Varför behövs nya energikällor?

”Om vi tycker att tillgången på olja är ett problem nu, vänta då 20 år. Det kommer att bli en mardröm.” – Jeremy Rifkin, Foundation of Economic Trends, Washington D.C., augusti 2003.

INOM uppskattningsvis 20 år – vid det laget kommer Micah att vara tillräckligt gammal för att köra bil – förväntas den globala energiförbrukningen ”ha ökat med 58 procent”, sägs det i International Energy Outlook 2003 (IEO2003), en statlig rapport i USA. Tidskriften New Scientist kallar den förutsagda ökningen för ”det största suget efter energi i historien”. Kan de traditionella energikällorna möta efterfrågan på ett säkert sätt? Här följer några tänkvärda fakta.

KOL:

▪ Kol är det fossila bränsle som finns i störst mängd. Tillgångarna beräknas räcka i 1 000 år. Kolkraftverk svarar för nästan 40 procent av världens elkraftproduktion. Australien är det land som exporterar mest kol och står för en tredjedel av världshandeln med kol.

Men i ett pressmeddelande från Worldwatch Institute sades det nyligen: ”Kol är det fossila bränsle som innehåller mest kolväten och ger 29 procent mer koldioxid per energienhet än olja och 80 procent mer än naturgas. Kol ger upphov till 43 procent av det årliga globala utsläppet av koldioxid – ungefär 2,7 miljarder ton.” Om man bortser från miljöaspekterna, vilken verkan kan koleldning ha på människors hälsa? Det sades till exempel i FN-rapporten Global Environment Outlook: ”I 11 av Kinas större städer orsakar varje år rök och partiklar från förbränning av kol över 50 000 för tidiga dödsfall och 400 000 nya fall av kronisk bronkit.”

 OLJA:

▪ I världen förbrukas 75 miljoner fat olja om dagen. Av världens sammanlagda oljereserver, som beräknas ha uppgått till omkring 2 000 miljarder fat, har redan 900 miljarder förbrukats. Med nuvarande produktionstakt förutspås oljetillgångarna räcka ytterligare 40 år.

Men geologerna Colin J. Campbell och Jean H. Laherrère hävdade 1998: ”Under de närmaste tio åren kommer tillgången på konventionell olja inte längre att kunna hålla jämna steg med efterfrågan.” Dessa experter inom oljeindustrin varnade: ”Det är en vanlig missuppfattning att den sista skvätten olja kan pumpas upp ur marken lika snabbt som oljan i dag flödar ur källorna. Den mängd olja som man kan utvinna ur en källa, eller som ett land kan producera, når alltid en högsta nivå, och därefter, då omkring hälften av oljan är förbrukad, minskar den successivt tills det inte går att utvinna mer. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det därför inte relevant när oljan är helt förbrukad i världen; det som är av betydelse är när produktionen börjar avta.”

När beräknas oljeproduktionen börja avta? Oljegeologen Joseph Riva säger att ”den planerade ökningen av oljeproduktionen ... inte ens motsvarar hälften av den ökning som behövs för att täcka det behov som världen kommer att ha 2010, enligt beräkningar gjorda av IEA [International Energy Agency]”. New Scientist varnar: ”Om produktionen sjunker medan efterfrågan fortsätter att öka, kommer oljepriserna förmodligen att skjuta i höjden eller fluktuera starkt, vilket ökar risken för ekonomiskt kaos och problem med transporter av livsmedel och andra förnödenheter. Kampen om den olja som finns kvar kan rentav leda till militära konflikter.”

Medan en del analytiker ser krympande oljetillgångar som ett problem, finns det andra som menar att slutet på vårt oljeberoende inte kan komma snart nog. Jeremiah Creedon skriver i Utne Reader: ”Det enda som skulle kunna vara värre än att oljan tar slut är att den inte tar slut. Den koldioxid som bildas när vi förbränner olja fortsätter att värma upp vår planet. Trots det diskuterar man ofta ekonomi och miljö som två separata frågor.” Australian Broadcasting Commission lyfter fram vilka konsekvenser oljeberoendet har fått i Storbritannien, dvs. i ett enda land: ”De 26 miljoner fordonen i Storbritannien genererar en tredjedel av landets utsläpp av koldioxid (som orsakar global uppvärmning) och en tredjedel av alla luftföroreningar (som dödar omkring 10 000 personer varje år).”

 NATURGAS:

▪ Under de följande 20 åren ”beräknas naturgas bli den snabbast växande stora energikällan i världen”, sägs det i IEO2003. Av de fossila bränslena är naturgas det som ger minst föroreningar vid förbränning, och man menar att jorden har väldiga reserver av naturgas.

Men ”ingen vet exakt hur mycket naturgas det finns förrän den är utvunnen”, uppger Natural Gas Supply Association (NGSA) med säte i Washington D.C. ”Alla beräkningar grundar sig på olika antaganden. ... Det är därför svårt att bestämt säga hur mycket naturgas det finns.”

Den dominerande beståndsdelen i naturgas är metan, och metan är enligt NGSA ”en mycket kraftigt verkande växthusgas. Metan binder faktiskt värme nästan 21 gånger effektivare än koldioxid.” NGSA säger trots det att en omfattande studie utförd av Amerikanska naturvårdsverket och Gas Research Institute ”visade att den minskning av utsläpp som ökad användning av naturgas medför mer än väl uppväger de negativa effekterna av ökade metanutsläpp”.

KÄRNKRAFT:

▪ ”Ungefär 430 kärnreaktorer levererar omkring 16 procent av världens elektricitet”, uppger tidskriften Australian Geographic. Förutom dessa redan existerande reaktorer är fler under uppförande. Det sägs i IEO2003: ”I februari 2003 svarade utvecklingsländerna i Asien för 17 av de 35 reaktorer som för närvarande är under uppförande världen över.”

Beroendet av kärnkraft kvarstår trots risken för katastrofer, som den som inträffade 1986 i Tjernobyl i Sovjetunionen. New Scientist uppger att ”Amerikas nuvarande reaktorer har problem med sprickor och korrosion” och att reaktorn Davis-Besse i Ohio i mars 2002 ”var nära en katastrofal härdsmälta” till följd av korrosionsproblem.

Med tanke på den begränsade tillgången på energi och de risker som är förbundna med de nuvarande energikällorna, uppstår frågan: Är mänskligheten dömd att ödelägga jorden med sitt till synes omättliga behov av energi? Det är uppenbart att vi behöver rena, pålitliga alternativ. Finns det sådana alternativ, och är de ekonomiskt genomförbara?