Jordens krympande tillgångar

”Allt i naturen har ett samband, och vi får nu stå till svars för våra tidigare misstag.” – Tidskriften African Wildlife.

EN DEL kallar det ett ekologiskt fotavtryck. Det är ett mått på människans förbrukning av naturtillgångar jämfört med jordens möjlighet att fylla på dem. Enligt Världsnaturfonden har det globala ekologiska fotavtrycket visat ett underskott sedan 1980. * Men det här är bara ett av tecknen på att vi utsätter miljön för alltför stora påfrestningar.

Tillståndet för jordens ekosystem är en annan värdemätare. Med ”ekosystem” menar man det komplicerade samspelet mellan alla organismer i en naturlig miljö som omfattar både levande och livlös materia. Hur friska jordens ekosystem är framgår av det antal arter som lever i skogar, sötvatten och hav. Detta utgör vad Världsnaturfonden kallar Living Planet Index. Mellan 1970 och 2000 sjönk detta index med omkring 37 procent.

Finns det tillräckligt för att det skall gå runt?

Om du lever i ett land i västvärlden, där butikshyllorna är fyllda och där det går att handla dygnet runt, kan det vara svårt att föreställa sig att det skulle finnas en överhängande risk för att naturtillgångarna kommer att sina. Men det är bara en minoritet av jordens befolkning som kan njuta av ett liv i överflöd. De flesta har en daglig kamp för att överleva. Det har till exempel beräknats att mer än två miljarder människor lever på tre dollar eller mindre per dag och att två miljarder inte har tillgång till elektricitet till ett överkomligt pris.

Somliga skyller fattigdomen i utvecklingsländerna på de rika ländernas handelsmetoder. ”På många olika sätt arbetar världsekonomin mot de fattigas intressen”, sägs det i Vital Signs 2003. Allteftersom fler och fler människor slåss om en ständigt krympande och allt dyrare del av kakan, har de som har det ekonomiskt svårt inte råd att kämpa för sin rättmätiga del. Detta i sin tur gör att det blir mer  naturtillgångar över till dem som har råd med dem – nämligen de rika.

Skogar som försvinner

Det beräknas att 80 procent av Afrikas invånare använder ved till matlagning. Dessutom ”har Afrika den högsta befolkningstillväxten [och] de snabbast växande städerna i världen”, sägs det i tidskriften Getaway som ges ut i Sydafrika. Som ett resultat av det har områdena runt några stora städer i Sahel, en vidsträckt regnfattig zon i södra Sahara, blivit avskogad på en yta som sträcker sig över 10 mil i alla riktningar. Dessa träd fälldes inte utan orsak. Det stora flertalet av Afrikas invånare förstör sin egen miljö helt enkelt för att överleva, enligt professor Samuel Nana-Sinkam.

Situationen är helt annorlunda i Sydamerika. I Brasiliens regnskog finns det till exempel nästan 7 600 registrerade skogsbolag. Många av dem ägs av stora multinationella företag. Ett mahognyträd är värt ungefär 30 dollar för ett skogsbolag. Men sedan mellanhänder, affärsmän och tillverkare har fått ut sin vinst, kan samma träd vara värt över 130 000 dollar innan det hamnar i en utställningslokal för möbler. Det är inte underligt att mahogny har kallats det gröna guldet.

Det har skrivits mycket om skövlingen av Brasiliens regnskog. Satellitbilder visar att 20 000 kvadratkilometer av Brasiliens regnskog förstördes årligen mellan 1995 och 2000. Med ”den här skrämmande skövlingstakten försvann ett skogsområde så stort som en fotbollsplan var åttonde sekund”, sägs det i den brasilianska tidskriften Veja. Det rapporteras att USA år 2000 importerade mer än 70 procent av Brasiliens mahogny.

 Skogsskövlingen i andra delar av världen berättar en liknande historia. Under de senaste 50 åren har exempelvis hälften av Mexicos skogar och djungler försvunnit. Avverkningen av Filippinernas skogar har varit ännu mer drastisk. Varje år förlorar Filippinerna omkring 100 000 hektar skog, och år 1999 beräknade man att med den takten skulle närmare två tredjedelar av landets skogar vara borta inom ett årtionde.

Det kan ta mellan 60 och 100 år för ett ädelt lövträd att bli fullvuxet men endast ett par minuter att få det fällt. Bör det då förvåna oss att återväxten av våra skogar inte kan hålla jämna steg med avverkningen?

