Bergen – därför behöver vi dem

”Bestig bergen och ta emot deras goda budskap. Naturens frid kommer att strömma över dig som solskenet strömmar över träden. Vinden kommer att blåsa in sin egen friskhet i dig och stormarna sin energi, medan bekymmer och oro faller av dig som höstlöv.” – JOHN MUIR, AMERIKANSK FÖRFATTARE OCH NATURFORSKARE.

SOM John Muir konstaterade för mer än hundra år sedan gör bergen intryck på oss. Vi blir imponerade av deras majestät. Djurlivet är fängslande, och stillheten får oss att stressa av. Varje år åker miljontals människor till bergen eller fjällen för att njuta av naturen och lugnet. ”Berg har förundrat och inspirerat människor i olika samhällen och kulturer sedan urminnes tider”, säger Klaus Töpfer, chef för FN:s miljöprogram.

Men allt står inte rätt till med bergen. Deras otillgänglighet har under generationer i stor utsträckning skyddat dem från överexploatering. Men nu är de hotade. ”Några av de sista orörda områdena krymper nu snabbt på grund av jordbruk, utbyggnad av infrastruktur och andra smygande förändringar”, sades det nyligen i ett pressmeddelande från FN.

Bergstrakter täcker en stor del av jordens landyta. Hälften av världens befolkning är beroende av bergens resurser, och miljontals människor bor i bergstrakter. Bergen är mycket mer än en andlöst vacker fond till en fridfull lantlig idyll. Vi skall se på något av det som bergen bidrar med till nytta för mänskligheten.

Varför bergen är viktiga

▪ LAGRING AV VATTEN. De största floderna rinner upp i bergen, och därifrån kommer också det mesta av vattnet i våra vattenreservoarer. I Nordamerika får Rio Grande och Coloradofloden, två mäktiga floder, i stort sett allt vatten från Klippiga bergen. Omkring hälften av världens befolkning bor i södra och östra Asien. De flesta av dem är beroende av den nederbörd som faller i bland annat bergsområdena Pamir, Himalaya och Karakoram.

”Bergsområdena är världens vattentorn, och de är nödvändiga för allt levande på jorden och för människors välbefinnande var de än bor”, förklarar Töpfer och tillägger: ”Det som händer på den högsta bergstoppen påverkar livet på låglandet, i sötvatten och till och med i haven.” I många länder ligger den snö som faller under vintern kvar och ger långsamt ifrån sig livgivande fuktighet under vår och sommar. I torra delar av världen, där man är hänvisad till konstbevattning, är man ofta beroende av vatten från snö som smälter på avlägset belägna berg. Många berg har skogklädda sluttningar som  absorberar regnet och gör att vattnet sakta kan rinna ner till floderna i stället för att orsaka förödande störtfloder.

▪ BIOLOGISK MÅNGFALD. Bergsområdenas otillgänglighet och begränsade värde som jordbruksmark har gjort att människans ingrepp inte har blivit så omfattande. Därför har bergen blivit en fristad för djur och växter som i vissa fall redan har försvunnit från låglandet. Som ett exempel kan nämnas att Kinabalu nationalpark i Malaysia, ett bergsområde med en yta som är mindre än staden New York, är hemvist för 4 500 växtarter, vilket är mer än en fjärdedel av det totala antalet växtarter som finns i hela USA. Jättepandorna i Kina, kondorerna i Anderna och snöleoparderna i Centralasien är bara några av de otaliga utrotningshotade arter som är beroende av bergsområden.

Enligt tidskriften National Geographic har vissa ekologer räknat ut att ”mer än en tredjedel av de kända landväxterna och ryggradsdjuren finns på en yta som utgör mindre än två procent av jorden”. Ett stort antal arter är koncentrerade till fruktbara, ofördärvade områden som vetenskapsmän kallar för biologiska hotspots. Dessa hotspots – många av dem är bergsområden – har en biologisk mångfald som vi alla har nytta av. Några av världens viktigaste grödor kommer från arter som fortfarande växer vilt i bergen – majs på Mexikanska högplatån, potatis och tomater i Anderna i Peru och vete i Kaukasus, för att bara nämna några.

▪ REKREATION OCH SKÖNHET. Bergen är dessutom natursköna. Där finns imponerande vattenfall, vackra sjöar och några av de mest dramatiska naturscenerierna i världen. Det är därför inte förvånande att en tredjedel av alla skyddade områden i världen ligger i bergstrakter. Och de har blivit mycket populära resmål.

Till och med avsides belägna nationalparker får miljontals besökare från hela världen. Människor kommer från andra sidan jorden till Denali nationalpark i Alaska för att få se Mount McKinley, det högsta berget i Nordamerika. Många besöker också Great Rift Valley för att beundra de imponerande bergen Kilimanjaro och Meru och se de enorma hjordar av vilda djur som uppehåller sig mellan dessa två majestätiska toppar. Många bergssamhällen drar nytta av tillströmningen av turister, men massturism kan också utgöra ett hot mot dessa känsliga ekosystem.

Den kunskap som finns samlad i bergen

Under århundradenas gång har människor som bor i bergen lärt sig att klara sig i den hårda miljön. Bergsfolk har grävt ut terrasser som fortfarande efter 2 000 år fyller en viktig funktion inom jordbruket. De har domesticerat inhemska djur, till exempel laman och jaken, som är väl lämpade för höga höjder. Den kunskap som sedan generationer finns samlad hos bergsbefolkningen kan visa sig vara ovärderlig när det gäller att kunna skydda bergen som vi alla är beroende av.

 ”De som tillhör den inhemska befolkningen är de främsta beskyddarna av vidsträckta, nästan orörda områden i otillgängliga delar av alla kontinenter”, förklarar Alan Thein Durning vid Worldwatch Institute. ”De har en samlad ekologisk kunskap ... jämförbar med den som finns i vetenskapliga bibliotek.” Den här kunskapsbanken måste bevaras på samma sätt som alla andra tillgångar i bergen.

FN utnämnde år 2002 till det internationella året för världens berg. För att betona människans beroende av bergen myntades uttrycket ”Vi är alla bergsfolk”. Syftet var att försöka göra människor medvetna om varför världens berg är hotade och att försöka finna lösningar för att skydda bergsområdena.

Oron är befogad. ”Alltför ofta betraktas bergen som en obegränsad naturresurs, och alltför lite uppmärksamhet ägnas såväl åt de problem bergsbefolkningen möter som åt att bevara bergens ekosystem”, sade en huvudtalare vid en konferens i Kirgizistan år 2002 (Bishkek Global Mountain Summit).

Vilka är några av hoten mot bergen och de människor som bor där? På vilket sätt berörs vi alla av dessa problem?