Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Havets dansande hästar

Havets dansande hästar

Havets dansande hästar

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I AUSTRALIEN

PARET rodnar igenkännande när de får syn på varandra. Han verkar pösa av stolthet medan hon ger honom uppskattande blickar. De sträcker sig fram för att röra lätt vid varandra, och sedan ger de varandra en varm omfamning. När gryningsljuset når dem faller de in i rörelserna till en av naturens mest eleganta baletter – sjöhästens dans.

”Sjöhästar är verkligen fascinerande, unika och charmfulla”, säger marinexperten dr Keith Martin-Smith. Men förr i tiden gav de människor huvudbry. Tidiga naturforskare kallade dem Hippocampus, ett namn som också gavs till de mytologiska hästar med fiskstjärt som drog den grekiske havsguden Poseidons vagn.

Det sägs att skojare under medeltiden sålde sjöhästar, i det de påstod att de var små eldsprutande drakungar. I själva verket är sjöhästar inte något annat än beniga fiskar – även om de varken ser ut som andra fiskar eller simmar som de. De har liknats vid sköra porslinshästar och levande schackpjäser, när de glider fram genom vattnet eller långsamt vajar fram och tillbaka i vattenmassorna.

Sjöhästar kan påträffas i de flesta av världens varma kustfarvatten. De förekommer i en mängd varierande former och storlekar. Experter beräknar att det kan finnas från 33 till mer än 70 olika arter. Några av dessa är pygmésjöhästen, som med lätthet får plats på din tumnagel, och den stormagade sjöhästen, som kan bli mer än 30 centimeter lång.

Klarar sig utan tänder och mage

Sjöhästarnas märkliga uppbyggnad med hästliknande huvud, skyddande bensköldar och apsvansliknande stjärt gör dem bättre lämpade att ligga still i vattnet än att simma omkring. Större delen av dagen verkar de nöjda med att gripa tag med stjärten i någon korall eller alg och bara äta. När de behöver förflytta sig använder de en bakre ryggfena som för dem framåt i lugn takt, medan de styr med sidofenorna. Genom att reglera luftmängden i simblåsan kan de stiga och sjunka likt ubåtar.

Sjöhästar har en glupande aptit, och varje liten räka och litet kräftdjur som simmar förbi sugs snabbt in i deras beniga mun. Eftersom sjöhästar inte har några tänder och inte någon mage som hjälper till att smälta maten, måste de fånga ända upp till 50 räkor varje dag för att få i sig den näring de behöver för att överleva. Men det är inga problem för de här effektiva jägarna, eftersom de har en utmärkt synförmåga. Med ena ögat kan de spana rakt fram efter byten, samtidigt som de med det andra ögat kan hålla utkik bakåt. De kan också urskilja fler färger än människoögat och se fler detaljer än de flesta fiskar.

Sjöhästarna måste akta sig för att bli någon annans lunch. För att komma undan sådana rovdjur som krabbor och sköldpaddor kan många arter göra sig nästan osynliga bland sjögräs, koraller eller mangrove. Deras fläckiga hud, deras spinkiga kroppsbyggnad och deras förmåga att ändra färg efter omgivningen gör att de smälter in i miljön perfekt. ”Deras kamouflage är så bra att man måste vara mycket uppmärksam för att upptäcka dem”, säger forskaren Rudie Kuiter.

Dans och romantik

Till skillnad från de flesta andra fiskar bildar hanen och honan par för livet och beger sig sällan långt bort från varandra. Varje gryning bekräftar de sin äktenskapliga förening genom en unik dans. ”Sjöhästarnas dans är så vacker och elegant att det är en fröjd för ögat”, säger Tracy Warland som föder upp sjöhästar. När dansen är slut återvänder sjöhästarna till sina respektive tillhåll för att ägna resten av dagen åt att äta. När det är dags för parning blir dansen mer invecklad. När honan närmar sig hanen blåser han upp sin pung, blir ljusare i färgen och paraderar fram och tillbaka framför henne. De cirklar långsamt runt varandra och kopplar samman sina stjärtar. Efter att ha snurrat runt tillsammans börjar paret lekfullt dansa över sjöbottnen likt hästar som dansar på bakbenen. De far upp och ner, snurrar runt och ändrar färg, och så kan de hålla på och roa sig i en halvtimme.

