Ett besök vid ”Eldens berg”

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I ITALIEN

DET finns inte många platser på jorden där man bjuds på en majestätisk syn av en och samma vulkan vare sig man befinner sig på landsbygden, vid havet eller i staden. Om man är i staden Catania, kan man inte undgå att lägga märke till det drygt 3 300 meter höga berget Etna, Europas högsta aktiva vulkan, som ligger mindre än halvvägs ner på Siciliens östkust.

En vulkan som bevakats under lång tid

Araberna, som länge härskade över Sicilien, kallade vulkanen Eldens berg, och den har sannerligen levt upp till det namnet genom att regelbundet spy ut vitglödgad lava ur sitt inre. Två av de äldsta bevarade dokumenten om Etnas aktivitet skrevs av Pindaros och Aiskylos, som båda skildrar ett utbrott som ägde rum år 475 f.v.t. Vid mer än ett tillfälle har lavan bjudit på ett häpnadsväckande skådespel genom att bilda en glödande ström som likt en orm slingrat sig nerför berget för att sedan dyka ner i havet. Det inträffade år 396 f.v.t., 1329 v.t. och 1669 v.t. – det sistnämnda utbrottet betraktas som det mest kända i ”modern tid”. Vid det tillfället vällde en omkring två kilometer bred och nästan två och en halv mil lång lavaström in över Catanias stadsmurar, förstörde 27 000 människors hem och fyllde delar av stadens hamn.

Aktiviteten i vulkanen tycktes tillta under 1900-talet, då den hade många utbrott. Det våldsammaste inträffade 1928, då byn Mascali utplånades. Nu på senare år har lava och aska från vulkanen fortsatt att ställa till problem och orsaka oro bland lokalbefolkningen.

Silhuetten av ”Grande Mamma”

Det påstås att Etnas huvudkägla började bildas för minst 170 000 år sedan genom ett utflöde av magma, dvs. smält berggrund. På dess flanker har omkring 250 mindre käglor bildats som ett resultat av olika faser av vulkanisk aktivitet. De ser nästan ut som små barn kring sin mamma, och Etna har därav fått smeknamnet ”Grande Mamma”.

Om du kör bil eller tar den pittoreska tågturen runt Etna, kommer du att få se olika fascinerande formationer. Som exempel kan nämnas Monti Rossi (Röda kullarna) vid Nicolosi, Silvestrikratrarna och den stora sänkan Valle del Bove (Oxens dal), vilken kan ses från Giarre och Zafferana.

Vulkanens geologiska historia är inte helt klarlagd, men det råder inget tvivel om att den sträcker sig långt tillbaka i tiden. Utflöden av magma på havsbottnen och vid kustområdena har format Siciliens kust norr om Catania. En del av den kusten, Riviera dei Ciclopi, består av svarta lavaklippor. Precis framför klippan vid Aci Trezza reser sig egendomliga klippformationer, som kallas Faraglioni, ur havet.

 Kärleken till hemtrakten

Du kanske undrar om de som bor vid foten av den här vulkanen är rädda för att den skall få ett utbrott vilket ögonblick som helst. När vulkanen är lugn tänker lokalbefolkningen inte ens på att den existerar. ”Besten är lugn”, skrev den franske 1800-talsförfattaren Guy de Maupassant i En Sicile. ”Den sover där borta i fjärran.” Om de ser att det stiger upp en rökpelare från berget, kan de möjligen kasta en snabb blick upp mot det. Men om de hör ett dån mitt i natten, får fullt med aska i näsborrarna och i ögonen eller ser att balkongerna och gatorna täcks med aska, så förstår de att det är allvar. Då visar de en respektfull fruktan för Etna – i synnerhet om de ser en röd lavaström sakta men säkert rinna ner från berget och förinta allt i sin väg.

Hur det än är betraktas Etna som en ”snäll jätte” av människorna som bor i området. För även om dess utbrott har orsakat stor förödelse – förstört tätorter, skördar och, på senare tid, även turistanläggningar – har de inte skördat många människoliv. Efter de destruktiva utbrotten, när resultaten av människors ansträngningar har sopats bort, sätter den ihärdiga lokalbefolkningen helt enkelt i gång arbetet med att bygga upp allt igen.

Den italienske poeten Giacomo Leopardi skildrade mycket träffande den kärlek som många som bor vid foten av en vulkan har till sin hemtrakt. Han liknade dem vid ginstbuskar, som har vackra, lysande, gula blommor och ofta växer i vulkaniska omgivningar. Blommorna håller sina huvuden högt och förblir upprätta ända tills lavaströmmen når dem. När utbrottet är över och klippan har svalnat börjar ginsten växa igen, stark och modig, som om den tålmodigt börjar om från början!

 Etna genomgår förändringar

Enligt vulkanologer verkar det som om den här ”snälla jätten” håller på att genomgå förändringar. Under senare tid har Etnas utbrott inte varit explosiva, men nu ”har det som vi ansett vara en verksam men ofarlig vulkan börjat betraktas med allt större misstänksamhet”, förklaras det i tidskriften Focus. Enligt en varning från franska och italienska forskare håller Etna ”långsamt på att förvandlas från en vulkan som karakteriserats av lugna utflöden av lava och små utsläpp av gas till en vulkan med explosiva utbrott”. Paola Del Carlo, en forskare vid ett institut för geofysik och vulkanologi i Catania, konstaterar att ”både den lugnt flödande och den explosiva aktiviteten [i vulkanen] har blivit avgjort mer intensiv under de senaste 30 åren”.

Ett sällsamt skådespel

Trots att vulkanen Etna inger fruktan och förtjänar respekt, bjuder den på ett sällsamt skådespel. När den är insvept i snö under vintern eller klädd i mörkbrunt under sommaren, eller när den stilla reser sig över kustlinjen, får jorden att skaka och hjärtan att bulta eller lyser upp natthimlen med eld, vittnar den verkligen om Skaparens makt. (Psalm 65:6; 95:3, 4) Om du någon gång får chansen att komma till det vackra Sicilien, glöm då inte bort att göra ett besök vid Etna. Du kommer att kunna se vulkanen med sin karakteristiska rökpelare på långt avstånd. ”Bli inte orolig om du hör att det mullrar”, brukar lokalbefolkningen säga. ”Det är bara Etnas sätt att säga ’hej’.”

 [Karta på sidan 15]

(För formaterad text, se publikationen)

ITALIEN

SICILIEN

Etna

[Bild på sidan 14]

En teckning av Etna från 1843

[Bildkälla]

Culver Pictures

[Bild på sidan 15]

26 juli 2001

[Bild på sidan 15]

28 juli 2001, med Catania i bakgrunden

[Bild på sidan 15]

30 oktober 2002

[Bild på sidan 15]

12 september 2004

[Bild på sidan 16]

Egendomliga klippformationer som kallas Faraglioni

[Bild på sidan 17]

Lokalbefolkningen ser Etna som en ”snäll jätte”

[Bildkällor på sidan 15]

Alla foton: © Tom Pfieffer; karta: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Bildkällor på sidan 16]

Bakgrund: © WOLFGANG KAEHLER 2005, www.wkaehlerphoto.com; Faraglioni: Dennis Thompson/Unicorn Stock Photos