”Världens största arbetsgivare”

Varje år reser mer än 600 miljoner människor utomlands. Och hundratals miljoner andra reser inrikes, i arbetet eller på fritiden. Följden har blivit att turistindustrin, med hotell, semesteranläggningar, flygbolag, resebyråer och annan verksamhet, sägs vara ”världens största arbetsgivare”.

GLOBALT sett omsätter turismen omkring fyra biljoner dollar varje år. En enskild turist kanske inte ser sig själv som en del av en världsomfattande fredsrörelse. Men en sådan beskrivning gav Francesco Frangialli, generalsekreterare för Världsturistorganisationen, en FN-ansluten organisation, då han 2004 talade vid en konferens i Mellanöstern: ”Turism och fred går hand i hand. De krafter som frigörs av turismen är så mäktiga att de kan förändra till synes olösliga situationer och leda till en försoning som ingen trodde var möjlig.”

Varför har turistindustrin fått så stort inflytande? Är turismen enbart något positivt? Och kan ”de krafter som frigörs av turismen” verkligen bidra till fred?

Turismens gyllene era

Det som skulle bli våra dagars turistindustri tog sin början på 1800-talet, då den industriella revolutionen gjorde att medelklassen växte i Europa och USA. Allt fler människor fick både tid och pengar över till resor.

Dessutom skedde en snabb utveckling av kommunikationsmedel och färdsätt. Kraftfulla lokomotiv tog människor mellan de stora städerna, och stora ångbåtar tog dem från en kontinent till en annan. För att tillgodose det ökade behovet av mat och logi utmed  färdvägarna byggdes hotell i närheten av järnvägsstationer och hamnar.

År 1841 insåg den engelske entreprenören Thomas Cook vilka möjligheter detta förde med sig. Han var den förste som anordnade resor till attraktiva platser med transport, logi och aktiviteter inkluderade i priset – sällskapsresan såg dagens ljus. Den brittiske statsmannen William Gladstone påpekade på 1860-talet att ”Cooks initiativ har gjort att många människor för första gången enkelt kan resa till främmande länder och bekanta sig med dem, vilket inte har bidragit till förakt utan till välvilja”.

1900-talets uppsving

Den ökande kunskap om andra länder som turismen bidrog till kunde dessvärre inte förhindra att två världskrig bröt ut under 1900-talets första hälft. Men i stället för att innebära ett avbräck för turismen ledde krigen till sociala förändringar och tekniska framsteg som gav turismen ny skjuts.

Flygresorna gick allt fortare och blev allt billigare, motorvägar byggdes över kontinenterna och antalet motorfordon ökade snabbt. Vid mitten av 1900-talet hade semester och turistande blivit en naturlig del av den västerländska kulturen och något som var möjligt för många i samhället. Miljoner hushåll hade dessutom fått tv, och bilderna från främmande, exotiska platser spädde på reslusten.

I början av 1960-talet hade antalet turister som reste utomlands ökat till 70 miljoner om året. Vid mitten av 1990-talet hade antalet stigit explosionsartat till mer än 500 miljoner! Världen över har semesteranläggningar skjutit upp som svampar ur jorden för att ta hand om både inhemska och utländska turister. Annan verksamhet som inte är direkt inriktad på turism har också gynnats genom att turister konsumerar stora mängder mat och dryck och lägger ner pengar på en mängd andra varor och tjänster.

I dag är turismen av stor betydelse för mer än 125 länders ekonomi. I en nyhetsrapport som Världsturistorganisationen gav 2004 betonades fördelarna med turismen, och det påpekades att en småskalig turistverksamhet kan avhjälpa fattigdom. Turism kan skapa arbetstillfällen och på så vis öka ”medvetenheten om miljö, kultur och sociala frågor”.

Men du kanske undrar: Hur kan turismen bidra till det? Och hur kan den vara till nytta för miljön?

Natur till salu

I början av 1980-talet var vissa forskare och filmproducenter engagerade i arbetet med att rädda regnskogar och korallrev. Deras rapporter och dokumentärfilmer väckte allmänhetens intresse för att besöka de här vackra platserna. Den verksamhet som började i blygsam omfattning för att ge forskare och filmare service utökades för att kunna ta hand om alla naturälskande ekoturister som strömmade till.

Ekoturismen har blivit mycket populär och är i dag den snabbast växande delen inom turistindustrin. Det har visat sig vara mycket  lönsamt att marknadsföra natursköna platser. Journalisten Martha S. Honey förklarar: ”I många länder har turism inriktad på naturupplevelser snabbt blivit det som drar in mest utländsk valuta. I Costa Rica överstiger den bananexporten, i Tanzania kaffeexporten och i Indien exporten av textilier och ädelstenar.”

