Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Stress – orsak och verkan

Stress – orsak och verkan

Stress – orsak och verkan

VAD är stress? Enligt en expert kan stress definieras som ”vilken som helst fysisk, kemisk eller känslomässig faktor som orsakar fysiska eller psykiska spänningar”. Betyder det här att stressen i sig själv är skadlig? Nej. Doktor Melissa C. Stöppler säger att ”en viss grad av stress och spänning ibland kan vara nyttig. Att känna en viss stress kan ofta få oss att arbeta mer energiskt och utföra ett bättre arbete.”

När blir då stress ett problem? Doktor Stöppler säger: ”Det är först när stressen blir för stor eller när man inte kan hantera den som den får negativa effekter.” Låt oss se på några vanliga orsaker till stress.

Stressen att klara försörjningen

Kung Salomo sade: ”Det finns inget bättre för människan än att hon äter och dricker och låter sin själ njuta av det som är gott på grund av hennes möda.” (Predikaren 2:24) För många anställda är emellertid arbetsplatsen ett ställe där de utsätts för outhärdlig press.

I en rapport från European Agency for Safety and Health at Work sägs det att arbetstagare ofta upplever stress på arbetet på grund av att kommunikationen mellan arbetsledning och anställda är dålig, att de anställda inte har mycket att säga till om i de beslut som berör dem, att det uppstår konflikter med arbetskamrater eller att arbetet är osäkert och/eller underbetalt. Oavsett orsakerna kan påfrestningarna på arbetsplatsen vara så stora att förvärvsarbetande föräldrar inte har mycket krafter över till att fylla familjens behov. Och kraven kan vara stora. Enbart i USA tog under en ettårsperiod omkring 50 miljoner människor hand om en sjuk eller äldre familjemedlem. Ekonomiska problem kan också vara en stor orsak till stress i familjen. Rita, som har två barn, fick ekonomiska problem när hennes man, Leandro, råkade ut för en bilolycka som ledde till att han blev rullstolsburen. Rita säger: ”Ekonomiska problem skapar spänningar. När man inte har pengar till att betala utgifterna påverkas humöret.”

Pressen på ensamstående föräldrar

Ensamstående föräldrar som kämpar för att tillfredsställa familjens behov upplever också höga stressnivåer. Att gå upp tidigt och laga frukost, klä på barnen och lämna dem i skolan och jäkta vidare för att komma i tid till arbetet och sedan söka uppfylla kraven där kan göra dem fysiskt och känslomässigt utmattade. Och när en mammas arbetsdag är över, börjar en annan stresscykel. Hon skyndar sig för att hämta barnen från skolan, laga middag och ta hand om hushållsbestyren. María, en ensamstående förälder med fyra tonårsdöttrar, jämför sitt liv med en tryckkokare och säger: ”Trycket kan bli så högt att det känns som om jag skulle explodera.”

Stressade barn

Sociologen Ronald L. Pitzer säger: ”Många ungdomar upplever höga stressnivåer.” De måste klara av de fysiska och känslomässiga förändringarna under puberteten. De är också pressade i skolan. Enligt boken Stressade barn är en typisk skoldag ”späckad med problem och påfrestningar som ger upphov till stress – i teoretiska ämnen, i idrott, i umgänget med jämnåriga och i kontakten med lärare”.

På en del håll får hotet om våld i skolan oron att öka – för att inte tala om den fruktan många ungdomar nu känner för terroristattacker och andra katastrofer. En tonårsflicka skriver: ”Om föräldrar hela tiden talar om hur hemsk världen är, skrämmer det oss.”

Föräldrarna bör vara en källa till styrka för sina barn. Men Pitzer säger: ”Barns och tonåringars försök att tala om starka känslor tas alltför sällan på allvar, utan bortförklaras eller ignoreras av föräldrarna.” I vissa fall är föräldrarna handlingsförlamade på grund av sina egna äktenskapsproblem. ”Det verkade som om mina föräldrar bråkade hela tiden”, säger Tito, vars föräldrar till slut skilde sig. I boken Stressade barn konstateras det: ”Fysiska handgripligheter eller ordväxlingar är inte de enda orsakerna till trauma. Pyrande hat som tränger fram också när det maskeras bakom honungslena ord gör barn osäkra.”

Följderna av stress

Oavsett om du är ung eller gammal eller om stressen i ditt liv kommer av arbetet eller skolan, så kan kronisk stress tära på din hälsa. En medicinsk skribent förklarar: ”Kroppens sätt att reagera på stress kan liknas vid vad som händer när ett flygplan står klart för start.” Ja, när du känner dig stressad slår hjärtat fortare, och blodtrycket stiger. Ditt blodsocker stiger också. Hormoner frigörs. ”Om stressen håller i sig”, fortsätter samme skribent, ”kommer hela kroppens stressapparat (hjärnan, hjärtat, lungorna, blodkärlen och musklerna) att bli över- eller understimulerad. Detta kan med tiden ge fysiska eller psykiska skador.” Listan över sjukdomar som är förknippade med stress är alarmerande lång: hjärtsjukdomar, stroke, immunsjukdomar, cancer, muskel- och skelettsjukdomar och diabetes, för att bara nämna några få.

Det skadliga sätt som många – speciellt ungdomar – försöker hantera stressen på är särskilt oroande. Doktor Bettie B. Youngs klagar: ”Det är verkligen sorgligt att se hur tonåringar i sin önskan att fly från smärtan tar sin tillflykt till alkohol- och drogmissbruk, skolkning från skolan, brottslighet, sexuell lösaktighet, aggression och våld och rymmer hemifrån – en tillflykt som skapar problem som är mycket värre än de som de försökte fly från.”

Stress är något vi måste leva med i vår moderna tid. Den går inte att helt undvika. Men som nästa artikel kommer att visa finns det mycket vi kan göra för att klara av stressen.

[Infälld text på sidan 6]

”Trycket kan bli så högt att det känns som om jag skulle explodera”

[Bild på sidan 5]

Livet som ensamstående förälder är ofta pressande

[Bild på sidan 6]

Skolan kan utsätta ungdomarna för alltför stor press