Önskan att vara älskad

För länge sedan, i en stad som låg i nuvarande Turkiet, bodde en ung kvinna som hette Lea. Hon var ganska alldaglig till utseendet, men hennes yngre syster, Rakel, var vacker.

RAKEL träffade en man som älskade henne så mycket att han gick med på att arbeta för hennes far i sju år för att få gifta sig med henne. Men flickornas far såg till att Lea tog sin systers plats på bröllopsnatten. Vi vet inte vad Lea tyckte om det här arrangemanget, men hon måste ha förstått att det inte var någon idealisk början på ett äktenskap.

När den nyblivne maken upptäckte vad som hänt, protesterade han. Men flickornas far förklarade att det var sed att gifta bort den äldsta dottern först. Mannen som Lea blev gift med lurades alltså in i äktenskapet, och han älskade egentligen hennes syster, som han också gifte sig med. Lea måste ha känt sig mycket bedrövad över att hennes syster fick störst uppmärksamhet. Lea hade inget romantiskt att berätta från tiden före bröllopet, och hon hade få, om alls några, lyckliga minnen från sin bröllopsdag. Hon längtade säkert efter att vara lika älskad som Rakel. Hon var offer för omständigheter som hon hade små möjligheter att påverka och kände sig förmodligen ofta oälskad och oönskad. *

Många av oss kan nog känna igen sig i Lea. Vi har alla ett grundläggande behov av att älska och att vara älskade. Vi kanske längtar efter att hitta en livskamrat som älskar oss. Vi vill känna att våra föräldrar, barn, syskon och vänner tycker om oss. Men vår situation kanske påminner om Leas – vi ser andra som är älskade, medan vi själva känner oss oälskade.

Ända från barndomen får vi höra romantiska historier om vackra människor som möter ”den stora kärleken” och lever lyckliga i alla sina dagar. Poeter och sångare lovsjunger kärleken. Men en forskare i ämnet skrev: ”Det finns knappast något, vad vi än företar oss, som redan från början är så laddat med stora förhoppningar och förväntningar, men som så ofta gör oss besvikna, som kärlek.” Det är oftast våra nära relationer som innebär de största utmaningarna och som oroar oss i stället för att ge oss bestående glädje. I ett flertal länder slutar omkring 40 procent av alla äktenskap i skilsmässa, och många av de par som inte skiljer sig är ändå långt ifrån lyckliga.

I många länder ser man en ökning både av antalet enföräldersfamiljer och av antalet familjer med stora problem, och barnen kommer ofta i kläm. Men ändå är det i synnerhet barnen som behöver känna trygghet i en varm och kärleksfull familj. Vad har hänt med kärleken? Vart kan vi vända oss för att få veta mer om den här ovärderliga egenskapen? Följande artiklar kommer att svara på det.

[Fotnot]