Jorderosion

När jorden förlorar växtlighet, torkar matjordsskiktet snart ut och blåses i väg av vinden eller spolas bort av vattnet. Det är detta som kallas erosion.

Erosion är en naturlig process och är i allmänhet inget allvarligt problem – såvida inte människan genom vanvård påskyndar den här processen. I tidskriften China Today sägs det att sandstormar, tillsammans med sådana faktorer som skogsskövling och överbetning, ”har påskyndat utbredningen” av ökenområden. Ovanligt torrt väder har under senare år gjort Kinas västra och nordvästra provinser känsliga för de kalla sibiriska vindar som sveper ner över landet. Miljontals ton av gul sand och stoft har flyttats, och en del har nått så långt som till Korea och Japan. Omkring 25 procent av Kinas landmassa är nu öken.

Det är liknande orsaker till att jord i Afrika förstörs. ”Genom att röja skogen för att så spannmål har jordbrukare på ett oåterkalleligt sätt försvagat det tunna jordlagret”, sägs det i Africa Geographic. Man beräknar att ett område som har rensats från all buskvegetation kommer att förlora 50 procent av sin bördighet inom tre år. I tidskriften tilläggs det därför: ”Miljontals hektar är redan ofruktbara och miljontals är på väg att bli det, eftersom avkastningen i en del områden minskar år efter år.”

Det sägs att Brasilien varje år förlorar 500 miljoner ton jord genom erosion. Enligt departementet för miljö och naturtillgångar i Mexico är 53 procent av områdena med buskvegetation, 59 procent av djunglerna och 72 procent av skogarna påverkade av erosion. Enligt en rapport från FN:s utvecklingsprogram ”påverkar erosion kanske så mycket som två tredjedelar av världens jordbruksmark. Som ett resultat av det minskar jordbrukets produktivitet snabbt, samtidigt som antalet munnar att mätta fortsätter att öka.”

Vatten – gratis, men ovärderligt

En människa kan leva omkring en månad utan mat, men hon dör inom en vecka om hon inte får vatten. Därför påpekar experter att de minskande tillgångarna på sötvatten kommer att bli en orsak till ökade spänningar under de kommande åren. Enligt en rapport i tidskriften Time 2002 har mer än en miljard människor i världen svårt att få tag på rent dricksvatten.

Det är olika skäl till vattenbristen. I Frankrike är miljöförstöringen en bidragande orsak och en växande källa till oro. ”Frankrikes floder är i uselt tillstånd”, sägs det i tidningen Le Figaro. Forskare har spårat problemen till de stora näringsläckagen, som huvudsakligen kommer från gödningsmedel som används  inom jordbruket. ”År 1999 släppte Frankrikes floder ut 375 000 ton nitrat i Atlanten, nästan dubbelt så mycket som 1985”, sägs det i tidningen.

I Japan råder en liknande situation. För att kunna tillmötesgå samhällets krav och sörja för en jämn tillgång på livsmedel i det landet ”hade jordbrukarna inget annat val än att ta till kemiska gödnings- och bekämpningsmedel”, säger Yutaka Une, chef för en icke-kommersiell lantbruksmiljöorganisation. Detta leder till att grundvattnet förorenas, vilket Tokyotidningen IHT Asahi Shimbun kallar ”ett stort problem över hela Japan”.

I Mexico har 35 procent av sjukdomarna ”sitt ursprung i miljöbetingade faktorer”, skriver tidningen Reforma. Dessutom visar hälsoministern i en undersökning att ”en av fyra invånare inte har avlopp; mer än 8 miljoner hämtar sitt vatten från brunnar, floder, sjöar eller bäckar och över en miljon får sitt vatten från tankbilar”. Inte underligt att 90 procent av diarrésjukdomarna i Mexico anses bero på förorenat vatten.

”Stränderna i Rio erbjuder mer än stekande sol, vit sand och blått hav”, säger den brasilianska tidskriften Veja. ”De innehåller också höga halter av kolibakterier och ibland även utsläppt olja från tankbåtar.” Detta på grund av att mer än 50 procent av Brasiliens avloppsvatten flyter direkt ner i floder, sjöar och havet utan att först ha renats. Resultatet är en ständig brist på rent vatten. Floderna runt Brasiliens största stad, São Paulo, är så kraftigt förorenade att dricksvattnet nu hämtas tio mil därifrån.

