Den press ungdomar utsätts för

UNGDOMSTIDEN kan – även under de bästa förhållanden – vara en turbulent tid. Under puberteten översköljs ungdomar av nya starka känslor. De utsätts dagligen för press från lärare och kompisar. De utsätts för skoningslös påverkan från TV, filmer, musik och Internet. I en FN-rapport beskrivs därför ungdomstiden som ”en övergångsperiod som ofta kännetecknas av stress och oro”.

Många ungdomar har tyvärr inte heller tillräcklig erfarenhet för att kunna hantera stress och oro på ett bra sätt. (Ordspråksboken 1:4) Utan rätt vägledning kan de lätt lägga sig till med ett destruktivt beteende. I FN-rapporten sägs det: ”Forskning visar att drogmissbruk ofta börjar i tonåren eller i tidig vuxen ålder.” Det är på samma sätt när det gäller våldsbrott och tillfälliga sexuella förbindelser.

Det vore ett sorgligt misstag av föräldrar att tro att sådant bara händer bland ”de fattiga” eller bland vissa etniska folkgrupper. Det spelar ingen roll vilken ekonomisk, social eller etnisk bakgrund ungdomar har, för problemen finns överallt. ”Om du tror att en ’ungdomsbrottsling’ är liktydigt med en 17-årig kille från innerstaden som tillhör en minoritetsgrupp och som har en mamma som lever på bidrag, har du inte hängt med i utvecklingen”, skriver författaren Scott Walter. ”Dagens problembarn kan ha ljus hudfärg, det kan komma från medelklassen eller övre medelklassen, det kan vara yngre (mycket yngre) än 16, och det kan lika gärna vara en hon som en han.”

Varför är så många ungdomar i riskzonen? Har inte ungdomar i alla tider utsatts för utmaningar och frestelser? Jo, det är sant, men vi lever i en tid som i Bibeln beskrivs som ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. (2 Timoteus 3:1–5) Det finns omständigheter och påfrestningar som ungdomar påverkas av som är utmärkande för just vår tid. Låt oss ta några exempel.

Förändringar inom familjen

Tänk till exempel på hur familjebilden har förändrats. ”Mer än en tredjedel av de amerikanska barnen får se sina föräldrar skiljas innan de fyller 18”, rapporteras det i Journal of Instructional Psychology. Andra länder i västvärlden uppvisar en liknande statistik. Ungdomar får det ofta känslomässigt svårt efter föräldrarnas skilsmässa. ”I allmänhet har barn  vars föräldrar nyligen skilt sig svårare att klara av sina studier och svårare med sina sociala kontakter i skolan än barn som kommer från stabila familjer, trygga enföräldersfamiljer eller styvfamiljer. ... Dessutom påverkar föräldrarnas skilsmässa ofta barnets känslomässiga välbefinnande och självkänsla”, sägs det i Journal of Instructional Psychology.

Något annat som också har förändrat familjebilden är att allt fler kvinnor har kommit ut i arbetslivet. En studie av ungdomsbrottsligheten i Japan visade att det är svårare för föräldrar att ta hand om sina barn när båda arbetar än när en av föräldrarna är hemma.

Det är sant att det i många familjer behövs två inkomster för att det över huvud taget skall gå ihop. I familjer där båda föräldrarna arbetar kan barnen också få det bättre rent materiellt. Men det finns en nackdel: Miljoner barn har ingen som möter dem när de kommer hem från skolan. När föräldrarna väl kommer hem, är de ofta trötta och distraherade av problemen på arbetet. Vad leder det till? Många tonåringar får allt mindre av sina föräldrars tid och engagemang. ”Vi gör ingenting tillsammans i min familj”, klagade en tonåring.

Många menar att den här trenden inte bådar gott för de unga. ”Jag tror att den trend i fråga om barnuppfostran som utvecklats under de trettio senaste åren har bidragit till att barn blivit alltmer oberoende och inåtvända, fått en försämrad inlärningsförmåga och blivit mer svårhanterliga”, säger dr Robert Shaw. ”Föräldrar upptäcker att de är slavar under ett materialistiskt, högpresterande samhälle som driver dem till att arbeta så mycket och spendera så mycket pengar att de inte har tillräckligt med tid till att stärka relationen till sina barn.”

 Det finns ett annat hot mot tonåringars välbefinnande: I familjer där båda föräldrarna arbetar utanför hemmet får barn ofta alldeles för lite tillsyn. Bristande tillsyn från föräldrarna kan bädda för problem.

Förändrad inställning till uppfostran

Den förändrade inställningen till uppfostran har också påverkat dagens ungdomar. Många föräldrar ”avsäger sig sin föräldramyndighet”, säger dr Ron Taffel rakt på sak. När det här händer växer barnen upp med få, om ens några, regler eller riktlinjer för hur de skall uppföra sig.

I vissa fall verkar föräldrarnas inställning till barnuppfostran ha påverkats av negativa erfarenheter från deras egen barndom. De vill vara vänner med sina barn och inte vara krävande och stränga mot dem. ”Jag var alldeles för släpphänt”, medger en mamma. ”Mina egna föräldrar var verkligen stränga, och det ville inte jag vara mot mitt barn. Men jag hade fel.”

