Fallgropar i jakten efter skönhet

HUR bedömer man verklig skönhet? ”Skönheten finns i betraktarens öga”, heter det i ett välkänt talesätt. Ja, vår uppfattning om skönhet anses i stor utsträckning vara subjektiv. Dessutom har det allmänna skönhetsidealet varierat mycket från kultur till kultur och från en tid till en annan.

Jeffery Sobal, docent vid Cornell University i USA, påpekar: ”Under 1800-talet ansåg man i nästan alla samhällen att stor kroppsvikt var liktydigt med hög social status. Ett omfångsrikt midjemått betraktades som ett tecken på välstånd och hälsa, medan en spinkig kropp tydde på att personen i fråga inte hade råd att äta ordentligt.” Många konstverk från den tiden återspeglar den uppfattningen, eftersom deras modeller – som till största delen var kvinnor – hade kraftiga armar och ben, bred rygg och breda höfter. Och många av de här konstverken avbildade verkliga människor som ansågs vara fulländade skönheter.

Den här föreställningen lever kvar än i dag, även om skönhet inte bara handlar om att vara fet eller smal. I en del söderhavskulturer värderas fetma fortfarande mycket högt. På vissa platser i Afrika sätts blivande brudar på ”gödkur” för att de skall bli feta och därmed mer attraktiva. Ägaren till en nattklubb i Nigeria säger: ”Den genomsnittliga afrikanska kvinnan är kraftig. ... Det är vad hon erbjuder i fråga om skönhet. Det är det som anses vara vackert i vår kultur.” Även i många  latinamerikanska kulturer betraktas fyllighet som ett tecken på rikedom och framgång.

Men på många andra platser är det tvärtom. Varför det? Vissa menar att eftersom ökad handel och industrialisering ledde till större tillgång på mat och en bättre fördelning av den, kunde de ”lägre” klasserna äta sådant som tidigare varit förbehållet de rika. Det gjorde att det inte längre var lika fint att vara korpulent. Dessutom förbinder vissa religiösa trosuppfattningar övervikt med frosseri, och det har gjort att fyllighet framstått som något negativt. Vetenskapliga upptäckter om hälsoriskerna med fetma har också haft betydelse. Dessa och andra faktorer har bidragit till att uppfattningen om vad skönhet är har förändrats, och under årtionden har nu slankhetsidealet framhållits i en stor del av världen.

Medierna har gjort mycket för att underblåsa det här tänkandet. Människor på annonstavlor och i TV har oftast smala, spänstiga kroppar. Avsikten är att deras framtoning skall förmedla en bild av trygghet och framgång. Det är likadant när det gäller film- och TV-stjärnor.

Hur påverkar det här vanliga människor, däribland ungdomar? I en nyligen publicerad artikel om kroppsuppfattning visas det att ”när en genomsnittlig kvinnlig amerikansk student går ut skolan, kommer hon att ha tittat på TV i mer än 22 000 timmar”. Under en stor del av den tiden blir hon bombarderad med bilder av vackra kvinnor med ”perfekta” kroppar. Artikeln fortsätter: ”Genom att gång på gång exponeras för dessa bilder börjar kvinnor så småningom anse att det finns ett samband mellan det här kroppsidealet och socialt anseende, lycka, kärlek och framgång.” Så det är knappast förvånande att 47 procent av flickorna i en undersökning kände att de måste gå ner i vikt efter att ha tittat på bilder av fotomodeller i en veckotidning, trots att bara 29 procent av dem ansågs vara överviktiga.

Modeindustrin har också ett starkt inflytande på människors skönhetsuppfattning. Jennifer, en modell från Venezuela som arbetar i Mexico City, säger: ”Mitt jobb är att se bra ut, och i dag är det detsamma som att vara smal.” En fransk modell som heter Vanessa säger: ”Det är inte det att de kräver att man skall vara smal, utan att man själv ställer det kravet på sig. Det är en världsomfattande trend.” I en intervjuundersökning bland unga flickor erkände 69 procent att deras uppfattning om hur en vacker kropp skall vara påverkades av hur fotomodeller i veckotidningar ser ut.

