Klockan på din handled

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I STORBRITANNIEN

VET du vad klockan är? Du behöver bara snegla på ditt armbandsur för att få svaret. Men går din klocka rätt? Det är så lätt att ta klockorna för givna, men de är mycket mer komplicerade än man kanske först tror.

Trots tidens ogripbara och flyktiga natur har människor alltid varit intresserade av att mäta den. Årstidernas växlingar, månens faser, dygnets uppdelning i dag och natt – allt detta delar in tiden på ett naturligt sätt. Men människor har länge strävat efter att kunna mäta tiden i mindre enheter och med större noggrannhet.

Hur fungerar klockan?

Urmakerikonsten är ett av de äldsta hantverken som bygger på tekniskt kunnande. ”Hjärtat” i konstruktionen är själva ”gången”. Den reglerar kraften som driver verket. Genom att en liten mängd kraft frigörs med regelbundna intervaller kan tiden mätas. Ingen vet exakt när den första helt mekaniska klockan uppfanns, men en milstolpe nåddes omkring år 1500, när de första bärbara uren tillverkades.

Armbandsuret som nu är så vanligt är en relativt ny företeelse. Det blev vanligt i slutet av 1800-talet, särskilt bland kvinnor. Under första världskriget upptäckte artilleriofficerare att det var mer praktiskt att ha klockan fäst vid handleden än att ha den i fickan. Efter det växte armbandsurens popularitet.

Nu för tiden är de flesta armbandsur elektroniska och innehåller kvartskristaller. En bit särskilt formgiven kvarts som placeras i en lämplig elektronisk krets vibrerar med en konstant frekvens och fungerar som en snabbt svängande pendel.

Det är extremt svårt att ställa in mekaniska klockor och kvartsur så att de exakt håller tiden. Så oavsett vilken klocka du har kommer den i någon utsträckning att gå för sakta eller för fort. Men numera finns det kvartsur som regelbundet korrigerar sig själva med hjälp av tidssignaler från atomur. * I reklamen påstås det att sådana radiokontrollerade klockor inte drar sig med mer än en sekund på en miljon år!

Mekaniska ur har kvar sin charm

Med tanke på att kvartsur och atomur har så hög precision och att ankargången som används i mekaniska armbandsur uppfanns för över två hundra år sedan, kanske du tycker att mekaniska klockor verkar vara förlegade. För vem skulle välja att använda en mekanisk räknemaskin om en elektronisk räknare fanns tillgänglig? Men många fascineras ändå av en klocka som tickar, och miljoner mekaniska ur tillverkas varje år. Värdet av den schweiziska exporten av mekaniska armbandsur har på senare år till och med överstigit exportvärdet av de elektroniska uren. Nya, effektiva ”gångar” med låg friktion har utvecklats, och man fortsätter att söka upp skickliga urmakare för att låta dem reparera de mekaniska urverken.

Varför är de mekaniska uren så populära? Michael, en urmakare med trettio års erfarenhet, tror att en orsak är deras långa livslängd. Han påpekar att medan ett kvartsur  kan fungera pålitligt i omkring 15 år kan ett välgjort mekaniskt ur visa rätt tid i över 100 år. Ett sådant ur som gått i arv kan ha ett stort affektionsvärde.

För andra ligger de mekaniska urens attraktionskraft i den tekniska komplexitet och precision som krävs för att de skall kunna visa tiden och astronomiska data bara med hjälp av små kugghjul och fjädrar. Och eftersom de här mekanismerna kan tillverkas för hand, kan de också förstås och repareras av hängivna entusiaster.

Till skillnad från de flesta maskiner förväntas klockor fungera dag ut och dag in i åratal utan att stanna. Armbandsur måste dessutom kunna fungera vid olika temperaturer och i alla möjliga lägen, till och med vid ryckiga rörelser, och samtidigt vara mycket exakta. En klocka som inte drar sig mer än 20 sekunder per dag har en avvikelse på bara 0,023 procent. Så små avvikelser kräver man vanligtvis bara av vetenskapliga instrument som måste hanteras varsamt. Inte konstigt att många uppskattar den färdighet, uppfinningsförmåga och hantverksskicklighet som finns samlad i mekaniska armbandsur!

