Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

”Gamla fader Themsen” – Englands unika arv

”Gamla fader Themsen” – Englands unika arv

”Gamla fader Themsen” – Englands unika arv

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I STORBRITANNIEN

I det vackra Cotswold Hills i södra England flyter fyra källflöden ihop till en enda flod – Themsen, som tillgivet brukar kallas gamla fader Themsen. På sin 35 mil långa resa österut får floden tillflöden från olika håll innan den slutligen mynnar i ett omkring 30 kilometer brett utlopp i Nordsjön. Hur den här floden har format Englands historia är en fascinerande berättelse.

OMKRING år 55 f.v.t. ledde Julius Caesar den första romerska invasionen av England. När han återvände året därpå hejdades hans frammarsch av en flod som han gav namnet Tamesis, Themsen. Det blev i stället den romerske kejsaren Claudius som 90 år senare underkuvade landet.

På den tiden var Themsen omgiven av sankmarker, men ungefär 50 kilometer från dess mynning, vid den plats där tidvattnet vände, byggde den romerska armén senare en träbro. Där, på norra flodstranden, anlade romarna en stad som de kallade Londinium. *

Under de nästkommande fyra hundra åren utökade romarna sin handel med andra delar av Europa och importerade lyxvaror från Medelhavet – till och med timmer från Libanon. På Themsen fraktade de också varor från olika områden i inlandet till London, så att staden, med alla de huvudvägar som strålade ut därifrån, snart blev ett betydande handelscentrum.

Vilhelm Erövrarens inflytande

År 410 v.t., efter det romerska rikets sönderfall, lämnade de romerska legionerna Britannien. London övergavs, och i och med det minskade handeln längs Themsen. Fram till 1000-talet, då den normandiske hertigen Vilhelm invaderade landet, kröntes anglosaxiska kungar i Kingston, en bosättning omkring 20 kilometer uppströms från London där det var lätt att vada över Themsen. Sedan Vilhelm hade blivit krönt i Westminster 1066 byggde han Tower of London, eller Towern, innanför de romerska stadsmurarna för att kunna kontrollera och utöka handeln och även övervaka tillfarten till hamnområdet. Handeln blomstrade åter, och Londons befolkning växte till omkring 30 000 invånare.

På en utskjutande klippa ungefär 35 kilometer väster om London, i det som nu är känt som Windsor, byggde Vilhelm Erövraren ytterligare en fästning. Den ersatte ett kungligt saxiskt residens och erbjuder en storslagen utsikt över Themsen. Windsor Castle är ett resultat av åtskilliga om- och tillbyggnader och är fortfarande en av Storbritanniens populäraste turistattraktioner.

År 1209 fullbordades ett byggnadsprojekt som hade pågått i 30 år – en stenbro över Themsen i London, en av de första i sitt slag i Europa. På den här ovanliga konstruktionen hade man byggt butiker och bostäder och till och med ett kapell. Den hade två broklaffar och ett torn vid Southwark, på dess södra sida, till försvar.

År 1215 satte kung Johan utan land (1167–1216) sitt sigill på det berömda dokumentet Magna Charta i Runnymede vid Themsen, nära Windsor. Han tvingades därigenom säkerställa inte bara landets invånares medborgerliga rättigheter utan också i synnerhet staden Londons rättigheter samt handelsfrihet för stadens hamn och köpmän.

Themsen skänker välstånd

Under de följande århundradena blomstrade kommersen på Themsen, och i takt med att handeln ökade utnyttjades floden mer och mer. För två hundra år sedan kunde som mest 600 skepp lägga till vid Themsens kajplatser. Samtidigt kunde ibland nästan tre gånger så många segelfartyg ligga i hamn och vänta på att få lossa sin last. Den här hårda belastningen ledde till stora problem med stölder. Tjuvar kapade förtöjningar på skepp nattetid och plundrade skeppen, och smugglare levde på att transportera stöldgodset vidare i mindre båtar längs floden. För att komma till rätta med det här problemet upprättades i London världens första flodpoliskår, som fortfarande är i verksamhet.

