Bibelns syn

Är Gud överallt?

GUD beskrivs mycket passande som allsmäktig och allvetande. Men i ett försök att ytterligare beskriva Guds storhet lägger en del till ett tredje uttryck – allestädes närvarande. De tror att Gud är närvarande överallt samtidigt.

Det finns ett klart stöd i Bibeln för de två första benämningarna. (1 Moseboken 17:1; Hebréerna 4:13; Uppenbarelseboken 11:17) Gud är verkligen allsmäktig, och han är allvetande på så vis att ingenting kan döljas för honom. Men är han allestädes närvarande? Är Gud överallt, eller är han en person som bor på en bestämd plats?

Var är Gud?

På flera ställen i Bibeln omtalas ”himlen” som Guds ”fast grundade boning”. (1 Kungaboken 8:39, 43, 49; 2 Krönikeboken 6:33, 39) Bibeln beskriver också Jehova Guds storhet på följande sätt: ”Bor Gud verkligen hos människorna på jorden? Se! Himlen, ja, himlarnas himmel, kan inte rymma dig.” (2 Krönikeboken 6:18)

”Gud är en Ande”, sägs det i Bibeln. (Johannes 4:24) Därför bor han i en andlig värld som är oberoende av det fysiska universum. När Bibeln talar om ”himlen” som den plats där Gud bor, anspelar den på hur högt upphöjd den plats är där han bor i kontrast till den fysiska miljö som vi lever i. I varje fall lär Bibeln att Guds boning är tydligt åtskild från det fysiska universum men att den samtidigt är en bestämd plats. (Job 2:1, 2)

Gud är en person

Jesus talade om Jehovas boning när han sade till sina lärjungar: ”I min Faders hus finns många boningar. ... Jag går bort för att bereda en plats åt er.” (Johannes 14:2) Vart gick Jesus? Han ”gick ... in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds person för vår skull”. (Hebréerna 9:24) Den här skildringen lär oss två viktiga fakta när det gäller Jehova Gud. För det första bor han på en verklig plats, och för det andra är han en person och inte bara en odefinierbar kraft som finns överallt.

 Därför lärde Jesus sina efterföljare att be ”vår Fader i himlarna”, och på så vis rikta sina böner till en person, Jehova, som finns på en plats, nämligen i de andliga himlarna. (Matteus 6:9; 12:50) Denna lära stämde överens med hur Guds folk hade fått lära sig be i mer än 1 500 år. De äldsta skrifter som är inspirerade av Gud innehåller följande bön: ”Blicka ner från din heliga boning, himlen, och välsigna ditt folk.” (5 Moseboken 26:15)

Guds ande kan nå överallt

Även om Bibeln säger att Gud har en speciell boningsort, så talar den ofta om hans heliga ande som om den är allestädes närvarande. Psalmisten David frågade: ”Vart skulle jag kunna gå för din ande, vart skulle jag kunna fly för ditt ansikte?” (Psalm 139:7) En del har blivit förbryllade av sådana hänvisningar och kan ha dragit slutsatsen att Gud är allestädes närvarande. Men när man begrundar det sammanhang som den här och liknande texter förekommer i, står det klart att Jehovas heliga ande – eller verksamma kraft – kan sändas ut från den bestämda plats där han bor till vilken plats som helst i det fysiska universum.

Alldeles som en far räcker ut handen för att trösta och stödja sina barn, kan Jehova räcka ut handen – eller helig ande – till varje del av den andliga världen och det fysiska universum för att utföra sin vilja. Därför kunde psalmisten säga: ”Tog jag morgonrodnadens vingar, hade jag min boning i det mest avlägsna hav, skulle din hand leda mig också där och din högra hand gripa tag i mig.” (Psalm 139:9, 10)

Du kan vara Guds vän

Ödmjukt och kärleksfullt låter Jehova Gud sig och sin boning beskrivas med hjälp av sådana mänskliga termer som bäst kan hjälpa oss att förstå var han lever och hurdan han är. På detta och andra sätt är det som om han ”lutar sig ner för att se på himlarna och jorden”. (Psalm 113:6, New International Version) Men ändå överstiger Guds natur helt klart mänsklig fattningsförmåga.

Jehova är helt enkelt alltför upphöjd, alltför stor och alltför underbar för att helt och fullt kunna beskrivas i mänskliga termer. Så även om Bibeln talar om hans himmelska boning som en plats på ett specifikt ställe, är det omöjligt för människor att fullständigt förstå en sådan andlig dimension. (Psalm 139:6)

Men det är ändå verkligt trösterikt att ha en viss förståelse av Jehovas sanna natur, att inse att han inte är någon odefinierbar, opersonlig kraft som genomsyrar allting i universum. Han är i stället en individ, som bor på en bestämd plats och har en personlighet som kännetecknas av kärlek och ömhet. Sådan kunskap ger människor den mest underbara och storslagna möjlighet man kan tänka sig – möjligheten att ha ett livslångt personligt vänskapsförhållande med universums allsmäktige Suverän. (Jakob 4:8)