Naturligtvis spelar andra faktorer också in. Michael, som nämndes tidigare, förklarar att somliga helt enkelt vill slippa byta batteri, något som de flesta kvartsur kräver. Vad kan hjälpa dig att avgöra vilket slags klocka du skall skaffa?

 Vilken skall man välja?

Du vill säkert helst ha en klocka som du trivs med. För många innebär det en klocka som inte bara är praktisk och funktionell, utan också estetiskt tilltalande. Dessutom rekommenderar Michael att du tänker över vilka krav du ställer på en klocka. Kommer du att bära den hela dagarna eller bara vid särskilda tillfällen? Kommer den att utsättas för slag eller extrema temperaturer? Vissa klockor kan få skador på boetten eller armbandet om de ofta utsätts för kemikalier eller havsvatten. Därför är det bra att tänka över sådana saker i förväg.

När det gäller hur mycket klockan får kosta är det bra att bestämma ett pris och sedan hålla fast vid det. I allmänhet är mekaniska klockor dyrare än kvartsur. Men kom ihåg att samma grundläggande gångmekanismer används i många olika klockor. I de flesta fall är de av god konstruktion och kvalitet. Priset kan ofta påverkas av delar som inte har med klockans funktion att göra, till exempel boetten eller armbandet. Ett högre pris innebär alltså inte alltid ett exaktare eller pålitligare ur. (Se rutan här ovan.)

När du bär ett armbandsur kan du enkelt, vilken sekund som helst, få veta vad klockan är. Genom att du känner till något om armbandsurens utveckling kommer du att uppskatta de här nyttiga konstruktionerna ännu mer. För är det inte så att du känner dig vilsen utan din klocka?

[Fotnot]

[Ruta/Bilder på sidan 24]

VILKEN PASSAR DIG BÄST?

TYP: En kronograf kan mäta små tidsintervaller, något som är idealiskt om du vill ta tiden i olika sammanhang. I idrottssammanhang är det klokt att använda ett vattenskyddat ur. Om du brukar glömma att dra upp klockan kanske ett kvartsur kan vara något att tänka på, eftersom det inte behöver dras upp. Det gäller även självuppdragande mekaniska ur, som dras upp när armen som klockan sitter på är i rörelse.

EXAKTHET: Om du tycker att det är viktigt med exakthet kanske du skall fundera på att skaffa en kronometer, ett precisionsur som uppfyller väl utarbetade officiella kriterier för exakthet. Kvartstekniken ger i det långa loppet bäst exakthet. Ett modernt mekaniskt ur med snabbsvängande balans som tickar 28 800 gånger per timme arbetar med en frekvens av fyra svängningar per sekund. Jämför det med ett kvartsur av standardtyp, som arbetar med en frekvens av mellan 10 000 och 100 000 svängningar per sekund!

URTAVLA: En digital klocka visar tiden med siffror, och en analog klocka har visare som går runt på en urtavla. Digitala displayer kan visa till exempel datum, alarm, andra tidszoner och tidtagning, medan analoga klockor visar tiden på ett sätt som är lätt att avläsa – det räcker med att kasta en blick på klockan.

UNDERHÅLL: Mekaniska ur drivs av en kraftfull fjäder, och därför kan smuts- eller dammpartiklar inte få en sådan klocka att stanna lika lätt som ett kvartsur. Men ändå kräver mekaniska ur mer regelbundet underhåll än kvartsur. Ur med digital display har inga rörliga delar och behöver därför inget underhåll alls, förutom batteribyten.

[Tabell/Bilder på sidan 23]

NÅGRA INTRESSANTA ARMBANDSUR

▪ 1810–1812

Det första armbandsuret man känner till, Abraham-Louis Breguet

▪ 1945

Datumet visas på urtavlan, Rolex

▪ 1957

Ett armbandsur med elektrisk motor, Hamilton Watch Company

▪ 1960

Tiden mäts elektroniskt, Bulova

▪ 1972

Ett helt elektroniskt armbandsur med digital display, Hamilton Watch Company

[Bildkälla]

Andra och fjärde fotot: Genom vänligt tillmötesgående från Hamilton Watches

[Bildkälla på sidan 23]

OMEGA