Men fler åtgärder behövdes för att man skulle klara av trycket på hamnområdet. På 1800-talet godkände därför det engelska parlamentet byggandet av det största systemet av hamnbassänger, eller dockor, i världen, vilka skulle anläggas i låglänt terräng på båda sidor av floden. De första dockorna, som stod färdiga i början av 1800-talet, var Surrey Commercial Docks, London Dock, West India Dock och East India Dock. År 1855 tillkom Royal Victoria Dock och därefter, 1880, det tillhörande Royal Albert Dock.

År 1840 förband de två ingenjörerna Marc och Isambard Brunel – far och son – Themsens båda stränder genom att bygga världens första undervattenstunnel. Den är 459 meter lång och används fortfarande som en del av det underjordiska järnvägsnät som betjänar Stor-London. År 1894 fullbordades Tower Bridge, som nu har blivit en turistattraktion. Utrymmet mellan de uppfällda broklaffarna är 76 meter, och det gör att stora fartyg kan passera mellan dess båda torn. Om du inte har något emot att gå i trappor, kan du ta de närmare 300 trappstegen upp till de övre gångbroarna, vilka bjuder på fantastiska vyer över floden.

På 1900-talet var Londons hamnanläggning väl rustad att ta emot det växande antalet större ångfartyg som behövdes för att transportera handelsvaror till och från staden. När den sista dockan, som fick sitt namn efter kung Georg V, byggdes 1921 var London ”den största och rikaste hamnen i världen”.

Slott, kungligheter, pompa och ståt

Medan London som stad utvecklades mer och mer förblev dess vägar i ett bedrövligt skick. De saknade beläggning, och på vintern var de ofta oframkomliga. Det snabbaste och bästa sättet att ta sig fram var därför på Themsen, och under många år var floden en mycket trafikerad förbindelseled. Det välbekanta ropet ”Oars!” hördes från Themsens båtkarlar, som trängdes på trappor och avsatser utmed flodbanken och högljutt erbjöd sig att ta passagerare över till andra sidan eller upp- eller nedströms, eller längs bifloderna Fleet och Walbrook, vilka sedan länge ligger begravda under de gator i London som bär deras namn.

London kom med tiden att påminna mycket om Venedig med sina många ståtliga palats, vars terrasser sträckte sig ner till vattnet. Det blev högsta mode bland kungligheterna att bo vid Themsens strand, något som slotten i Greenwich, Whitehall och Westminster vittnar om. Även Hampton Court har varit ett hem för engelska kungar och drottningar, och Windsor Castle, längre uppströms, är fortfarande ett kungligt residens.

År 1717 komponerade Georg Friedrich Händel sitt verk ”Water Music” för att glädja kung Georg I i samband med en kunglig utflykt på Themsen. Efter kungaslupen följde ”ett så stort antal båtar att hela floden såg ut att vara täckt”, rapporterade en dagstidning från den tiden. I båten närmast kungaslupen satt 50 musiker som spelade Händels verk tre gånger under det att hela sällskapet färdades de åtta kilometerna från Westminster upp till Chelsea.

En flod som erbjuder nöjen och avkoppling

Innan Westminster Bridge byggdes på 1740-talet fanns det bara ett sätt att ta sig över Themsen till fots, och det var över London Bridge. Denna bro byggdes senare om och ersattes till slut på 1820-talet. Bropelarna som höll uppe de 19 valven i den ursprungliga stenkonstruktionen hindrade vattenflödet så mycket att Themsen under de omkring 600 år som bron var i bruk frös igen åtminstone åtta gånger. Vid de här tillfällena anordnades stora ”ismarknader” och många tävlingar på isen. Det serverades helstekt oxe, och man kunde också se kungligheterna äta där. Böcker och leksaker märkta med texten ”köpt på Themsen” hade en strykande åtgång. Informationsblad och till och med bönen Fader vår trycktes på tryckpressar som flyttats ut på den frusna floden!

