Biblioteket i Alexandria har återuppstått

DET var ett av sin tids mest berömda bibliotek. Det gjorde sin värdstad, Alexandria i Egypten, till en vallfartsort för den intellektuella eliten i världen. När det förstördes – ingen vet med säkerhet hur – gick också de oskattbara verken i det förlorade, något som innebar ett stort bakslag för den vetenskapliga forskningen. Men nu har det forna biblioteket fått liv igen.

När man återuppbyggde Alexandrias berömda bibliotek blev resultatet ett byggnadsverk med en ovanlig form. Det nya biblioteket kallas officiellt Bibliotheca Alexandrina, och huvudbyggnaden har formen av en avkortad cylinder och påminner om en jättelik lutande trumma. Glas- och aluminiumtaket (1) – som nästan är lika stort som tre fotbollsplaner – har ljusöppningar mot norr som lyser upp det stora läsrummet (2). Huvudbyggnaden ligger delvis under havsytans nivå och rymmer de allmänna huvudutrymmena. Byggnadens plana, blanka takskiva sluttar svagt från en höjd som motsvarar sju våningar och skär ner i en sänka i marken. När solljuset reflekteras i dess metalliska yta ser byggnaden på avstånd ut som den uppgående solen.

Fasaden på den trumliknande byggnaden består av en lång, tvärbrant bågformad vägg i grå granit, där rader av bokstäver från forntida och nutida alfabet har mejslats in (3). Bokstäverna är ordnade i rader och representerar passande nog samlad kunskap från världens alla hörn.

Inne i byggnaden upptas större delen av utrymmet av ett öppet läsrum i flera avsatser (4). Under markplanet finns förvaringsutrymmen  för 8 000 000 volymer. I andra delar av bibliotekskomplexet finns utställningsytor, föreläsningssalar, särskilda faciliteter för synskadade (5) och ett planetarium – en fristående klotformad byggnad som påminner om en satellit som stannat i sin omloppsbana (6). Avancerade datasystem och brandsläckningssystem fulländar den här toppmoderna institutionen.

En legend skapas

I forna tider var staden Alexandria känd för sådana svunna arkitektoniska mästerverk som Alexander den stores grav och Faros, ett fyrtorn som sades vara mer än 110 meter högt och betraktades som ett av antikens sju underverk. Efter Alexander den store kom den grekiska Ptolemaiosdynastin till makten i Egypten, och den styrde över landet fram till år 30 f.v.t., sedan Antonius och Kleopatra besegrats av Octavianus. Under det ptolemeiska styret genomgick Alexandria stora förändringar. Ja, staden ”blev under en tid världens ekonomiska och kulturella centrum”, konstateras det i Atlas of the Greek World. När den stod på sin höjdpunkt beräknas invånarantalet ha uppgått till omkring 600 000.

Stadens största stolthet var dess kungliga bibliotek. Det grundades i början av 200-talet f.v.t. och understöddes frikostigt av den ptolemeiska ätten, och det blev tillsammans med Mouseion (musernas tempel) ett centrum för undervisning och utveckling i den hellenistiska världen.

Man tror att biblioteket innehöll 700 000 papyrusrullar. Som en jämförelse kan nämnas att Sorbonneuniversitetets bibliotek på 1300-talet bara härbärgerade 1 700 böcker, och det var den tidens största samling. Egyptens härskare var så målmedvetna när det gällde att utöka sina samlingar att de lät soldater genomsöka alla inkommande fartyg efter bokrullar. Om de hittade några, beslagtog de originalen och återlämnade kopior. När Athen lånade ut de ovärderliga klassiska grekiska dramerna till Ptolemaios III betalade han, enligt vissa källor, en deposition och lovade att kopiera dem. Men i stället behöll  han originalen, avstod från depositionen och skickade tillbaka kopior.