Parningsdansen är naturligtvis en inledning till föräldraskap. ”När parningstiden närmar sig dansar sjöhästen längre och oftare – ibland flera gånger per dag”, säger Kuiter. ”När dansen når sin klimax stiger paret långsamt till ytan med kropparna tätt ihop. Honan för sedan varsamt över sina ägg till hanens yngelsäck, eller bukficka, som liknar pungen hos en känguru.” Den blivande fadern söker sedan upp ett lugnt ställe där han lägger äggen till rätta i bukfickan. Han befruktar dem, och sedan börjar det märkligaste havandeskapet i djurriket.

”Varje kvinnas dröm”

”Jag tycker det är underbart att det är sjöhästhanarna som föder ungarna”, sade en kvinna. ”Det är varje kvinnas dröm”, säger en annan kvinna lite skämtsamt. En hane genomgick sju 21-dagarsgraviditeter under enbart ett år!

När sjöhästungarna ligger bekvämt djupt nere i bukfickan förses de med syre och näringsämnen genom ett omfattande nätverk av blodkärl. Med tiden ökar salthalten i bukfickan, något som förbereder dem för deras framtida liv i havet. När det är dags för dem att födas, kan faderns förlossningsarbete pågå från flera timmar upp till två dagar. Till slut öppnas bukfickan, och ynglen stöts ut i havet. Hur många yngel som föds i varje kull beror på vilken art det är, men det kan vara så mycket som 1 500.

Husdjur, kuriositeter och läkemedel

Trots de höga födelsetalen växer hoten mot sjöhästbestånden. Vissa myndigheter beräknar att 30 miljoner sjöhästar årligen fångas och säljs världen över. Många hamnar på den traditionella asiatiska medicinmarknaden, där de används för att behandla en mängd åkommor, allt från astma och brutna ben till impotens.

Varje år används ungefär en miljon sjöhästar till att tillverka sådana kuriositeter som nyckelkedjor, brevpressar och broscher. Trålfiske, föroreningar och dynamitsprängningar vid korallrev hotar de känsliga kustområden som sjöhästarna lever i. Dessutom fångar man sjöhästar för att sälja dem som akvariefiskar – trots att det är få som överlever i fångenskap, eftersom de kräver speciell föda och är känsliga för sjukdomar.

För att häva den negativa trenden har man föreslagit rättsliga åtgärder som skulle innebära att många länder måste bevisa att deras export av sjöhästar inte hotar sjöhästbestånden eller den ekologiska balansen. Tack vare bättre metoder och tekniker har också ett litet antal uppfödare kunnat förse akvariehandeln med sjöhästar som fötts upp i fångenskap.

Sjöhästarnas framtid hänger samman med havens framtid. ”Människans verksamhet är definitivt ett hot mot världshaven. Vi tar för mycket av allting ur dem”, säger Kuiter sorgset. Kommer de här dansande skönheterna i havet att försvinna till en missljudande symfoni av mänskligt ”framåtskridande”? ”Vi måste vara optimistiska”, säger Martin-Smith. ”Det finns verkligen en villighet bland allmänheten att stödja de ansträngningar som görs för att rädda sjöhästarna. Vår uppgift är att få fler människor att intressera sig för och bry sig om djurlivet på jorden. Lyckas vi med det, kan vi få till en förändring. Om vi kan rädda sjöhästarna, kanske vi också kan rädda haven.” Kanske. Lyckligtvis finns det en mer tillförlitlig källa till hopp. (Uppenbarelseboken 14:7)

[Bild på sidan 15]

Pygmésjöhäst (naturlig storlek)

[Bildkälla]

© Reinhard Dirscherl/Visuals Unlimited

[Bilder på sidorna 16, 17]

Sjöhästar har förmåga att ändra färg för att smälta in i omgivningen

Kortnosad sjöhäst

Stormagad sjöhäst

Nordlig sjöhäst

[Bild på sidan 16]

Bekronad sjöhäst

[Bild på sidan 17]

Kortnosade sjöhästar

[Bild på sidan 17]

Kortnosade sjöhästungar

[Bild på sidan 17]

Kortnosad sjöhästhane som föder

[Bildkällor på sidan 16]

Nordlig sjöhäst: © Ken Lucas/Visuals Unlimited; övriga bilder: Rudie H Kuiter

[Bildkälla på sidan 17]

Alla bilder: Rudie H Kuiter