Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Mammans hedervärda roll

Mammans hedervärda roll

Mammans hedervärda roll

MAMMANS roll har ofta förringats och inte fått den uppskattning den borde. För några årtionden sedan började somliga anse att det inte var fint att vara hemma och ta hand om barnen. De menade att det inte var lika viktigt som en yrkeskarriär och att det till och med var en form av förtryck. De flesta skulle tycka att den här uppfattningen är extrem, men mammor som är hemma och tar hand om barnen kan ändå ofta känna att deras uppgifter betraktas som ett andra klassens arbete. Somliga anser rentav att en kvinna behöver arbeta utanför hemmet för att nå sin fulla potential.

Men trots allt har många män och barn kommit att uppskatta mammans roll i familjen. Carlo, som arbetar vid Jehovas vittnens avdelningskontor i Filippinerna, säger: ”Om min mamma inte hade gett mig den fostran som hon gjorde, skulle jag inte ha varit här i dag. Min pappa var mycket sträng och delade snabbt ut bestraffning, men mamma tillrättavisade oss genom att förklara saker och ting och resonera om dem. Jag uppskattade verkligen hennes sätt att undervisa.”

Peter i Sydafrika är ett av sex syskon som uppfostrades av en mamma med begränsad utbildning. Hans pappa hade övergett familjen. Peter tänker tillbaka och säger: ”Mamma arbetade som hembiträde och portvakt och tjänade inte så mycket. Hon hade svårt att betala skolavgifterna för oss alla, och vi fick ofta gå och lägga oss hungriga. Hon kämpade hårt bara för att vi skulle få tak över huvudet. Trots alla de här svårigheterna gav mamma aldrig upp. Hon lärde oss att aldrig jämföra oss med andra. Om hon inte hade varit så modig och beslutsam, skulle det inte ha gått så bra för oss som det har gjort.”

Ahmed, en man i Nigeria, säger så här om sin hustrus stöd när det gäller att uppfostra barnen: ”Jag sätter stort värde på det som min hustru gör. När jag inte är hemma vet jag att hon tar väl hand om barnen. Jag känner ingen konkurrens från hennes sida, utan jag uttrycker uppskattning av det hon gör och låter barnen förstå att de måste respektera henne precis som de respekterar mig.”

En annan man, som kommer från Palestina, berömmer gärna sin hustru och berättar vilken fin hand hon har med barnen: ”Lina har hjälpt vår dotter att göra fina framsteg och bidragit mycket till vår familjs andlighet. Enligt vad jag förstår är det hennes religiösa trosuppfattningar som har gjort att hon har lyckats så bra.” Lina är ett Jehovas vittne och följer de principer som finns i Bibeln när hon undervisar sin dotter.

Vilka är några av dessa principer? Vad kan sägas om Bibelns syn på mammor? Hur tillerkändes mammor i forna tider en ärofull och respekterad ställning som sina barns undervisare?

En balanserad syn på mammor

Vid skapelsen fick kvinnan en hedervärd roll i familjeanordningen. I den första boken i Bibeln förklaras det: ”Jehova Gud sade vidare: ’Det är inte gott för mannen att vara ensam. Jag skall göra en hjälpare åt honom, som ett komplement till honom.’” (1 Moseboken 2:18) Den första kvinnan, Eva, gavs alltså som ett komplement till Adam, och hon passade perfekt som en hjälpare åt honom. Guds avsikt var bland annat att hon, tillsammans med sin man, skulle skaffa barn och ta hand om dem och ta vård om jorden och djuren på den. Hon skulle vara en trogen följeslagare och ge intellektuell stimulans och vara ett bra stöd. Adam var verkligen glad och lycklig över den här vackra gåvan från Skaparen! (1 Moseboken 1:26–28; 2:23)

Senare ställde Gud upp riktlinjer för hur man skulle behandla kvinnor. Så till exempel skulle de israelitiska mödrarna visas ära och inte behandlas med förakt. Om en son ”nedkallade ont över sin far och sin mor”, skulle han straffas med döden. Unga kristna uppmanades att vara ”lydiga mot ... [sina] föräldrar”. (3 Moseboken 19:3; 20:9; Efesierna 6:1; 5 Moseboken 5:16; 27:16; Ordspråksboken 30:17)

Hustrun skulle samarbeta med mannen och undervisa både söner och döttrar. Söner fick befallningen: ”Överge inte din mors lag.” (Ordspråksboken 6:20) Och i Ordspråksboken, kapitel 31, läser vi om ”det viktiga budskap som hans [kung Lemuels] mor tillrättavisade honom med”. Hon gav sin son förståndig vägledning när det gällde att undvika missbruk av alkohol och sade: ”Det anstår inte kungar att dricka vin eller höga ämbetsmän att säga: ’Var finns de starka dryckerna?’ så att de dricker och glömmer vad som är påbjudet och vränger rätten för de nödställda.” (Ordspråksboken 31:1, 4, 5)

Vidare skulle alla unga män som övervägde att gifta sig göra klokt i att begrunda den beskrivning av ”en duglig hustru” som gavs av Lemuels mor, som sade: ”Långt mer än koraller är hon värd.” Sedan hon beskrivit hur mycket en sådan kvinna betyder för ett hushåll sade hon: ”Behag kan vara falskt, och skönhet kan vara tom, men prisas skall den kvinna som fruktar Jehova.” (Ordspråksboken 31:10–31) Det är uppenbart att vår Skapare hade för avsikt att kvinnorna skulle ha en högt aktad och respekterad ställning i familjen.

Hustrur och mödrar respekteras och uppskattas också i den kristna församlingen. I Efesierna 5:25 sägs det: ”Ni män, fortsätt att älska era hustrur.” Den unge mannen Timoteus, som av sin mor och mormor hade fått lära sig att respektera ”de heliga skrifterna”, fick det här inspirerade rådet: ”Vädja ... till äldre kvinnor som till mödrar.” (2 Timoteus 3:15; 1 Timoteus 5:1, 2) En man bör alltså respektera en äldre kvinna som om hon var hans egen mor. Ja, Gud sätter verkligen stort värde på kvinnor och tillerkänner dem en ärofull ställning.

Ge uttryck åt uppskattning

En man som växte upp i en kultur där kvinnor betraktades som underlägsna berättar: ”I den undervisning som jag fick stod mannen i centrum, och jag har sett hur illa och respektlöst man har behandlat kvinnor. Jag har därför fått arbeta på att få samma syn på kvinnan som Skaparen har – att se henne som ett komplement, eller en kamrat och hjälp, i hemmet och som en samarbetspartner när det gäller att undervisa barnen. Jag är dålig på att ge min hustru beröm, men jag inser att det är hennes förtjänst att barnen har blivit så fina.”

Ja, mammor som tar på sig den ansvarsfulla rollen som undervisare kan känna sig stolta över det de gör. De har en givande och meningsfull uppgift, och de förtjänar med rätta beröm och uppriktigt erkännande. Vi lär oss så mycket av våra mammor – vanor som vi har nytta av hela livet, ett gott uppförande som är så viktigt för att vi skall få goda relationer till andra och i många fall moraliska och andliga värderingar som hjälper oss att hålla rätt kurs under ungdomsåren. Har du talat om för din mamma nyligen att du uppskattar det hon har gjort för dig?

[Bild på sidan 9]

Peters mamma lärde honom att aldrig ge upp

[Bild på sidan 10]

Ahmed sätter stort värde på sin hustrus samarbete när det gäller att uppfostra barnen

[Bild på sidan 10]

Linas man är säker på att hans hustrus religiösa trosuppfattningar har bidragit till deras dotters fina uppförande