Men det är inte bara kvinnor som påverkas av föreställningen om den ”perfekta kroppen”. I den mexikanska tidningen El Universal  sägs det: ”Aldrig tidigare har det funnits så många skönhetsprodukter för män på marknaden.”

”Perfekt utseende” – perfekt resultat?

I ett försök att uppnå det ”perfekta utseendet” eller bara för att se så bra ut som möjligt tar många till kosmetisk kirurgi. Behandlingsmetoderna inom det här medicinska området har blivit billigare och alltmer varierande. Hur fick kosmetisk kirurgi sin början?

Enligt uppslagsverket Encyclopædia Britannica fick dagens plastikkirurgimetoder sin början under åren efter första världskriget, då man försökte återställa dem som blivit vanställda av krigsskador. Sedan dess har dessa metoder varit en värdefull hjälp när det gäller att korrigera allvarliga fysiska defekter till följd av brännskador, traumatiska skador och medfödda missbildningar. Men enligt uppslagsverket utförs ofta plastikkirurgi ”enbart för att förbättra utseendet hos i övrigt välskapta personer”. Så till exempel kan näsan rekonstrueras, överskottshud i ansiktet och på halsen tas bort, storleken på öronen reduceras, fett från buken och höfterna avlägsnas och storleken på vissa kroppsdelar förminskas. Till och med naveln kan ges ett mer ”attraktivt” utseende.

Men hur kommer det sig att friska personer riskerar hälsan för att förbättra sitt utseende? Vilka risker finns det med den här typen av behandling? Angel Papadopulos, sekreterare i en mexikansk förening för estetisk plastikkirurgi, förklarar att den här typen av kirurgi ibland utförs av människor med bristande kompetens, vilket leder till stor skada. Det finns kliniker som ger patienter farliga preparat som skall hjälpa dem att hålla kroppen i trim. I början av 2003 rapporterade en tidning om hälsovådliga förhållanden på skönhetskliniker på Kanarieöarna, där man gjort tvivelaktiga operativa ingrepp på hundratals kvinnor. *

Även män kan dras in i jakten efter det ”perfekta utseendet”. Somliga tillbringar många timmar på gymmet och använder i stort sett all ledig tid till att bygga upp och stärka sin kropp. ”I det långa loppet”, sägs det i tidskriften  Milenio, ”leder den här tvångsmässiga träningen till att deras sociala aktiviteter avtar och att deras relationer till andra försämras.” Tvånget att se muskulös ut gör att många till och med tar preparat som kan vara skadliga för kroppen, till exempel steroider.

En del unga kvinnor har varit så fixerade vid sitt utseende att de har drabbats av sådana ätstörningar som bulimi och anorexi. Somliga använder icke godkända viktminskningspreparat som sägs ge fantastiska resultat på kort tid. Att använda sådana preparat kan ge allvarliga men.

Riskerna med att vara fixerad vid sitt utseende är inte bara rent fysiska. Doktor Katherine Phillips vid Brown University i USA säger att människor som är överdrivet bekymrade för sitt utseende kan utveckla en psykisk störning som kallas dysmorfofobi, där de drabbade är fixerade vid inbillade brister i utseendet. Den här störningen kan drabba inte mindre än var femtionde människa. De drabbade ”kan bli så övertygade om sin egen fulhet att de isolerar sig från sina vänner och nära och kära”, säger hon. ”De kan bli deprimerade och självmordsbenägna.” Katherine Phillips hänvisar till ett exempel med en söt flicka som hade obetydlig akne men som var övertygad om att hennes ansikte var fullt med ärr. Flickan vägrade att visa sig offentligt och slutade skolan när hon var 13 år.

Är en persons utseende verkligen så viktigt att han eller hon måste offra sitt psykiska och fysiska välbefinnande för att uppnå ”det perfekta utseendet”? Finns det ett viktigare slag av skönhet som man bör sträva efter?

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 5]

Hos 69 procent av flickorna påverkas uppfattningen om hur en vacker kropp skall vara av hur fotomodeller i veckotidningar ser ut

[Bild på sidan 4]

Reklamen utövar ett starkt inflytande på vår uppfattning om fysisk skönhet

[Bild på sidan 6]

Somliga har fått skador av för många plastikoperationer

[Bilder på sidan 7]

Vissa gör stora ansträngningar för att få det utseende de vill ha