Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Där sex kontinenter möts

Där sex kontinenter möts

Där sex kontinenter möts

Från Vakna!:s medarbetare i Ukraina

TYCKER du om att titta på djur i deras naturliga miljö? I så fall skulle du säkert vilja besöka Afrika, Asien, Australien, Europa, Nordamerika och Sydamerika samtidigt – på en och samma plats! Men hur är det möjligt? Genom att åka till biosfärreservatet Askania Nova i södra Ukraina. Här strövar hjordar av vilda djur från dessa sex kontinenter omkring på slätterna och lever tillsammans i frid och harmoni.

Reservatets historia går tillbaka till 1883. Det året avsatte den tyske nybyggaren Friedrich Pfalz-Pfein ett orört stäppområde som reservat. Där hade han redan en privat djurpark med över 50 arter av däggdjur och fåglar. Längre fram, 1887, byggde han också en botanisk trädgård. I dag finns det en botanisk park, ett reservat på över 11 000 hektar orörd stäppmark och ett zoo i biosfärreservatet Askania Nova.

Det första man ser när man närmar sig reservatet är den botaniska parken. Under årens lopp har vetenskapsmän samlat många olika sorters träd här. Träden finns spridda över parken som har en yta på omkring 200 hektar. Eftersom reservatet ligger i en torr del av landet, har man grävt artesiska brunnar med kanaler för att bevattna träden och buskarna. Den ursprungliga trädgården och bevattningsanläggningen belönades med en guldmedalj vid världsutställningen i Paris 1889.

Djur från sex kontinenter

Från den skuggiga parken beger vi oss till den soliga stäppen, där hjordar av omkring 50 olika arter av vilda djur strövar omkring på närmare 2 500 hektar inhägnade slätter. Först tar vi oss en titt på några djur från Afrika.

Kafferbuffeln är en av de mest välkända och farliga representanterna för de djur som räknas som storvilt. Denna buffel är imponerande, men inte bara på grund av sin storlek – mankhöjden är omkring 1,7 meter – utan också på grund av sina massiva, upp till en meter långa horn. Eftersom det har hänt att de oberäkneliga tjurarna gått till anfall, är det inte tillrådligt att komma för nära.

Ett annat djur som fångar vår uppmärksamhet är elandantilopen från sydöstra Afrika. Eftersom man inte får jaga inom reservatet, har elandantiloperna kunnat leva i fred sedan de fördes till området 1892. De betar i lugn och ro inom synhåll för besökare utan att vara rädda. Vissa av elandantiloperna har man till och med tämjt, och de går att mjölka precis som mjölkkor. Den feta, näringsrika mjölken används för medicinskt bruk, till exempel för behandling av magsår.

Emun, en stor fågel som saknar flygförmåga, kommer från Australien. Den är näst störst av alla fåglar – bara strutsen är större. En del emuer blir 1,8 meter höga och väger närmare 60 kilo. Ett stängsel skiljer dessa fåglar från andra djur, men de har ändå tillräckligt med plats för att kunna springa omkring fritt.

Något som är fascinerande med emun är att de okläckta kycklingarna reagerar när de hör emuhanens läte. Det påstås till exempel att om man spelar upp en inspelning av emuhanens lockrop kort innan äggen kläcks, får kycklingarnas rörelser äggen att röra sig fram och tillbaka. Men om honan ropar, blir det ingen reaktion alls innanför skalet! Varför inte det?

Även om det är honan som lägger äggen, är det hanen som ruvar dem. Han tar hand om dem i omkring 50 dagar tills de kläcks, och sedan tar han också hand om kycklingarna. Redan innan kycklingarna har kläckts vet de alltså vem som tar hand om dem. Det här är förresten inga vanliga ägg – de är mörkgröna, enorma och väger cirka 700 gram styck!

I reservatet finns hjordar av Przewalskis häst. År 1899 hämtades de hit från Mongoliets slätter. Man tror att Przewalskis häst i vilt tillstånd dog ut under 1960-talet på grund av jakt och brist på bete.

För närvarande finns det omkring 1 100 exemplar av Przewalskis häst i olika djurparker, däribland ett hundratal här i Askania Nova-reservatet. Vetenskapsmän försöker återetablera hästen i vilt tillstånd, så under åren 1992 och 1993 skickades 21 exemplar av Przewalskis häst tillbaka till Mongoliet.

