Vad finns det för alternativ?

VIND:

▪ Människan har länge utnyttjat vindkraft för att driva segelfartyg och kvarnar och för att pumpa vatten. Men på senare år har entusiasmen för vindkraft svept fram över jorden. Dagens vindkraftverk alstrar tillräckligt med ren, förnybar energi för att förse 35 miljoner människor med elektricitet. Danmark producerar redan 20 procent av sin elektricitet med vindkraft. Tyskland, Spanien och Indien bygger ut vindkraften i snabb takt, och det hävdas att Indien kommer på femte plats i världen när det gäller att producera vindkraft. USA har för närvarande 13 000 vindkraftverk, och somliga analytiker hävdar att om alla lämpliga platser i USA utnyttjades, skulle mer än 20 procent av landets nuvarande behov av elektricitet kunna genereras med hjälp av vindkraft.

SOL:

▪ Solceller omvandlar solljus till elektricitet när solens strålar frigör elektroner i dem. Globalt produceras närmare 500 megawatt elektricitet på det här sättet, och marknaden för solceller växer årligen med 30 procent. Men för närvarande är solcellernas verkningsgrad relativt låg, och den elektricitet som produceras i solceller är dyr i jämförelse med den som produceras med hjälp av fossila bränslen. Det kan tilläggas att giftiga kemiska föreningar, som kadmiumsulfid och galliumarsenid, används vid tillverkning av solceller. Eftersom sådana kemiska föreningar kan finnas kvar i naturen i många hundra år, ”kan hantering och återvinning av material från uttjänta solceller bli ett stort problem”, sägs det i tidskriften Bioscience.

 GEOTERMISK ENERGI:

▪ Om man skulle gräva ett hål i jordskorpan, in mot jordens kärna där det är ungefär 4 000 grader varmt, skulle temperaturen öka med i genomsnitt omkring 30 grader för varje kilometer man grävde. Men för dem som bor nära termalkällor (dvs. varma eller heta källor) eller vulkaniska sprickor är värmen i jordens inre mer lättillgänglig. I 58 länder används varmt vatten eller ånga som finns i jordskorpan för uppvärmning av bostäder eller för att generera elektricitet. Island täcker ungefär hälften av sitt energibehov med hjälp av geotermisk energi. Andra länder, till exempel Australien, undersöker möjligheten att utnyttja den energi som finns lagrad i stora områden med het, torr berggrund som ligger bara några få kilometer under jordytan. Tidskriften Australian Geographic rapporterar: ”Vissa forskare tror att vi skulle kunna alstra energi i årtionden, eller rentav århundraden, genom att pumpa ner vatten till den heta berggrunden och sedan, när det upphettade vattnet under mycket högt tryck återvänder till ytan, använda det till att driva turbiner.”

VATTEN:

▪ Vattenkraftverk fyller redan över 6 procent av världens energibehov. Under de närmaste 20 åren kommer, enligt rapporten IEO2003, ”mycket av tillväxten av förnybara energikällor att vara ett resultat av storskaliga vattenkraftsprojekt i utvecklingsländerna, i synnerhet i Asien”. Men Bioscience varnar: ”Fördämningarna gör ofta att värdefull, bördig jordbruksmark läggs under vatten. Dammarna förändrar dessutom livsbetingelserna för växter, djur och mikrober i det existerande ekosystemet.”

 VÄTE:

▪ Väte är en brännbar, färglös och luktfri gas och är det vanligaste grundämnet i universum. På jorden är väte en nödvändig del av vävnaderna hos växter och djur. Väte finns också bundet i fossila bränslen och är en av de två beståndsdelar som bildar vatten. Väte brinner också renare och effektivare än fossila bränslen.

I tidskriften Science News Online sägs det: ”Vatten kan sönderdelas i väte och syre genom att man leder elektricitet genom det.” Med den här metoden kan man producera stora mängder väte, men i tidskriften konstateras det också att ”den här till synes okomplicerade processen ännu inte är ekonomisk”. Redan framställs varje år omkring 45 miljoner ton väte globalt sett, vilket mestadels används till konstgödsel och rengöringsmedel. Men detta väte utvinns i en process där man använder fossila bränslen – en process som också frigör den giftiga gasen koloxid och växthusgasen koldioxid.

Trots det menar många att väte är det mest lovande av dessa alternativa bränslen, och de tror att väte kommer att kunna tillfredsställa människans framtida energibehov. Denna optimism grundar sig på de senaste dramatiska förbättringarna av en uppfinning som är känd som bränslecellen.

BRÄNSLECELLER:

▪ En bränslecell producerar elektricitet av väte, men inte genom vanlig förbränning, utan genom tillförsel av syre i en kontrollerad kemisk reaktion. När rent väte används i stället för väterikt fossilt bränsle, är de enda biprodukterna vid reaktionen värme och vatten.

År 1839 utvecklade sir William Grove, en brittisk domare och naturforskare, den första bränslecellen. Men bränsleceller var dyra att tillverka, och bränslet och komponenterna var svåra att få tag på. Därför låg tekniken slumrande fram till mitten av 1900-talet, då man utvecklade bränsleceller som strömkälla för amerikanska rymdskepp. Moderna rymdskepp använder fortfarande bränsleceller för att få den elektricitet som behövs ombord, men tekniken förbättras nu för att kunna användas i mer vardagliga sammanhang.

I dag utvecklas bränsleceller som kan ersätta förbränningsmotorer i motorfordon, förse större eller mindre byggnader med elektricitet och driva små elektroniska apparater som mobiltelefoner och datorer. Men när det här skrivs är ändå den kraft som produceras i ett bränslecellskraftverk mer än fyra gånger så dyr som den som produceras med hjälp av fossila bränslen. Trots det investeras många miljarder kronor i den här tekniken som är under utveckling.

De miljömässiga fördelarna med att gå över till renare energi är uppenbara. Men att göra det i stor skala kommer förmodligen att fortsätta att vara oerhört kostsamt. I rapporten IEO2003 sägs det: ”Mycket av det ökade energibehovet i framtiden ... förväntas täckas av fossila bränslen (olja, naturgas och kol), eftersom priset på fossila bränslen förväntas förbli relativt lågt och kostnaden för att generera energi från andra bränslen kommer att vara för hög.”

[Bild på sidan 9]

Bränslecellsbil, 2004

[Bildkälla]

Mercedes-Benz USA

[Bildkälla på sidan 8]

DOE Photo