Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Blick på världen

Blick på världen

Blick på världen

Skydd mot hajar

Tanken på att hamna öga mot öga med en haj gör att många som skulle vilja bada i havet inte vågar göra det. Men Natal Sharks Board i Sydafrika har tagit fram ett motmedel. De har ”funnit att en speciell typ av elektriska svängningar påverkar känsliga receptorer som finns runt nosen på hajar”, rapporterar tidningen Weekend Witness i provinsen KwaZulu/Natal. Natal Sharks Board har tagit fram en så kallad ”Protective Oceanic Device”, en sändare som gör att en haj som närmar sig känner ett allt större obehag ju närmare sändaren den kommer. När hajen inte står ut längre ”viker den av och lämnar området”. Ett australiskt företag tillverkar sådana sändare för simmare och surfare. Sändaren fästs vid underbenet och skapar ett ”personligt skyddsområde mot hajar” kring den som bär den. Men företaget ger ändå en varning: ”Det är omöjligt att garantera att alla hajar kommer att låta sig avskräckas under alla omständigheter.”

Större förgiftningsrisk för vuxna

”När det talas om att förhindra förgiftningsolyckor förknippar man det ofta med små barn”, säger Debra Kent vid British Columbia Drug and Poison Information Centre. Men, fortsätter hon, ”de flesta som dör på grund av förgiftning är ungdomar och vuxna”. Enligt The Vancouver Sun inträffar de flesta förgiftningsolyckorna bland vuxna ”som en följd av att någon hällt ett giftigt ämne i en omärkt behållare – till exempel en vattenflaska av plast”. Andra olyckor skulle kunna undvikas om personerna bara tände lampan och läste på etiketten innan de använde innehållet. ”Av de tio vanligaste orsakerna till dödsolyckor bland vuxna kommer förgiftning på fjärde plats”, sägs det i tidningen.

TV skadligt för småbarn?

”Småbarn som ser på TV löper ökad risk att drabbas av uppmärksamhetsproblem när de kommer upp i skolåldern”, rapporteras det i Mexico City-tidningen The Herald. Tidningen hänvisar till en undersökning publicerad i läkartidskriften Pediatrics. Två grupper med sammanlagt 1 345 barn deltog i undersökningen – en grupp med ettåringar och en med treåringar. För varje timme de såg på TV per dag ökade, enligt undersökningen, risken för att de skulle drabbas av uppmärksamhetsproblem i sjuårsåldern med 10 procent. Forskarna tror att de ”orealistiskt snabba bildsekvenser som är typiska för de flesta TV-program kan påverka hjärnans normala utveckling” hos små barn. ”Det finns uppriktigt sagt många skäl till att barn inte bör titta på TV. Andra undersökningar har visat att det [TV-tittandet] leder till fetma och aggressivitet”, säger dr Dimitri Christakis, som publicerat undersökningen.

Skratt – en bra medicin!

”Neurologer vid Stanford University har upptäckt ytterligare en orsak till att vi mår bra av att skratta”, meddelar UC Berkeley Wellness Letter. ”De studerade hjärnaktiviteten hos människor som läste roliga tecknade serier och såg att humor och skratt stimulerar hjärnans ’belöningssystem’”, samma områden som påverkas av centralstimulerande medel. ”Skratt minskar spänningar, hjälper oss att tänka klart och livar upp oss”, sägs det i informationsbladet. Skratt ökar också hormonproduktionen och hjärtfrekvensen, och det bidrar till ökad blodcirkulation och muskelspänst. Det sägs också: ”Ett gott skratt är faktiskt som ett träningspass. Men man förbrukar inte så många kalorier – man kan skratta sig fördärvad men inte smal.”

Växter upptäcker landminor

”Ett danskt bioteknikföretag har tagit fram en växt vars blad blir röda när den växer över nergrävda sprängämnen”, berättas det i den spanska dagstidningen El País. Den minsökande växten, Arabidopsis thaliana, ändrar färg när den kommer i kontakt med kvävedioxid som läcker ut från nergrävda landminor. ”När rötterna suger upp det här ämnet börjar en biokemisk kedjereaktion som sätter i gång framställningen av ett naturligt färgämne: antocyanin”, förklaras det i tidningen. Simon Østergaard, verkställande direktör vid bioteknikföretaget, säger att tanken är att ”ta frön till de drabbade områdena, sprida ut dem på fälten, vänta fem veckor och sedan desarmera minorna”. Om den här växten användes allmänt vid minsökning skulle man kunna rädda tusentals liv varje år, säger Østergaard. Under de krig som utkämpades under 1900-talet lämnades omkring 100 miljoner landminor kvar, gömda i marken, i 75 länder.

Seglarfåglarnas navigationsförmåga

Seglare ”flyttar mer än 6 000 kilometer från Afrika till England i slutet av april”, sägs det i Londontidningen The Sunday Telegraph. Trots att de ”inte har något GPS, inget flygkontrolltorn och inga piloter” flyger de rutinmässigt på 3 000 meters höjd nattetid och visar upp en bättre navigationsförmåga än moderna flygplan. Fåglarna anpassar flygningen så att vinden inte för dem ur kurs, och de bedömer sin position efter vinden snarare än efter riktmärken på marken, som man tidigare trodde. Filosofie doktor Johan Bäckman vid Lunds universitet använde radar för att spåra 225 fåglar, och han säger att ”även de mest avancerade flygplanen, med sina mycket sofistikerade navigationsinstrument, sannolikt inte skulle kunna bedöma vindavdriften på det här sättet”. Märkligt nog har en del studier visat att fåglarna stänger av halva hjärnan när de flyger på natten. Graham Madge vid Royal Society for the Protection of Birds säger dock att det fortfarande finns frågor som är obesvarade, till exempel: ”Vad i all världen äter de där uppe?”

Motbjudande toaletter

”Blöta golv, iskallt vatten i kranarna, ingen tvål” och brist på avskildhet på grund av ”trasiga lås” och ”små mellanväggar” gör att många franska elever undviker att använda skolornas toaletter, sägs det i den franska veckotidningen L’Express. En undersökning som leddes av Fédération des conseils de parents d’élèves (en sammanslutning av föräldraföreningar) visade att ”över 48 procent av eleverna inte regelbundet använder toaletterna i sin skola”. Detta påverkar elevernas hälsa. Enligt undersökningen ”lider en fjärdedel av dem av tarm- och urinvägsbesvär”. Michel Avérous, pediatrisk urolog, säger: ”Barn bör gå på toaletten fem eller sex gånger om dagen. Om blåsan inte töms så ofta som det behövs, kan det leda till infektioner som gör att blåsan slutar fungera normalt.”