Den talrikaste arten i reservatet är sikahjorten från Kina och Japan. På grund av de vita fläckarna på ryggen kallas den också för ”blomhjort”. Det är ett vackert, graciöst djur som stolt bär de ståtliga hornen på sitt lilla huvud.

Vi ser också gayaler, stora halvtama indiska oxdjur, fridsamt beta på stäppen. I Indien strövar de fritt omkring i skogen på dagen och återvänder till byn på kvällen. I Askania Nova finns det varken skogar eller byar, men djuren verkar trivas på grässlätten med hjordar av andra djur i närheten.

Bisonoxen är ett djur med imponerande storlek och styrka. För omkring 150 år sedan strövade miljontals av dessa gigantiska djur omkring på Nordamerikas prärier, men de jagades så hårt att de nästan blev utrotade. Den bisonhjord som finns här är den enda i sitt slag i Europa. Djuren känner sig hemma på grässtäpperna sommar som vinter.

Sydamerika representeras av fågelarten vanlig nandu, en stor fågel som saknar flygförmåga. Den liknar den australiska emun, blir 1,5 meter hög och väger 50 kilo. Precis som hos emun är det hanen som ruvar äggen. En viktig skillnad är att emuer är monogama, medan nanduer är polygama. Tre till fem nanduhonor kan därför lägga sina ägg i samma bo.

Kronhjorten och rådjuret kommer från Europa. Dessa härdiga djur trivs på grässtäppen och kan utan problem klara av både kyla och hetta. De här djuren används för att öka bestånden i andra naturreservat i Europa, men också i områden som används för jakt. Shetlandsponnyer fördes hit till Askania Nova-reservatet från Nordeuropa 1960. Sedan dess har de ökat betydligt i antal.

Reservatet är också hemvist för vanlig sebra, strimmig gnu, halvåsna och saigaantilop men även för en mängd fågelarter. Vissa av djuren vistas ute på stäppen hela året, medan andra får skydd inomhus under vintern.

Hur reservatet bevaras

Askania Nova är nu ett forskningscentrum för Ukrainas naturvetenskapliga forskningsinstitut. Personalen på institutet lägger ner mycket arbete på att bevara stäppens naturliga tillstånd och att hjälpa djuren att anpassa sig till sin nya miljö. Vetenskapsmän arbetar också för att förbättra livsdugligheten hos den befintliga samlingen av exotiska och sällsynta djur.

Naturreservat finns i olika delar av världen. Du kan hitta dem på Nordamerikas prärier och Sydamerikas pampas, på Afrikas savanner, på Australiens grässlätter och på stäpperna i Asien och Europa. Varje reservat har sin särprägel och sin unika blandning av växter och djur. Askania Nova-reservatets internationella prägel visar hur djur från olika delar av världen kan anpassa sig till sin omgivning och leva fridfullt tillsammans.

Många människor ser med stor förväntan fram mot den tid som Bibelns profetior talar om, den tid då Guds kungarike skall införa frid, inte bara mellan människor, utan också mellan alla sorters djur som finns på jorden. (Jesaja 11:6–9; Hosea 2:18; Apostlagärningarna 10:34, 35)

[Karta på sidan 14]

(För formaterad text, se publikationen)

Biosfärreservatet Askania Nova

[Bild på sidan 15]

Elandantilop

[Bild på sidan 15]

Kafferbuffel

[Bild på sidan 15]

Emu

[Bild på sidan 16]

Sikahjort

[Bild på sidan 16]

Przewalskis häst

[Bild på sidan 16]

Bison

[Bild på sidan 16, 17]

I reservatet finns också många olika fåglar

[Bild på sidan 17]

Vanlig nandu

[Bild på sidan 17]

Rådjur

[Bild på sidan 17]

Kronhjort

[Bild på sidan 17]

Botanisk park

[Bildkällor på sidan 15]

Elandantilop och emu: Biosfärreservatet Askania Nova, Ukraina; jordglober: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Bildkällor på sidan 16]

Hjort: Biosfärreservatet Askania Nova, Ukraina; jordglober: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Bildkällor på sidan 17]

Fåglar: Biosfärreservatet Askania Nova, Ukraina; blommor och park: Olha Dvorna/ Biosfärreservatet Askania Nova, Ukraina; jordglober: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.