Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Blick på världen

Blick på världen

Blick på världen

Flodhästarnas solskydd

”Flodhästar skyddar sin hårlösa hud mot solen genom att avsöndra ett solskyddsmedel som liknar de kommersiella produkter som människor använder”, berättas det i Londontidningen The Independent. Efter att ha genomfört tester på sådan vätska som avsöndrats från en flodhäst på Tokyos zoo kom forskare i Kyoto i Japan fram till hur den kan skydda djurets hud från skador orsakade av tropiskt solsken och smuts. Det trögflytande, klibbiga, färglösa sekretet blir sakta rött och sedan brunt och plastliknande. När det blir brunt förändras pH-värdet från alkaliskt till mycket surt, vilket gör att det verkar som ett kraftigt antiseptiskt medel. Det bruna skiktet fungerar också som solskydd genom att det absorberar ultraviolett ljus, precis som kommersiella solskyddsmedel. Men enligt tidningen är det knappast troligt att kosmetikatillverkarna kommer att marknadsföra flodhästarnas solskyddsmedel inom den närmaste framtiden, för det första därför att det inte finns tillräckligt med flodhästar och för det andra därför att sekretet har en så motbjudande lukt.

Styrketräning – ett lyft för de äldre

En undersökning visar att ”styrketräning kan minska depressioner hos äldre människor med 50 procent”, rapporterar dagstidningen The Australian. Enligt dr Nalin Singh, geriatriker vid Royal Prince Alfred Hospital i Sydney, innebär det att styrketräning kan vara lika effektivt som behandling med läkemedel när det gäller att motverka depression hos äldre. I undersökningen, som omfattade 60 män och kvinnor med en genomsnittsålder av 72 år, upplevde också de som gjorde övningar med lägre intensitet ”att depressionen minskade med 30 procent, vilket var samma resultat som för dem som inte styrketränade men fick vanlig medicinsk vård”, sägs det i The Australian. Förutom att träningen motverkar depression stärker den också ”åldrande ben och muskler, vilket hjälper de äldre att undvika att falla. Det bidrar också till att hålla ledgångsbesvär, diabetes och högt blodtryck under kontroll”, enligt tidningen. Doktor Singh föreslår att styrketräning ”bör erbjudas som en första åtgärd när man behandlar depression, i synnerhet hos äldre”.

TV lär ut aggressivitet

”När barn ser på såpoperor på TV underblåses en mängd asociala beteenden, som att förtala, skvallra, sprida rykten, splittra andras förhållanden och utsätta andra för verbal mobbning”, enligt en undersökning som beskrivs i Londontidningen The Times. I undersökningen, som lades fram för British Psychological Society, har man funnit ”ett tydligt samband” mellan att ungdomar ser sådana indirekta aggressioner på TV och att de uppvisar ett asocialt beteende, sägs det i tidningen. I de värsta såpoperorna förekom det förtal i genomsnitt 14 gånger per timme. Universitetslektor Sarah Coyne vid University of Central Lancashire i England är orolig att den ”konstanta och obevekliga” framställningen av indirekta aggressioner som något motiverat, något tilltalande eller något som får positiva resultat ger ungdomar dåliga förebilder.

Långsiktiga följder av kolhydratfattiga dieter

Även om bantare kan gå ner i vikt genom att följa kolhydratfattiga dieter, finns det inte mycket fakta att tillgå om de långsiktiga följderna. En del forskare är oroliga för att dieter med mycket protein kan leda till lever- och njurbesvär, benskörhet och andra allvarliga hälsoproblem. ”Mycket av det läckra i kolhydratfattiga dieter – till exempel filet mignon med bearnaisesås – innehåller mängder av mättat fett som täpper till ådrorna. ... [Detta är] en stor riskfaktor när det gäller hjärtsjukdomar och stroke”, sägs det i tidskriften Time. Å andra sidan påpekar dr David Katz vid Yale University School of Public Health: ”Dieter som innehåller mycket fibrer och komplexa kolhydrater, som till exempel finns i frukt, grönsaker, bönor och fullkorn, har i en mängd studier visat sig höra samman med långt liv, bestående viktminskning och allmänt förbättrad hälsa samt med minskad risk för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och mag- och tarmbesvär.”

Målade skulpturer

”Arkeologer och konsthistoriker överger högst motvilligt uppfattningen att de fina marmorantikviteterna [till exempel grekiska statyer] var vita”, sägs det i den tyska tidskriften Spektrum der Wissenschaft. ”Sanningen är den att de var riktigt färggranna.” Trots att historiska källor omnämner målade statyer och trots att man upptäckt färgrester på skulpturer har forskare inte ägnat detta någon större uppmärksamhet. Men nyligen har indirekta bevis på att statyerna var målade framkommit genom forskning om vad som kallas färgvittringsrelief. Olika färgpigment bryts ner olika snabbt, vilket gör att vissa delar av ytan på en staty utsätts för väder och vind före andra. De här skillnaderna i exponering orsakar ett vittringsmönster på ytan, vilket visar att statyn har varit målad i olika färger. I slutet av rapporten sägs det att det verkar som om skulpturerna ”i grekernas och romarnas sinne var fulländade först när de hade färglagts”.

Kameleontens snabba tunga

Hur kan kameleonten sätta sådan fart på sin tunga när den skall fånga ett byte? ”Hemligheten är en fjäderbelastningsmekanism som lagrar upp energi, liknande gummibandet på en slangbåge innan man släpper det”, rapporterar tidskriften New Scientist. Forskarna kände till att kameleontens tunga innehåller höljen av bindväv omgivna av en ”acceleratormuskel”. Med hjälp av ultrarapidfilmning har nederländska forskare nu upptäckt att kameleonten, bara 200 millisekunder innan den fångar bytet, ”fjäderbelastar höljena i tungan med hjälp av acceleratormuskeln, så att de trycks in i varandra ungefär som sektionerna i en [utdragbar] tubkikare. När kameleonten slår till kan den samlade energin utlösas på bara 20 millisekunder och ge tungan fart” för att fånga in lunchen.

Britter utan tro

I en opinionsundersökning som omfattade 10 000 personer i tio länder fann man att Storbritannien var ”bland de mest gudlösa länderna, med minst religiositet och lägst deltagande i religiösa aktiviteter”, enligt Londontidningen The Times. Visserligen sade 46 procent av britterna att de alltid hade trott på Gud, men det var bara två länder, Ryssland och Sydkorea, som hade färre troende. Mer än 90 procent av de tillfrågade i Nigeria, Indonesien och Libanon trodde att deras gud var den ende sanne Guden, men bara 3 av 10 i Storbritannien trodde det. I de flesta av länderna sade över 80 procent att tron på Gud gör att man blir en bättre människa, men bara 56 procent av britterna instämde. Medan 85 procent i USA, 99 procent i Indonesien och 83 procent i Mexico trodde att Gud har skapat universum, var det bara 52 procent i Storbritannien som trodde det. På frågan om världen skulle vara fredligare utan religion var det 6 procent i USA, 9 procent i Indien och 11 procent i Israel som svarade ja, men i Storbritannien var siffran 29 procent!