Blick på världen

Teknik hämmar konversation

”Tanken på att tala ansikte mot ansikte med någon skrämmer många britter, eftersom de blivit alltmer beroende av modern teknik”, rapporteras det i Londontidningen The Times. I en undersökning bland 1 000 vuxna, som genomfördes av företaget British Gas, visade det sig att en person i genomsnitt använder fyra timmar varje dag ”till att hålla på med teknik som från början var avsedd att ge människor mer tid till sig själva”. Enligt rapporten ”använder britten i genomsnitt 88 minuter per dag till att tala i telefon, ytterligare 62 minuter till mobiltelefonsamtal, 53 minuter till att ta emot och skicka e-post och 22 minuter till att ta emot och sända SMS”. Undersökningen visade att förmågan att tala ansikte mot ansikte har försämrats. Många av dem som medverkade i undersökningen erkände att de använde textmeddelanden ”som ett sätt att komma ifrån artighetsfraser eller att slippa samtal över huvud taget”.

 En dyr last

Enligt professor Kari Reijula vid Institutet för arbetshygien i Finland är det dyrt att röka, inte bara för rökarna utan även för deras arbetsgivare och icke-rökarna. Arbetstidsförlusten enbart på grund av rökpauser ”belastar nationens ekonomi med närmare 16,6 miljoner euro [150 miljoner kronor] per år”, rapporterar det finska radio- och TV-bolagets webbsida. Därtill kommer kostnader för sjukfrånvaro. Det beräknas att ”anställda som röker ett paket cigaretter om dagen sammanlagt arbetar 17 dagar mindre per år”. Reijula säger vidare: ”Undersökningar visar också att olycksstatistiken är högre för anställda som röker.” Rapporten visar dessutom att rökning leder till ökade kostnader för såväl rengöring som elförbrukning, ”eftersom ventilationen måste vara på för fullt”. Ännu allvarligare är det att ”så många som 250 icke-rökare i Finland dör varje år på grund av sjukdomar som hänger samman med att de utsatts för passiv rökning på arbetet eller på fritiden”.

Lättåtkomliga droger

I Polen är det lättare att få tag på partydroger än öl, rapporteras det i tidskriften Wprost. ”De finns på vartenda disco, på klubbar, pubar och studenthem, på universitet, högskolor och högstadieskolor.” I de större städerna går det dessutom att ”beställa [droger] per telefon och få dem levererade fortare än en pizza”, sägs det vidare i tidskriften. Låga priser, lättillgänglighet och det faktum att ”syntetiska droger betraktas som ofarliga” har gjort att över hälften av alla polska tonåringar har experimenterat med dem ”åtminstone någon gång”, sägs det i Wprost. Enligt Katarzyna Puławska-Popielarz, föreståndare för ett rehabiliteringscenter för ungdomar, har långvarigt missbruk av en sådan drog lett till ”självmord, hjärtinfarkter, psykoser och extrem avmagring”.

Renässans för gudstjänster på latin

I Tyskland blir det ”allt populärare med gudstjänster på latin”, rapporteras det i nyhetsmagasinet Focus. Präster i ”sådana städer som Frankfurt, Düsseldorf och Münster har märkt att de kan fylla kyrkorna om gudstjänsten är på latin, trots att antalet kyrkobesökare i övrigt minskar”, sägs det i Focus. Gudstjänster på latin blev så populära att en kyrka i München fick öka antalet gudstjänster som förrättades enligt latinsk liturgi från två gånger i månaden till två gånger i veckan, förutom dem som hölls på allmänna helgdagar.

Ett krigets århundrade

”Folkmord är en av orsakerna till att 1900-talet blev det blodigaste århundradet i historien”, rapporteras det i Buenos Aires Herald. Folkmord definieras som en systematisk och planlagd utrotning av en folkgrupp på grund av nationell, etnisk eller religiös tillhörighet. Det beräknas att över 41 miljoner människor slaktades under 1900-talet. Ett färskt exempel är Rwanda, där omkring 800 000 människor dödades under 1994, huvudsakligen av ”civila som hetsats upp av hatpropaganda”. Forskare säger att det under en 100-dagarsperiod dödades i genomsnitt 8 000 människor per dag. Det innebär att dödandet skedde ”fem gånger så snabbt som i nazisternas gaskamrar under andra världskriget”, heter det i Buenos Aires Herald.

Alligatorers jaktteknik

En doktorand vid universitetet i Maryland har upptäckt något som forskarna tidigare inte känt till – att alligatorer har tryckkänsliga receptorer som gör att de kan upptäcka byten som rör sig i vattnet. Utmed käkarna på alligatorer och andra reptiler i krokodilfamiljen sitter ojämnheter, inte större än knappnålshuvuden, som ser ut som små prickar. Biologen Daphne Soares upptäckte att de här upphöjningarna i själva verket är pyttesmå receptorer som gör att reptilerna känner av små krusningar på vattenytan omkring dem. ”Krokodildjur jagar om natten. De ligger till hälften under vattnet och väntar på att bytet skall röra vattenytan. Deras käkar vilar precis vid ytan”, förklarar Soares. ”När de är hungriga, anfaller de snabbt allt som rör vid vattenytan.” De här välvda tryckreceptorerna, som hon kallar dem, är så känsliga att de kan registrera en enda vattendroppe som faller på vattenytan.

Levande soptunnor

En internationell undersökning av hur skräp och avfall påverkar marint liv visar att stormfågeln, en sjöfågel i Nordsjön, i genomsnitt har 30 plastbitar i magen. Det är ”dubbelt så mycket som man hittade i stormfåglar i början av 1980-talet”, rapporteras det i Londontidningen The Guardian. Undersökningen riktade in sig på stormfåglarna, eftersom ”de äter nästan allt och inte stöter upp det de svalt”. Bland de plastföremål som hittades i magarna på döda stormfåglar fanns leksaker, verktyg, rep, plastmuggar, skumgummi, plastflaskor och cigaretttändare. Doktor Dan Barlow, forskaransvarig vid Friends of the Earth Scotland, säger: ”Den här forskningen gör att vi vet att sjöfåglarna runt Skottlands kust håller på att förvandlas till levande soptunnor.” I undersökningsrapporten sägs det också: ”Man vet att mer än 100 av världens 300 sjöfågelarter oavsiktligt får i sig plast.”

Teckenspråk via Internet

Döva har under flera år använt sig av teleprintrar, och på senare tid även e-post, för att kommunicera med sina vänner. I och med att det nu blir allt vanligare med webbkameror, kameror kopplade till Internet, kan döva använda teckenspråk via Internet. Men enligt den kanadensiska tidningen National Post ”gör webbkamerans begränsade bildvinkel och tvådimensionella perspektiv att vissa nyanser i språket går förlorade, precis som en höjning på ögonbrynet eller ett småleende går förlorat vid ett telefonsamtal”. Långsamma Internetförbindelser och andra tekniska problem kan göra det svårare att använda teckenspråk via webbkameror. Hur löser de döva sådana problem? De tecknar långsamt och repeterar vad de sagt och har lärt sig att ”anpassa sina rörelser eller sin kroppsställning för att kompensera kamerans begränsade bildvinkel”, sägs det vidare i tidningen. De har också lärt sig att de kan ge eftertryck åt det de säger genom att hålla händerna närmare kameran så att rörelserna blir större.