Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Det ständiga sökandet efter guld

Det ständiga sökandet efter guld

Det ständiga sökandet efter guld

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I AUSTRALIEN

LÅNGT ute i den australiska bushen tar sig en guldletare fram längs en torr bäckfåra. Middagssolen gassar på hans rygg. Svetten tränger igenom hans dammiga tröja. Trots det fortsätter han att hålla ett fast grepp om ett metallskaft som är fäst vid en tallriksstor apparat. Han sveper den moderna metalldetektorn fram och tillbaka över marken. Magnetfältet tränger ner en meter i den steniga jorden. Hörlurarna som han har på sig fångar upp en signal från metalldetektorn och ger ifrån sig en jämn, hög ton.

Hans puls ökar plötsligt när den höga tonen övergår i ett lågt, klickande ljud – ett säkert tecken på att han befinner sig ovanför dold metall. Han ställer sig på knä och börjar gräva. Han gräver sig snabbt ner i den hårda jorden med sin lilla hacka. Troligen är det bara en rostig spik, eller kanske ett gammalt mynt. Men när gropen blir djupare tittar han noga för att se om det kan finnas lite guld.

En guldrush som fortfarande pågår

Metoderna för att söka efter guld har visserligen ändrats, men det ivriga sökandet efter den här glänsande gula metallen har pågått under människans hela historia. Enligt World Gold Council har man faktiskt utvunnit mer än 125 000 ton guld under 6 000 års tid. * Även om civilisationer i Egypten, Ofir och Sydamerika längre tillbaka i historien var kända för sina stora mängder guld, så har mer än 90 procent av allt guld som någonsin utvunnits grävts fram under de senaste 150 åren. (1 Kungaboken 9:28)

Det hela tog fart 1848 när man fann guld vid Sutter’s Mill vid American River i Kalifornien i USA. Fyndet utlöste vad som kom att kallas guldrushen. Hoppfulla guldletare strömmade plötsligt in i området. Alla som kom drömde om att finna lyckan i den kaliforniska jorden. Många misslyckades, men somliga lyckades på ett spektakulärt sätt. Enbart under 1851 utvanns 77 ton guld ur guldfälten i Kalifornien.

Ungefär samtidigt hittade man guld på andra sidan jordklotet i den nya kolonin Australien. Edward Hargraves, som hade skaffat sig värdefull erfarenhet vid guldfälten i Kalifornien, kom till Australien och fann guld i ett vattendrag nära den lilla staden Bathurst i New South Wales. Under 1851 upptäckte man också stora fyndigheter i Ballarat och Bendigo i delstaten Victoria. När nyheten om upptäckterna spreds började rushen. Några av dem som kom var vana gruvarbetare. Men många var jordbrukare eller kontorsarbetare som aldrig hållit i en spetshacka tidigare. En lokaltidning beskrev situationen i en stad där guldrushen var i gång: ”Det är kaos i Bathurst igen. Guldfebern har åter slagit till, intensivare än tidigare. Folk träffas, stirrar fånigt på varandra, talar osammanhängande nonsens och undrar vad som skall hända härnäst.”

Guldfebern gjorde att befolkningen ökade explosionsartat. Optimistiska guldletare från världens alla hörn strålade samman i landet, och inom tio år efter 1851 hade invånarantalet i Australien fördubblats. Man fann guld i varierande mängd på olika platser i Australien. När det lugnade ner sig i ett område drog rushen i gång i ett annat område. Bara under 1856 grävde australiska guldgrävare fram 95 ton guld. År 1893 började man gräva fram guld i närheten av Kalgoorlie-Boulder i delstaten Western Australia. Sedan dess har man utvunnit mer än 1 300 ton ur vad som sägs vara den guldrikaste platsen i världen. Det här området ståtar med att vara världens djupaste dagbrott där man utvinner guld. Det är en människogjord gryta som är ungefär 2 kilometer bred, 3 kilometer lång och 400 meter djup!

Australien är i dag den tredje största guldproducenten i världen. Över 60 000 arbetar i branschen, och ungefär 300 ton utvinns årligen, vilket motsvarar ett värde av ungefär 30 miljarder kronor. USA är den näst största guldproducenten i världen. Men Sydafrika har i mer än hundra år varit den ledande producenten. Nästan 40 procent av allt guld som utvunnits under historien kommer därifrån. Världen över utvinns mer än 2 000 ton guld om året. Vart tar allt det här guldet vägen?

Pengar och smycken

En viss mängd guld används fortfarande till att göra mynt. Myntverket i Perth i Western Australia är en av världens största tillverkare av guldmynt. De här mynten är inte till för allmänt bruk utan köps upp av samlare. Ungefär en fjärdedel av allt guld som grävts fram har man gjort guldtackor av och låst in i bankvalv. USA är det land som har flest guldtackor i sina bankvalv.

För närvarande används ungefär 80 procent av det guld som utvinns – omkring 1 600 ton varje år – till att göra smycken. Även om USA är det land som har mest guld i sina banker, är Indien det land som har mest guld inom sina gränser, om man räknar in smycken. Förutom att den här mjuka metallen är värdefull och vacker har den egenskaper som gör den användbar inom många områden.