I mer modern tid har Universitetsrodden, en tävling mellan Oxford och Cambridge, blivit ett återkommande inslag varje vår. Stränderna mellan Putney och Mortlake kantas av åskådare som hejar på de tävlande lagen. Varje båt har en besättning på åtta man som ror de knappt sju kilometerna på mindre än 20 minuter. Den första tävlingen hölls 1829 vid Henley, som ligger längre uppåt floden. Sedan tävlingsbanan hade flyttats nedströms anordnade staden sin egen regatta – Henleyregattan – den äldsta och mest ansedda roddtävlingen i sitt slag i Europa. Den lockar till sig de bästa manliga och kvinnliga roddarna i världen, och sträckan som de ror är 2 112 meter. Tävlingen äger rum varje sommar och har blivit ett mycket populärt socialt evenemang.

I en reseguide om Storbritannien sägs det att Themsen ”erbjuder många olika nöjen längs sin färd genom det engelska landskapet med dess låga kullar, skogar, ängar, gods, pittoreska byar och små städer. ... Långa sträckor utmed flodens lopp saknar bilväg, men för det mesta finns det en pråmdragväg. Så även om man som bilist kan njuta av floden i de städer där den passerar, är det bara ombord på en båt eller till fots som man till fullo upplever Themsens tysta skönhet.”

Har du tänkt resa till England? Ta dig då tid till att upptäcka Themsen, och låt dig fängslas av dess historia. Från den lantliga skönheten i början av dess lopp ända till den livligt trafikerade mynningen finns det så mycket att se, så mycket att göra och så mycket att lära sig! ”Gamla fader Themsen” kommer inte att göra dig besviken.

[Fotnot]

^ § 5 London kommer av det latinska Londinium, men båda namnen kan härledas från de keltiska orden llyn och din, som tillsammans betyder ”stad [eller fästning] på sjön”.

[Ruta på sidan 27]

THEMSEN I BOKVÄRLDEN

Jerome K. Jerome fångade den rofyllda atmosfären vid Themsen i boken Tre män i en båt, som handlar om tre vänner som tillsammans med sin hund gör en färd med roddbåt uppför floden, från Kingston upon Thames till Oxford. Boken, som kom ut 1889, har översatts till många språk och är fortfarande en populär humorklassiker.

En annan välkänd berättelse är Det susar i säven, omtyckt av både vuxna och barn. Den kom ut 1908 och är skriven av Kenneth Grahame, som bodde i staden Pangbourne vid Themsen. Sagan handlar om olika djur som bor vid eller i närheten av flodbanken.

[Ruta/Bild på sidan 27]

KUNGEN KONTRA THEMSEN

Kung Jakob I, som regerade i början på 1600-talet, krävde vid ett tillfälle att Corporation of London skulle ge honom 20 000 pund. När överborgmästaren vägrade, hotade kungen honom och sade: ”Jag skall förgöra er och er stad för alltid. Jag skall flytta mina domstolar, mitt hov och mitt parlament till Winchester eller Oxford och göra Westminster öde. Betänk då vad som kommer att hända med er!” Till svar sade borgmästaren: ”Det finns i alla fall en sak som Londons köpmän alltid kommer att kunna trösta sig med, och det är att ni, ers majestät, inte kan ta Themsen med er.”

[Bildkälla]

Ur boken Ridpath’s History of the World (band VI)

[Kartor på sidan 24]

(För formaterad text, se publikationen)

ENGLAND

London

Themsen

[Bildkälla]

Karta: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Bild på sidorna 24, 25]

Big Ben och Houses of Parliament, Westminster, London

[Bild på sidan 25]

London Bridge, byggd av sten, 1756

[Bildkälla]

Ur boken Old and New London: A Narrative of Its History, Its People, and Its Places (band II)

[Bild på sidan 26]

En gravyr från 1803 av Themsen och hundratals skepp som ligger i hamn

[Bildkälla]

Corporation of London, London Metropolitan Archive

[Bild på sidorna 26, 27]

En gravyr av ismarknaden 1683

[Bildkälla]

Ur boken Old and New London: A Narrative of Its History, Its People, and Its Places (band III)