I Australien, på andra sidan jordklotet, beror mycket av vattenbristen på en process som kallas försaltning (salinisering). Under årtionden uppmuntrades jordägare att röja sina marker för att kunna odla grödor. Med färre träd och buskar som sög upp grundvattnet, började grundvattennivån stiga och förde med sig tusentals ton av underjordiskt salt. ”Ungefär 2,5 miljoner hektar land har redan påverkats av försaltningen”, säger australiska federala organisationen för vetenskaplig forskning (CSIRO). ”Mycket av detta är Australiens mest produktiva jordbruksmark.”

En del menar att problemet med försaltningen hade kunnat undvikas om de australiska lagstiftarna inte hade satt vinstintressen framför allmänhetens bästa. ”Ända sedan 1917 har regeringar informerats om att jorden i vetebältet är särskilt känslig för försaltning”, säger Hugo Bekle vid Edith Cowan University  i Perth i Australien. ”Information om hur salthalten i vattendragen påverkas av att vegetationen tas bort publicerades på 1920-talet, och jordbruksdepartementet erkände på 1930-talet att kalhuggningen leder till att grundvattnet stiger. En omfattande undersökning gjordes för [australiska] regeringen av CSIRO 1950, ... ändå har regeringarna fortsatt att ignorera dessa varningar och avfärdat vetenskapsmännen som fördomsfulla.”

Människans överlevnad hotad

Utan tvivel har människan haft goda avsikter med mycket av det hon har gjort. Men som så ofta är fallet, vet vi inte tillräckligt om miljön för att exakt kunna förutsäga följderna av våra handlingar. Resultatet har blivit förödande. ”Vi har rubbat livsbalansen så till den grad att vi hotar själva landet som försörjer oss, och genom det också vår egen överlevnad”, säger Tim Flannery, direktör för ett museum i Australien.

Vad är lösningen? Kommer människan någonsin att lära sig leva i harmoni med miljön? Ja, kan jorden verkligen räddas?

[Fotnot]

[Ruta på sidan 6]

Varje droppe är dyrbar

Några få enkla åtgärder kan spara litervis med vatten.

● Laga läckande kranar.

● Duscha inte för länge.

● Stäng av vattnet medan du rakar dig eller borstar tänderna.

● Vänta med att tvätta tills du har en full tvättmaskin. (Samma princip gäller diskmaskiner.)

[Ruta/Bild på sidan 7]

Den som spar han har 

● Även om Australien är världens torraste kontinent, konstbevattnas mer än 90 procent av ”dess grödor genom ett enkelt kanalsystem med plogfåror”, meddelar The Canberra Times. Denna ”teknik användes på den tiden då faraonerna byggde pyramiderna”.

● Över hela världen är den genomsnittliga vattenförbrukningen per person (inklusive det vatten som används inom jordbruket och industrin) omkring 550 000 liter om året. Nordamerikanen använder i genomsnitt nästan 1 600 000 liter om året. Mest vatten går det åt i en före detta rysk republik, där förbrukningen är över 5 300 000 liter vatten per person och år.

● Tidskriften Africa Geographic visar att varje sydafrikan konsumerar i genomsnitt vad som produceras på 4 globala genomsnittshektar, medan landets genomsnittliga produktion motsvarar 2,4 globala genomsnittshektar per person och år.

[Bild på sidan 5]

Kalhugget område i Sahel, Burkina Faso. På det här området växte det fullt med träd för 15 år sedan

[Bildkälla]

© Jeremy Hartley/Panos Pictures

 [Bild på sidan 8]

Svedjebruk förstör regnskogar i Kamerun

[Bildkälla]

© Fred Hoogervorst/Panos Pictures

[Bild på sidan 8]

Bilavgaser är fortfarande en orsak till oro i USA

[Bild på sidorna 8, 9]

Omkring 20 000 kvadratkilometer av Brasiliens regnskog förstördes årligen mellan 1995 och 2000

[Bildkälla]

© Ricardo Funari/SocialPhotos.com

[Bild på sidan 9]

Mer än två miljarder människor lever på tre dollar eller mindre per dag

[Bildkälla]

© Giacomo Pirozzi/Panos Pictures

[Bild på sidan 9]

Grundvattnet som förser den här bybrunnen i Indien med vatten har blivit förorenat av en räkfarm i området

[Bildkälla]

© Caroline Penn/Panos Pictures