Varför åldras vi?

”Människan, av kvinna född, lever en kort tid och mättas av oro.” (JOB 14:1)

DU KANSKE har trott att allt levande oundvikligen kommer att slitas ut. Bilar och dammsugare som används dagligen slutar så småningom att fungera. Man kan lätt tro att djur åldras och dör på ungefär samma sätt. Men Steven Austad, professor i zoologi, förklarar: ”Levande organismer skiljer sig mycket från maskiner. Det mest kännetecknande draget för levande organismer kan faktiskt vara deras förmåga att läka sig själva.”

Vår kropp har en fantastisk förmåga att reparera sig själv efter en skada, men det ständiga underhåll som den gör är i vissa avseenden ännu mer anmärkningsvärt. Tänk till exempel på benen i kroppen. ”Sett utifrån kan de verka livlösa, men de är levande vävnad som oupphörligt bryter ner och åter bygger upp sig själv under hela vuxenlivet”, förklarar tidskriften Scientific American. ”Genom den här återuppbyggnadsprocessen byts i själva verket hela skelettet ut vart tionde år.” Andra delar av kroppen förnyas oftare. En del celler i huden, levern och andra inälvor byts ut nästan dagligen. Varje sekund producerar din kropp omkring 25 miljoner nya celler som skall ersätta de gamla. Om detta inte skulle ske och alla delar i kroppen inte reparerades eller byttes ut regelbundet, skulle vi börja åldras redan under barndomen.

När biologer började studera molekylerna i levande celler, blev detta att vi inte slits ut ännu mer fantastiskt. När dina celler ersätts av nya  celler, måste varje ny cell få en kopia av ditt DNA, den molekyl som innehåller mycket av den information som behövs för att hela din kropp skall kunna förnyas. Föreställ dig hur många gånger DNA har kopierats, och då inte bara under din livstid i din egen kropp, utan ända sedan mänskligt liv började! För att förstå hur häpnadsväckande det här är kan du tänka på vad som skulle hända om du använde en kopieringsapparat för att kopiera ett dokument och sedan använde den nya kopian för att göra nästa kopia. Om du gjorde det här tillräckligt många gånger skulle kvaliteten på kopiorna försämras, och till slut skulle de bli oläsliga. Lyckligtvis slits inte vårt DNA ut eller försämras när våra celler gång på gång gör kopior av sig själva. Varför är det så? Därför att våra celler har många sätt att reparera fel som kan uppstå i samband med den här kopieringen. Om det inte hade varit så, skulle mänskligheten för länge sedan ha upphört att existera!

Eftersom alla delar i vår kropp – från de större delarna till de mycket små molekylerna – hela tiden ersätts eller repareras, kan förslitning inte vara hela förklaringen till att vi åldras. Kroppens talrika system reparerar eller ersätter sig själva under många år, alla på olika sätt och i olika hastighet. Varför upphör de då alla att fungera ungefär samtidigt?

Är åldrandet programmerat?

Varför lever en katt i 20 år, medan en nordamerikansk opossum, som är ungefär lika stor, lever i bara 3 år? * Varför kan en fladdermus leva i 20 eller 30 år, men en mus i bara 3 eller 4 år? Varför kan en stor landsköldpadda leva i 150 år, men en elefant i bara 70 år? Faktorer som föda, kroppsvikt, ämnesomsättning eller hjärnans storlek förklarar inte sådana stora variationer i livslängd. I Encyclopædia Britannica sägs  det: ”I den genetiska koden finns uppgifter förborgade som talar om vilken ålder en art kan uppnå.” Den maximala livslängden finns skriven i generna. Men när den här livslängden närmar sig sitt slut, vad är det då som gör att alla kroppens funktioner börjar avstanna?

Molekylärbiologen dr John Medina skriver: ”Det verkar som om cellerna vid en viss tidpunkt får signaler som helt enkelt beordrar dem att sluta upp med sina normala funktioner som fullt utvecklade celler.” Han konstaterar också: ”Det finns gener som kan beordra celler, ja, hela organismer, att åldras och dö.”

Vår kropp kan jämföras med ett företag som under flera årtionden har varit framgångsrikt i sin verksamhet. Plötsligt slutar cheferna att anställa och utbilda ny personal, att reparera och byta ut maskiner och att underhålla och renovera byggnader. Snart börjar verksamheten gå allt sämre. Men varför ändrade alla de här cheferna på sina framgångsrika koncept? Den här frågan påminner om den som biologer ställs inför när de studerar åldrandet. I boken The Clock of Ages står det: ”Ett av de stora mysterierna i forskningen kring åldrandet är varför cellerna slutar att kopiera sig och börjar dö.”

Går det att förhindra åldrandet?

Åldrandet har kallats ”det mest komplicerade av alla biologiska problem”. Trots årtionden av forskning har vetenskapsmän inte kunnat upptäcka orsaken till åldrandet och än mindre lyckats hitta något botemedel. År 2004 publicerade tidskriften Scientific American en varning som utfärdats av 51 vetenskapsmän som studerat åldrandet. I den varningen sades det: ”Inga produkter som för närvarande finns att köpa på marknaden – inga – har ännu visat sig kunna bromsa, hindra eller upphäva åldrandet.” Även om en förståndig kost och motion kan förbättra hälsan och minska risken för en för tidig död på grund av sjukdom, så har ingenting visat sig fördröja åldrandet. De här slutsatserna påminner oss om Jesu ord som vi finner i Bibeln: ”Vem av er kan väl genom att bekymra sig lägga en enda aln till sin livslängd?” (Matteus 6:27)

Medina sammanfattar de framsteg som gjorts i fråga om att hitta ett botemedel mot åldrandet och skriver: ”Vi vet faktiskt inte varför vi åldras. ... Trots att vi förklarade krig mot cancern för årtionden sedan har vi ännu inte hittat ett botemedel. Och åldrandeprocessen är oändligt mycket mer komplicerad än de processer som orsakar cancer.”

Forskningen leder fram till en avgörande slutsats

Forskningen om hur levande organismer fungerar och varför de åldras har inte krossat alla förhoppningar om att kunna leva längre. Somliga har genom sin forskning kommit fram till en slutsats som är avgörande för att förstå åldrandet. Biokemisten och molekylärbiologen Michael Behe skriver: ”Under de fyra senaste årtiondena har den moderna biokemin avslöjat cellens hemligheter. ... Resultatet av all denna forskning om cellen, om livet på molekylär nivå, säger helt klart: ’Formgivning!’” Allt levande är ett resultat av en intelligent formgivning. Naturligtvis är inte Michael Behe den förste som kommit fram till den slutsatsen. Efter att ha begrundat människokroppens uppbyggnad skrev en forntida psalmist: ”Jag är danad så underbart att det inger fruktan.” (Psalm 139:14)

Om allt levande är skapat, väcks en intressant fråga: Skapade Gud, den store Formgivaren, människan med en livslängd som är ungefär lika lång som många djurs, eller ville han att människan skulle leva längre än djuren?

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 6]

Vi är underbart danade

[Bild på sidorna 4, 5]

Orsakas åldrandet av normal förslitning?

[Bildkälla på sidan 6]

DNA: Foto: www.comstock.com