I listan över de stora tänkare som arbetade i Alexandrias bibliotek och museum finns namnen på många av forntidens genier. Forskare i Alexandria tillskrivs äran för betydande arbeten inom såväl geometri, trigonometri och astronomi som språk, litteratur och medicin. Enligt traditionen var det här som 72 judiska lärda översatte de hebreiska skrifterna till grekiska, ett arbete som resulterade i den berömda Septuaginta-översättningen.

Ett bibliotek försvinner

Krönikeskrivare tyckte ironiskt nog inte att det fanns något större behov av att i detalj beskriva Alexandrias institutioner. Ett uttalande av Athenaios, en historiker på 200-talet v.t., är betecknande för hur de tänkte: ”Varför skulle jag behöva berätta om antalet böcker, upprättandet av bibliotek och samlingarna i musernas hus, när människor ändå känner till allt om det?” Sådana kommentarer är frustrerande för nutida forskare som vill veta mer om det här fascinerande forntida biblioteket.

När araberna erövrade Egypten år 640 v.t. fanns biblioteket i Alexandria förmodligen inte längre. Forskare tvistar fortfarande om exakt hur och när det försvann. Somliga menar att stora delar av bibliotekets samlingar gick förlorade när Julius Caesar satte delar av staden i brand år 47 f.v.t. Vad orsaken än var, gick en stor kunskapsbank förlorad för all framtid. Borta för alltid var hundratals verk av de grekiska dramatikerna och de första 500 åren av grekisk historieskrivning, med undantag av vissa verk av Herodotos, Thukydides och Xenofon.

Mellan 200-talet och 500-talet v.t. var det ofta upplopp i Alexandria. Hedningar, judar och så kallade kristna stred ideligen om svårbegripliga lärofrågor, både mot varandra och inbördes. Vid flera tillfällen uppmuntrade kyrkan själv upprorsmakare att plundra hedniska tempel. Det gjorde att oräkneliga forntida texter blev förstörda.

Ett återsken av forna glansdagar

Det nya biblioteket öppnades i oktober 2002 och innehåller ungefär 400 000 böcker. En avancerad databas gör att man kan koppla upp sig mot andra bibliotek. De största samlingarna riktar in sig på civilisationerna kring östra Medelhavet. Med plats för 8 000 000 böcker är biblioteket i Alexandria ett led i att återupprätta den här gamla stadens ställning som kulturstad.

[Ruta på sidan 14]

NÅGRA AV DEM SOM VERKADE I DET FORNTIDA ALEXANDRIA

ARISTARCHOS FRÅN SAMOS: Astronom på 200-talet f.v.t. Den förste som lade fram teorier om att planeterna rör sig i banor runt solen. Han använde sig av trigonometri för att försöka beräkna storleken på solen och månen och avståndet till dem.

ARKIMEDES: Matematiker och uppfinnare på 200-talet f.v.t. Han tillskrivs flera upptäckter och tidiga vetenskapliga försök att fastställa värdet på pi (π).

ERATOSTHENES: En månglärd på 200-talet f.v.t. och en av de första bibliotekarierna i Alexandria. Hans beräkningar av jordens omkrets var förvånansvärt exakta.

EUKLIDES: Matematiker på 300-talet f.v.t. Geometrins fader och banbrytare inom optiken. Hans verk Elementa var normgivande inom geometrins område ända fram till 1800-talet.

GALENOS: Fysiker på 100-talet v.t. Hans 15 böcker om läkekonst var normgivande i över 1 200 år.

KALLIMACHOS: Skald och föreståndare för biblioteket på 200-talet f.v.t. Han sammanställde den första katalogen över samlingarna i Alexandrias bibliotek, och därigenom fastställdes en kanonisk förteckning över den klassiska grekiska litteraturen.

KLAUDIOS PTOLEMAIOS: Astronom på 100-talet v.t. Hans geografiska och astronomiska verk blev normgivande.

[Bildkälla på sidan 13]

Alla foton, båda sidor: Genom tillmötesgående från Bibliotheca Alexandrina: Mohamed Nafea, fotograf