som rami eller hampa, kan dräkten ”andas” och blir sval att bära på sommaren – trots att plagget i stort sett täcker hela kroppen. Andra material bevarar kroppsvärmen och kan användas till en hanbok som skall bäras på vintern.

 En hanbok är också bekväm, men det beror inte i första hand på modern design, utan på de praktiska behov man hade när hästar hörde till vardagen för hundratals år sedan. I tidskriften Culture & I sägs det: ”Kläderna utformades för att passa det kalla klimatet och vara praktiska för jakt och för nomadernas sysslor.” Koreanska ryttare kunde inte tänka sig att använda kläder som hindrade dem från att röra sig fritt och obesvärat. Så dagens koreaner som trivs i sin hanbok skänker kanske sina förfäder en tacksamhetens tanke för att de gjorde det här plagget så bekvämt och lättburet!

En annan intressant detalj i den här dräktens historia är den långa traditionen att ge vissa färger symbolisk innebörd. Förr i tiden bar den härskande klassen i Korea gärna kläder i klara, lysande färger, medan lantbefolkningen för det mesta hade vita kläder. Om en kvinna bar kläder i en kombination av gult och rött, förstod man att hon var ogift. När hon var gift signalerade färgen på hennes hanbok makens sociala ställning. En nutida bröllopstradition är att brudens mor förväntas vara klädd i rosa, medan brudgummens mor vanligtvis är klädd i blått. Det gör det naturligtvis lättare att hålla reda på vilka de är.

Dagens hanbok

Efter Koreakriget (1950–1953) följde en kampanj för att modernisera landet, och på 1970-talet hade hanboken hunnit bli omodern. Den ersattes i stället av en mer västinfluerad klädstil. Den dräkt som förut bars varje dag förpassades till garderoben och plockades bara fram vid bröllop, helgdagar och andra speciella tillfällen.

Men under senare tid har hanboken gjort ”comeback”. År 1996 gjordes ett försök att göra dräkten populär igen, och den första lördagen i varje månad förklarades vara ”dagen att bära hanbok”. Klädtillverkare tog fram hanbokmodeller i en design som skulle tilltala de yngre. Det känns tydligen bra att återuppta gamla traditioner, för den moderna hanboken har tagits emot med öppna armar. I en tid då mycket av modet betonar det sexuella är hanboken ett uppfriskande exempel på en vacker och blygsam klädsel. (1 Timoteus 2:9)

[Fotnot]