Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Europadomstolen försvarar en mors rättigheter

Europadomstolen försvarar en mors rättigheter

Europadomstolen försvarar en mors rättigheter

Från Vakna!:s medarbetare i Frankrike

DEN 16 december 2003 förklarade Europadomstolen i Strasbourg i Frankrike att de franska domstolarna gjort sig skyldiga till religiös diskriminering av Séraphine Palau-Martínez, som är ett Jehovas vittne.

År 1996 beviljades Séraphine skilsmässa från sin man, som hade lämnat henne två år tidigare. Hon fick vårdnaden om deras två barn. Men 1997, när barnen hade bott hos sin mamma i nästan tre och ett halvt år, vägrade pappan att lämna tillbaka barnen vid slutet av en besöksperiod. Séraphine berättar: ”När jag kom för att hämta barnen efter skolan ringde rektorn till polisen. Jag tilläts endast träffa mina barn i polisens närvaro för att jag inte skulle kunna tala med dem om min tro. Det var som om jag var en brottsling. Jag fick veta att jag kunde ta med mig barnen endast om jag skrev under ett dokument, där jag intygade att jag inte skulle tala med dem om Gud eller Bibeln eller ta dem med till kristna möten.”

Séraphine vände sig till domstol för att få hjälp. Men 1998 gav appellationsdomstolen i Nîmes fadern vårdnaden. Domstolen försvarade sitt beslut med hård och svepande kritik mot sådan fostran som den menade att Jehovas vittnen ger sina barn. ”Det gjorde så ont”, påminner sig Séraphine, ”att jag blev anklagad för att skada mina barn, när allt jag försökte göra var att ge dem det jag menade var bäst för dem – en kristen fostran.”

När kassationsdomstolen, Frankrikes högsta appellationsdomstol, instämde med appellationsdomstolen, beslutade sig Séraphine för att ta ärendet till Europadomstolen. Med sex röster mot en fastställde domstolen att det enligt dess mening var så att appellationsdomstolen hade behandlat föräldrarna olika på grund av sökandens religion. ”En sådan åtskillnad i fråga om behandling är diskriminerande.” Den fastslog att den franska domstolens beslut inte var grundat på Séraphines förmåga att ta hand om sina barn – något som aldrig hade ifrågasatts – eller på verkliga bevis, utan på ”iakttagelser av allmän natur om Jehovas vittnen”. Med tanke på den religiösa diskrimineringen och kränkningen av Séraphines rättigheter ådömde domstolen Frankrike att betala skadestånd och rättegångskostnader.

Detta beslut är i harmoni med Europadomstolens utslag i juni 1993, där rätten i ett liknande fall förklarade att Österrike hade diskriminerat Ingrid Hoffmann, som är ett Jehovas vittne, på grund av hennes religion. * I den franska juridiska tidskriften La Semaine juridique heter det: ”Detta utslag bekräftar i linje med utslaget i fallet Hoffmann att man inte kan fatta ett beslut angående föräldramyndighet i huvudsak grundat på religiösa hänsynstaganden.” Séraphines advokat säger: ”Den här domen är mycket betydelsefull genom att den skapar ett prejudikat som är till vägledning när det gäller att ge föräldrar som är Jehovas vittnen en opartisk dom.”

När Séraphine, som nu bor i Spanien, tillfrågades om hur hon kände det efter beslutet, sade hon: ”Jag är mycket glad och lättad. Det var en svår prövning när mina barn togs ifrån mig på grund av min religion och jag inte fick träffa dem på fem år, men Jehova har uppehållit mig hela tiden. Jag hoppas att det här utslaget kommer att vara till hjälp för andra i min situation.”

[Fotnot]

^ § 7 Se artikeln ”Jehovas vittnen vinner strid om vårdnaden av barn” i Vakna! för 8 oktober 1993, sidan 15.

[Bild på sidan 12]

Séraphine