Hur långt är en del föräldrar beredda att gå i det här avseendet? I USA Today sägs det: ”En nyligen gjord undersökning som omfattar nästan 600 tonåringar som behandlas för drogmissbruk i New York, Texas, Florida och Kalifornien visar att 20 procent har tagit droger tillsammans med sina föräldrar och att omkring 5 procent av tonåringarna rentav fick sin första drog – vanligen marijuana – av sin mamma eller pappa.” Vad är det som får en förälder att handla så oansvarigt? En mamma erkände: ”Jag sade till min dotter att jag hellre ville att hon gjorde det hemma där jag kunde hålla ett öga på henne.” Andra tror tydligen att de kan ”stärka banden” till sina barn genom att ta droger tillsammans med dem.

Anstormning från massmedierna

En annan faktor är det mäktiga inflytande som massmedierna har. Enligt forskaren Marita Moll visade en undersökning att amerikanska ungdomar tillbringar i snitt 4 timmar och 48 minuter per dag framför TV-n eller dataskärmen.

Är det nödvändigtvis skadligt? I en artikel i tidskriften Science sades det att ”sex större yrkesförbund i USA”, inbegripet Amerikanska läkarsällskapet, enhälligt kom fram till slutsatsen att det finns en koppling mellan mediavåld och ett ”aggressivt beteende hos vissa barn”. I artikeln konstaterades det: ”Trots att experterna är eniga, verkar populärpressens budskap om att mediavåld bidrar till ett ökat våld i samhället inte gå fram till allmänheten.”

Ta till exempel musikvideor. Föräldrar blir ofta chockade när de ser hur tydligt vissa av dessa anspelar på sex. Kan musikvideor verkligen påverka det sätt på vilket somliga tonåringar uppför sig? Enligt en undersökning bland 500 högskolestuderande ”ledde våldsinriktade sångtexter till att aggressiva tankar och känslor ökade”. Enligt en annan undersökning ”är det högst sannolikt att tonåringar som tittar mycket på ... musikvideor med ’gangsta’ rap, där sex och våld visas, kommer  att ta efter en sådan livsstil”. Den här undersökningen bland 500 flickor visade att det var mer sannolikt att de som tittade mycket på sådana musikvideor skulle använda våld mot lärare, bli gripna av polisen och ha många sexpartner.

Tonåringar och datorer

På senare år har också datorn kommit att spela en avgörande roll i fråga om att forma de ungas sinnen. ”Antalet persondatorer har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena”, sägs det i tidskriften Pediatrics. ”I två tredjedelar av landets [USA:s] hushåll där det finns barn i skolåldern (6–17 år) finns en dator. ... Andelen barn mellan 3 och 17 år som hade tillgång till en dator i hemmet ökade från 55 procent 1998 till 65 procent 2000.” Datoranvändningen har ökat i många andra länder också.

Men en ung person kan få tillgång till en dator utan att själv äga en. En forskare menar därför att ”omkring 90 procent av barn och ungdomar mellan 5 och 17 år använder datorer, och 59 procent av dem använder Internet”. Det här gör att de unga har tillgång till mer information än någonsin tidigare – vilket är bra om datorn används förståndigt, under överinseende av vuxna. Men alltför många föräldrar har låtit sina barn använda datorer utan att sätta några som helst gränser.

Till stöd för det här skriver Marita Moll i tidskriften Phi Delta Kappan att ”71 procent av föräldrarna trodde att de visste ’mycket eller i alla fall en hel del’ om sina barns internetanvändning”, enligt en undersökning som gjordes 2001. ”Men när barnen tillfrågades svarade 70 procent att deras föräldrar visste ’väldigt lite eller ingenting’ om deras aktiviteter på nätet.” Enligt den här  undersökningen ”sade 30 procent av 9- och 10-åringarna att de besökte privata chattrum och chattrum för vuxna. Problemet var ännu allvarligare när det visade sig att 58 procent av 11- och 12-åringarna, 70 procent av 13- och 14-åringarna och 72 procent av barnen mellan 15 och 17 år höll på med sådant. ... Enligt en brittisk undersökning av internetanvändning i hemmen erkände var sjunde förälder att de inte hade en aning om vad deras barn tittade på.”

Om ungdomar tillåts använda Internet urskillningslöst kan de komma i kontakt med pornografi. Men det är inte den enda risken. Ron Taffel, som citerades tidigare, säger beklagande: ”Våra barn skaffar sig vänner i skolan och i cyberrymden – och det gör att de är tillsammans med barn som vi i de flesta fall aldrig träffar.”

Ja, det är uppenbart att de unga i våra dagar är utsatta för påtryckningar och problem som var okända för tidigare generationer. Det är inte konstigt att många ungdomar uppför sig på ett störande sätt! Går det att göra något för att hjälpa dem?

[Infälld text på sidan 6]

”Jag tror att den trend i fråga om barnuppfostran som utvecklats under de trettio senaste åren har bidragit till att barn har blivit alltmer oberoende och inåtvända, fått en försämrad inlärningsförmåga och blivit mer svårhanterliga.” – DOKTOR ROBERT SHAW

[Bild på sidorna 6, 7]

Familjebilden har förändrats i och med att allt fler kvinnor har kommit ut i arbetslivet

[Bild på sidan 7]

Ungdomar som inte får tillsyn av föräldrarna kan lätt hamna i svårigheter

[Bild på sidan 8]

Forskare har sett en koppling mellan våld i musikvideor och ett aggressivt beteende

[Bild på sidan 9]

Vet du vad dina barn tittar på när de är ute på nätet?