En metall med många användningsområden

Faraonerna i det forntida Egypten insåg troligen att guld var korrosionsbeständigt och använde det till sina dödsmasker. När arkeologer upptäckte farao Tutankhamuns grav tusentals år efter hans död var den unge kungens gyllene dödsmask fortfarande blank och gulglänsande, vilket visar hur beständigt guld är.

Guld behåller sin glans, eftersom det inte påverkas av vatten och luft på samma sätt som järn och andra metaller. Eftersom guld är så korrosionsbeständigt och har en så utomordentligt bra ledningsförmåga, är det ett idealiskt material att använda i elektronikkomponenter. Varje år används ungefär 200 ton guld vid tillverkning av tv-apparater, videobandspelare, mobiltelefoner och ungefär 50 miljoner datorer. Cd-skivor av hög kvalitet innehåller också ett tunt lager guld för att kunna lagra information under lång tid.

Ett tunt guldskikt har en del ovanliga egenskaper. När guld valsas till supertunna folier blir det genomskinligt. Det släpper då igenom gröna ljusvågor men reflekterar infrarött ljus. Fönster med ett guldskikt släpper alltså igenom ljus men reflekterar värme. Därför finns det ett tunt guldskikt i fönstren på förarkabinen i nyare flygplan liksom i fönstren på många nya kontorsbyggnader. De känsliga delarna i ett rymdskepp täcks med något tjockare, ogenomskinliga folier, som effektivt skyddar mot kraftig strålning och värme.

Guld är också motståndskraftigt mot bakterier. Därför använder sig tandläkare av det för att laga eller ersätta skadade tänder. Under senare år har det också visat sig att guld är ett idealiskt material till kirurgiska implantat, till exempel stentar – tunna rörstrukturer som man för in i kroppen för att förstärka skadade vener eller artärer.

När man tänker på hur användbart, värdefullt och vackert guld är, inser man att guldletare utan tvivel kommer att fortsätta att söka i jorden efter den här tilltalande metallen.

[Fotnot]

^ § 6 Guld är så kompakt att en guldkub med 37 centimeter långa sidor väger ungefär ett ton.

[Ruta på sidan 25]

Var finns guldet?

Berggrunden: Det finns små mängder guld i alla vulkaniska bergarter. Vissa bergsområden har en tillräckligt hög koncentration av guld för att det skall vara lönsamt för företag att bryta, krossa och på kemisk väg laka fram metallen ur malmen. Ett ton högvärdig malm innehåller bara cirka 30 gram guld.

Ådror: Vid sällsynta tillfällen finner man guld i skikt eller ådror inkilade mellan lager av kvarts.

Vattendrag: Guldförande bergarter som utsätts för sol, regn och vind vittrar med tiden och frigör guldet, som sedan hopar sig i bäckar och floder i form av små korn eller fjäll. Det kallas alluvialt guld.

Marken: Oformliga guldstycken som slumpmässigt formats vid jordytan kallas för klimpar. De kan ibland vara riktigt stora. Den största guldklimpen som hittats i Australien fick namnet The Welcome Stranger (Den välkomne främlingen) och vägde ungefär 70 kilo! Den hittades 1869 i den australiska delstaten Victoria. I Australien har man funnit 23 av de 25 största guldklimparna i världen. Nu för tiden är guldklimpar, som kan vara så små som änden på en tändsticka, mer sällsynta än diamanter av hög kvalitet.

[Ruta/Bild på sidan 27]

Hur fungerar en metalldetektor?

Huvudkomponenterna i en metalldetektor är vanligtvis två trådspolar. Elektricitet leds genom en av spolarna och skapar ett magnetfält. Om metalldetektorn passerar över metall, till exempel guld, påverkas magnetfältet. Den andra spolen i metalldetektorn känner av det och meddelar användaren genom ljus eller ljud eller via en mätare.

[Bilder på sidan 25]

Guldrushen i mitten av 1800-talet:

1. Sutter’s Mill, Kalifornien, USA

2. Bendigo Creek, Victoria, Australien

3. Golden Point, Ballarat, Victoria, Australien

[Bildkällor]

1: Library of Congress; 2: Gold Museum, Ballarat; 3: La Trobe Picture Collection, State Library of Victoria

[Bilder på sidan 26]

Nutida användningsområden

Cd-skivor av hög kvalitet har ett tunt guldskikt

Guldfolier används på rymdskepp

Guld används i mikrochips

Guldpläterade ledningar har en mycket bra ledningsförmåga

[Bildkällor]

NASA photo

Carita Stubbe

Genom tillmötesgående från Tanaka Denshi Kogyo

[Bild på sidan 26]

Världens djupaste dagbrott där man utvinner guld, i Kalgoorlie-Boulder i Western Australia

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Newmont Mining Corporation

[Bildkälla på sidan 24]

Brasil Gemas, Ouro Preto, MG