Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Corcovado – Costa Ricas oslipade diamant

Corcovado – Costa Ricas oslipade diamant

Corcovado – Costa Ricas oslipade diamant

Från Vakna!:s medarbetare i Costa Rica

”EN OSLIPAD diamant.” Det här välkända uttrycket är en passande beskrivning av Corcovados nationalpark. Den ligger på Osahalvön vid södra Stillahavskusten i det centralamerikanska landet Costa Rica. Den obeskrivligt vackra naturen i Corcovados nästan orörda regnskog, det isolerade läget och det faktum att den är hemvist för en fantastisk artrikedom av träd, insekter, reptiler och däggdjur gör att den är en fascinerande plats att besöka.

Ja, den här nationalparken är verkligen vacker, men den är ändå en oslipad diamant. Den ligger i en av Centralamerikas största tropiska regnskogar, och här hittar du inte många restauranger, hotell eller souvenirbutiker. Bortsett från några övervakningsstationer och de långa vandringslederna – som i en resehandbok kallas det bästa nätet av vandringsleder i en nationalpark bestående av regnskog – finns det inte mycket som vittnar om människans närvaro.

Från skog till park

I början av 1970-talet hade man allvarliga funderingar på att göra den här regnskogen till nationalpark. Men det var ingen lätt uppgift. Det skulle gå åt mycket arbetskraft och ansenliga materiella resurser. I mitten av 1970-talet kom det rapporter om att nybyggare flyttade in i området. Dessutom hade ett skogsbolag som ägde stora marker i området börjat planera för skogsavverkning i stor skala, och många jägare använde skogen som jaktmark.

Påtryckningar från vetenskapsmän och biologer från hela världen som insåg värdet av att den här regnskogen bevarades gav ändå resultat. Den 31 oktober 1975 tillkännagav den costaricanska regeringen att Corcovados nationalpark hade inrättats. Sedan dess utgör storskalig skogsavverkning och jakt inte längre något hot mot regnskogens fortlevnad.

Corcovados sevärdheter

Corcovado har en landyta på 54 000 hektar och rymmer många växt- och djurarter. Innanför nationalparkens gränser finns inte mindre än åtta ekosystem. I dessa ingår åtminstone 500 trädarter. Det största trädet i nationalparken är en sorts silkesbomullsträd som kan bli över tre meter i diameter och mer än 70 meter högt.

Tycker du om fågelskådning? Då skulle säkert Corcovados fågelbestånd på nästan 400 arter kunna hålla dig sysselsatt och ge dig mycket nöje. I nationalparken finns landets största population av ljusröda arapapegojor. När de här färgsprakande fåglarna flyger i det tropiska solljuset ser det ut som färgstrimmor på himlen.

Du kanske hellre skulle vilja studera något som är lite närmare marken. Det går alldeles utmärkt! Corcovado bjuder på 116 arter av amfibier och reptiler, däribland lansormen. Undersök den bara inte för länge eller för ingående, för den här giftiga ormen har rykte om sig att vara oerhört aggressiv! Bland amfibierna finns det en grodart som är genomskinlig – om du lägger den på en blank glasyta kan du se hur dess inre organ arbetar!

Du kan också ägna tiden åt att titta på några av de 140 däggdjursarter som lever i Corcovado. Här finns till exempel jaguarer, ozeloter, fyra arter av apor, tre arter av myrpiggsvin, två arter av sengångare och två arter av bältdjur. Dessutom finns det inte mindre än 10 000 sorters insekter inom nationalparkens gränser.

Shirley Ramirez Carvajal, som är biolog och samordnare för viltvårdsprogrammet i Corcovado, berättade för Vakna! om ett projekt där man sätter halsband med radiosändare på jaguarer och andra djur. Det här skall hjälpa forskarna att studera djurens ätbeteenden och inom vilka områden de rör sig. Utifrån dessa upplysningar kan parkledningen sedan avgöra om nationalparkens gränser behöver utvidgas för att det skall finnas tillräckligt med mat åt alla djuren. En utvidgning av parken skulle också kunna skydda djuren mot de genetiska farorna med inavel.

Men Corcovado har mer att erbjuda än ett rikt djur- och växtliv. Varför inte besöka Salsipuedes grotta, där delar av de skatter som tillhörde den engelske sjömilitären och upptäcktsresanden sir Francis Drake finns. Bara några få kilometer norr om Corcovado ligger Drakesundet, där denne upptäcktsresande sägs ha gått i land 1579 under sin världsomsegling.

En gång i tiden hotades den här ”diamanten” av guldfeber. Den första guldfebern utbröt på 1930-talet, då man hittade guldklimpar som vägde upp till ett kilo. Längre fram, på 1960-talet, kom nästa guldrush, och sedan kom ännu en några år efter det att nationalparken inrättats, och den ledde till att flera hundra gruvarbetare flyttade dit. År 1986 förbjöd regeringen guldbrytning i Corcovado.

Precis som alla andra platser har Corcovado sina problem. Vakna! talade med Gerardo A. Chaves, en av de ansvariga vid Corcovados nationalpark. Förutom den ständiga kampen för att skaffa pengar och andra resurser nämnde han sådana problem som skogsavverkning utanför nationalparkens gränser och tjuvskytte. Om Corcovado skall bevara sin prunkande skönhet, måste man komma till rätta med vart och ett av de här problemen inom den närmaste framtiden.

Corcovados nationalpark är fortfarande ett av de mest oförstörda områdena på jorden. Precis som en bokstavlig diamant är älskad för sin skönhet och styrka, kommer Costa Ricas oslipade diamant under de kommande åren att uppskattas och beundras av tusentals besökare som sätter värde på jordens skönhet. För de kristna är nationalparken en påminnelse om hur vacker hela jorden kommer att bli när Gud förvandlar den till ett världsvitt paradis! (Lukas 23:43)

[Karta på sidan 14]

(För formaterad text, se publikationen)

Corcovados nationalpark

[Bild på sidan 15]

Regnskog

[Bildkälla]

Steve Pace

[Bilder på sidan 15]

Vita och röda svampar

[Bildkälla]

©kevinschafer.com

[Bild på sidorna 16, 17]

Regnskogen sträcker sig ända fram till stranden

[Bild på sidorna 16, 17]

Pilgiftgroda

[Bild på sidorna 16, 17]

En vandrare nedanför ett vattenfall

[Bild på sidan 17]

Dödskalleapor

[Bild på sidan 17]

Ozelot

[Bild på sidan 17]

Motmot

[Bild på sidan 17]

Sengångare

[Bild på sidan 17]

Ljusröd arapapegoja

[Bildkällor på sidan 17]

Strand: Barbara Magnuson/Larry Kimball; groda: © Michael and Patricia Fogden; vattenfall: ©kevinschafer.com; övriga foton: Steve Pace