De gyllene åren?

KLOCKAN är halv sju en iskall vintermorgon i Soweto i Sydafrika. Evelyn måste stiga upp ur sängen. * Det är en ren plåga, för i huset där hon bor finns ingen centralvärme.

Hon för med stor svårighet sina värkande reumatiska knän över sängkanten. Sedan sitter hon och väntar. Långsamt avtar värken. Evelyn tar sig nu samman och reser sig upp. Hon stönar av smärta. Därefter, alldeles som ”gräshoppan släpar sig fram”, linkar hon sakta till toaletten med händerna i sidan. (Predikaren 12:5) *

”Vilken bedrift”, säger Evelyn för sig själv. Hon har inte bara vaknat upp till ännu en dag, utan hon har också lyckats få i gång sin värkande kropp.

Men hon har ett annat bekymmer. ”Det är att jag skall bli ’virrig’”, säger hon. Evelyn förlägger sina nycklar ibland men är fortfarande klar i huvudet. ”Min enda önskan är att jag inte skall bli senil som en del äldre blir”, säger hon.

När Evelyn var yngre hade hon inte en tanke på hur det skulle vara att bli gammal. Plötsligt har åren bara rusat förbi, och nu gör värken i hennes kropp att hon ständigt påminns om sina 74 år.

En del äldre som har bättre omständigheter än Evelyn och är förhållandevis fria från allvarliga sjukdomar och stress kanske lättare kan betrakta sin ålderdom som gyllene år. De kan liksom Abraham nå ”en god ålder”, gamla och tillfreds. (1 Moseboken 25:8) Andra upplever ålderdomen som de ”olyckliga dagarna” och kan bara säga: ”Jag har ingen glädje av dem.” (Predikaren 12:1) Enligt en opinionsundersökning var det så många människor som hade en pessimistisk syn på pensionsåldern att tidskriften Newsweek föreslog att de gyllene åren i stället skulle kallas de mörka åren.

Hur ser du på åldrandet? Vilka är några av de problem som äldre ställs inför? Är mental försämring oundviklig på äldre dar? Vad kan hjälpa dem som har kommit upp i åren att känna sinnesfrid?

[Fotnoter]