Klyftan mellan rika och fattiga

OAVSETT vilka uttryck som används för att beskriva länderna i världen, så är högutvecklade och ekonomiskt framstående industriländer stolta över sin höga levnadsstandard, medan de länder som är mindre industrialiserade och som därför är sämre ekonomiskt utvecklade får klara sig med en lägre standard. Det är nästan som två skilda världar.

Naturligtvis kan dessa skilda världar finnas även inom ett och samma land. Tänk på de jämförelsevis rika länder som nämndes i föregående artikel. Där finns både rika och fattiga. I USA till exempel går ungefär 30 procent av landets sammanlagda inkomst till 10 procent av hushållen. Samtidigt måste de 20 procent av hushållen som är fattigast klara sig på bara 5 procent av den totala inkomsten.  Det kanske råder en liknande situation i det land där du bor, särskilt om medelklassen är liten där. Men även i länder med en jämförelsevis stor medelklass har myndigheter hittills inte kunnat överbrygga den ekonomiska klyftan mellan de rika och de fattiga.

Ingen av världarna är idealisk

Ingen kan hävda att någon av världarna är perfekt. Tänk på de uppenbart sämre förutsättningar de har som lever i fattigare länder. Hälsovården fungerar dåligt. I de 9 rikaste länderna som nämns i rutan på den här sidan finns det en läkare på mellan 242 och 539 invånare, medan det i de 18 fattigaste länderna finns bara en läkare på mellan 3 707 och 49 118 invånare. Därför är det förståeligt att medellivslängden i de rikare länderna är 73 år eller mer, medan den i mer än hälften av de fattigare länderna är klart under 50 år.

 I fattiga länder är det också mycket svårare att utbilda sig, vilket ofta gör att barnen tvingas leva i fattigdom resten av livet. Detta avspeglas i läs- och skrivkunnigheten. I sju av de nio rikaste länderna är andelen läs- och skrivkunniga 100 procent (i de två övriga länderna är andelen 96 respektive 97 procent), men i de 18 fattigaste länderna är andelen mellan 16 och 81 procent, och i 10 av dem under 50 procent.

Men att bo i rika länder har också sina nackdelar. Medan de som bor i fattiga länder kanske saknar mat, äter allt fler av dem som lever i överflöd bokstavligen talat ihjäl sig. Enligt boken Food Fight ”har överkonsumtion ersatt undernäring som världens största livsmedelsproblem”. Och i tidskriften The Atlantic Monthly sägs det: ”Omkring nio miljoner amerikaner är nu ’sjukligt feta’, vilket betyder att de har en övervikt på 45 kilo eller mer, och viktrelaterade hälsoproblem orsakar ungefär 300 000 för tidiga dödsfall per år i USA.” I samma artikel sägs det: ”Fetma kan snart gå om både hunger och infektionssjukdomar som världens mest överhängande folkhälsoproblem.” *

Det är sant att de som bor i rika länder har en högre levnadsstandard, men samtidigt kanske de lägger större vikt vid ägodelar än vid relationer och går därmed in mer för att äga än för att leva. Det gör att de har en benägenhet att värdera andra människor efter deras arbete, inkomst eller ägodelar snarare än efter deras kunskap, vishet, förmågor eller positiva egenskaper.

För att poängtera att ett enklare liv ger mer lycka ställdes följande fråga i rubriken till en artikel i den tyska nyhetstidskriften Focus: ”Vad sägs om lite mindre?” Artikeln fortsatte: ”De flesta som bor i västvärlden är inte lyckligare nu än de var för årtionden sedan, trots att välståndet har ökat dramatiskt. ... Den som bara är inriktad på att skaffa prylar löper större risk att bli olycklig.”

Hur man uppnår balans

Ja, fakta visar att dessa skilda världar, både den rika och den fattiga, har sina fördelar men också sina nackdelar. I den fattiga världen kan livet vara för primitivt, och i den rika kan det vara för komplicerat. Vad bra det skulle vara om dessa två världar kunde lära av varandra! Men är det realistiskt att tro att en sådan perfekt balans någonsin kan uppnås?

Ur ett mänskligt perspektiv kan detta mål, även om det är önskvärt, verka helt ouppnåeligt. Med tanke på historien är det rimligt att tänka så. Men situationen är långt ifrån hopplös. Många har förbisett den mest logiska lösningen på problemet. Vad är det för en lösning?

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 6]

”Fetma kan snart gå om både hunger och infektionssjukdomar som världens mest överhängande folkhälsoproblem.” (The Atlantic Monthly)

[Tabell på sidan 5]

(För formaterad text, se publikationen)

Länderna står i alfabetisk ordning

De nio rikaste länderna

Förväntad livslängd för män (år) Läs- och skrivkunnighet (%)

Belgien

75,1 100

Danmark

74,9 100

Island

78,4 100

Japan

78,4 100

Kanada

76,4 96,6

Luxemburg

74,9 100

Norge

76,5 100

Schweiz

77,7 100

USA

74,4 95,5

De arton fattigaste länderna

Förväntad livslängd för män (år) Läs- och skrivkunnighet (%)

Benin

50,4 37,5

Burkina Faso

3 23

Burundi

42,5 48,1

Etiopien

47,3 38,7

Guinea-Bissau

45,1 36,8

Kongo (Brazzaville)

49 80,7

Madagaskar

53,8 80,2

Malawi

37,6 60,3

Mali

44,7 40,3

Moçambique

38,9 43,8

Niger

42,3 15,7

Nigeria

50,9 64,1

Rwanda

45,3 67

Sierra Leone

40,3 36,3

Tanzania

43,3 75,2

Tchad

47 53,6

Yemen

59,2 46,4

Zambia

35,3 78

[Bildkälla]

Källa: 2005 Britannica Book of the Year.

[Bildkälla på sidan 4]

© Mark Henley/Panos Pictures