Turismen har därför blivit ett viktigt ekonomiskt påtryckningsmedel i kampen för växter och djur. Honey säger: ”I Kenya beräknas värdet av ett lejon uppgå till 7 000 dollar om året i inkomster från turismen, och en elefanthjord beräknas vara värd 610 000 dollar om året.” Hawaiis korallrev genererar omkring 360 miljoner dollar varje år i inkomster från turism som är inriktad på naturupplevelser.

Vad är ekoturism?

I en rapport (Ecotourism: Principles, Practices and Policies for Sustainability) från FN:s miljöprogram (UNEP) sägs det: ”Många företag inom turistnäringen använder gärna begreppet ’ekoturism’ i sina trycksaker, och regeringar har använt termen i stor utsträckning för att marknadsföra det egna landets resmål utan att ens försöka tillämpa de mest grundläggande principerna för ekoturism.” Hur kan man veta om resan som man tänker göra verkligen kan betecknas som ekoturism?

Megan Epler Wood, författare till nämnda rapport, definierar vad som kännetecknar verklig ekoturism: Innan resan får resenärerna information om kulturen och miljön på resmålet. De får veta vad som förväntas av dem i fråga om klädsel och umgängesformer. De får också grundlig förhandsinformation om geografiska, sociala och politiska förhållanden, och de får möjlighet att komma i kontakt med lokalbefolkningen på andra sätt än rent affärsmässigt. Inträdesavgifter är betalda och resenärerna erbjuds ett logi som har uppförts med hänsyn till omgivande miljö.

Ekoturismens följder

Ekoturism innebär mer än en arrangerad resa till en plats med speciell natur. Den kan definieras som ”en resa till ett naturområde i syfte att få inblick i kulturen och områdets flora och fauna samtidigt som man strävar efter att inte inkräkta på ekosystemet medan man skapar ekonomiska förutsättningar att bevara naturresurser till nytta för lokalbefolkningen”.

Har ekoturismen kunnat leva upp till sådana höga ideal? Martin Wikelski vid Princeton University säger: ”Ekoturism är den största anledningen till att naturen på Galápagosöarna  bevarats.” I Rwanda är ekoturism förklaringen till att bergsgorillan skyddas och att lokalbefolkningen får en annan inkomstkälla än tjuvskytte. I andra afrikanska länder kan naturreservat hållas i gott skick med hjälp av inkomsterna från turismen.

Över hela världen har ekoturism bidragit till miljömässiga och sociala förbättringar, och turistindustrin har utan tvivel gett många ekonomiska fördelar. Men är turismen alltid något positivt? Och kommer det att finnas möjligheter att resa även i framtiden?

[Ruta/Bild på sidan 6]

Goda råd till utlandsresenärer *

Förberedelser

1. Gör upp en lista med viktiga uppgifter som passnummer, kreditkortsnummer och nummer på biljetter och resecheckar. Ta med den på resan och lämna en kopia hemma.

2. Se till att du har ett giltigt pass och eventuellt visum och att du har tagit de vaccinationer som kan behövas.

3. Ordna med en bra reseförsäkring, eftersom medicinsk behandling i ett annat land eller en sjuktransport kan kosta tiotusentals kronor. Om du har något hälsoproblem, bör du ha med dig ett utlåtande från din läkare som beskriver ditt tillstånd och vilka läkemedel du tar. (Observera att det kan vara olagligt att föra in vissa läkemedel till en del länder. Vänd dig till landets ambassad eller konsulat för mer information.)

På resan

1. Ta inte med dig något som du inte kan tänka dig att förlora.

2. Förvara pass och andra viktiga handlingar eller föremål nära kroppen, inte i en handväska eller i synliga fickor. Låt inte en och samma familjemedlem ha ansvaret för alla personhandlingar.

3. Om du förvarar plånboken i en ficka, sätt då flera gummiband runt den för att göra det svårare för ficktjuvar att få upp den.

4. Håll reda på dina inköp och överskrid inte din budget. Att överskrida kreditgränsen på kreditkortet kan i vissa länder leda till ett polisingripande.

5. Undvik att fotografera militära områden och byggnader eller personal vid krigsmakten. Det kan gälla platser som hamnar, järnvägar eller flygplatser. I vissa länder ses det som ett hot mot landets säkerhet.

6. Vidarebefordra inte paket åt någon du inte känner väl.

Souvenirer

1. Observera att det i många länder är förbjudet att föra in elfenben, sköldpaddsskal, växter, päls och annat, även om det skulle vara i form av små souvenirer.

2. Undvik att köpa glaserad keramik, eftersom vissa sådana föremål kan orsaka blyförgiftning om de inte har tillverkats på korrekt sätt.

[Fotnot]

[Bild på sidan 5]

Ekoturism har snabbt blivit populär