Den fantastiska mayakalendern
Den fantastiska mayakalendern
Från Vakna!:s medarbetare i Mexico
DET forntida mayafolket * hade ett brinnande intresse för tideräkning, och deras tro att vissa händelser upprepades i bestämda cykler återspeglades i deras kalendrar.
Den kalender som en del forskare brukar kalla tzolkin (eller tzolkinräkningen) bestod av en 260-dagarscykel indelad i 13 numrerade perioder. Varje period omfattade 20 dagar, som var och en hade sitt eget namn. Tzolkinkalendern reglerade mayafolkets rituella liv och användes för spådom.
Utöver den rituella kalendern använde man sig av en borgerlig kalender, haab, som grundade sig på solåret och omfattade 365 dagar. Den bestod av 19 månader – 18 månader med 20 dagar och en månad med bara fem dagar, vilket sammanlagt blev 365 dagar. Den här solkalendern följde jordbruksåret och låg till grund för det dagliga livet. Det skickliga mayafolket förenade dessa båda kalendrar i något som forskare kallar ”kalenderrundan”. Datumen i kalenderrundan var alltså en kombination av element från de två andra kalendrarna, och den här långa cykeln av dagar pågick i 52 år varefter den började om på nytt. *
Man har inte påträffat något fornfynd där Mayakalenderns alla element finns representerade. Forskare har kommit fram till sin förståelse av kalendersystemet genom att dechiffrera de få mayaböcker som finns bevarade och studera glyfer på maya-stelar och monument.
I dag, efter hundratals år av forskning, är experterna fortfarande mycket intresserade av mayakalendern. Den innehöll sådana sofistikerade inslag som exakta justeringar till solårets längd och utomordentligt korrekta framställningar av månens och planeternas kretslopp. Ja, alla de här komplicerade beräkningarna gjordes av det forntida mayafolket, som omsorgsfullt höll räkning på tiden.
[Fotnoter]
^ § 3 Se artikeln ”Mayafolket – nu och då” i Vakna! för 8 september 2001.
^ § 5 Mayafolket använde också den ”långa räkningen”, som egentligen var en fortlöpande tideräkning som utgick från en bestämd forntida startpunkt.
[Diagram/Bilder på sidan 31]
(För formaterad text, se publikationen)
Tzolkin Haab
6 Caban 5 Pop
Förstoringen av datumet på stelen här ovan är 6 Caban 5 Pop och motsvarar 6 februari 752 v.t.
[Diagram/Bilder på sidan 31]
(För formaterad text, se publikationen)
0 1 5
Mayafolket använde de tre ovanstående symbolerna i olika kombinationer för att ange varje tal:
0 1 2 3 4
5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
I stället för 7 dagar hade tzolkinkalendern 20 dagar med olika namn. Här nedan kan du se några av symbolerna
Symboler (glyfer) för några av haabkalenderns 19 månader
[Bildkällor på sidan 31]
Bilden överst till höger och infälld bild: HIP/Art Resource, NY; glyfer: An Introduction to the Study of the Maya Hieroglyphs/Sylvanus Griswold Morlay/Dover Publications