Vad säger Bibeln?

Vad var den första synden?

SVARET på den frågan angår oss alla. Varför det? Jo, därför att Adams och Evas olydnad mot Gud har påverkat alla människor ända fram till vår tid. Bibeln säger: ”Synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden, och döden [spred sig] på så sätt ... till alla människor därför att de alla hade syndat.” (Romarna 5:12) Men hur kunde en så enkel handling som att ta och äta av frukten från ett visst träd få så tragiska konsekvenser?

När Gud skapade Adam och Eva, placerade han dem i en vacker trädgård fylld med växter som gick att äta och fruktbärande träd. Det var endast ett träd som var förbjudet, nämligen ”trädet för kunskap om gott och ont”. Eftersom Adam och Eva hade fri vilja, kunde de välja att lyda eller inte lyda Gud. Men Adam hade blivit varnad med orden: ”Den dag du äter av det [trädet för kunskap] skall du ovillkorligen dö.” (1 Moseboken 1:29; 2:17)

En lämplig inskränkning

Denna enda inskränkning medförde inga umbäranden för Adam och Eva, eftersom de kunde äta av alla de andra träden i trädgården. (1 Moseboken 2:16) Förbudet antydde inte att de skulle ha några orätta begär eller böjelser, och det berövade dem inte heller deras värdighet. Om Gud hade förbjudit sådant som bestialitet eller mord, kunde somliga ha påstått att fullkomliga människor hade vissa onda böjelser som måste tyglas. Men att äta var något helt naturligt och tillbörligt.

Var den förbjudna frukten sexuellt umgänge, som somliga har menat? En sådan uppfattning får inget stöd i Bibeln. För det första var Adam ensam när Gud uttalade förbudet, och han skulle av allt att döma förbli ensam under ännu någon tid. (1 Moseboken 2:23) För det andra befallde Gud Adam och Eva: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden.” (1 Moseboken 1:28) Han skulle helt visst inte befalla dem att bryta sin lag och sedan döma dem till döden för att de gjorde så! (1 Johannes 4:8) För det tredje åt Eva först av frukten innan hon gav den till sin man, Adam. (1 Moseboken 3:6) Det är uppenbart att frukten inte var sex.

Ett försök att uppnå moraliskt oberoende

”Trädet för kunskap” var ett bokstavligt träd. Men det representerade Guds rätt att som härskare avgöra vad som var gott och vad som var ont för sin mänskliga skapelse. Att äta av trädet var därför inte bara stöld, att ta något som tillhörde Gud, utan det var också ett förmätet försök att uppnå moraliskt oberoende, eller självbestämmande. Lägg märke till att Satan, sedan han  lögnaktigt hade sagt till Eva att hon och hennes man ”visst inte” skulle dö om de åt av frukten, försäkrade: ”För Gud vet att den dag ni äter av den kommer era ögon att öppnas, och ni kommer att bli som Gud med kunskap om gott och ont.” (1 Moseboken 3:4, 5)

Men Adam och Eva fick inte gudalik insikt om gott och ont när de åt av frukten. Eva sade faktiskt till Gud: ”Det var ormen som bedrog mig.” (1 Moseboken 3:13) Hon kände dock till Guds befallning, hon hade ju till och med upprepat den för ormen, Satans språkrör. (Uppenbarelseboken 12:9) Hon var därför uppsåtligt olydig. (1 Moseboken 3:1–3) Adam däremot blev inte bedragen. (1 Timoteus 2:14) I stället för att lojalt lyda sin Skapare lyssnade han till sin hustru och följde hennes egensinniga handlingssätt. (1 Moseboken 3:6, 17)

Genom att göra anspråk på oberoende skadade Adam och Eva obotligt sitt förhållande till Jehova och fick synden att göra avtryck på deras kroppar ända in i generna. Det är sant att de levde i hundratals år, men ”den dag” då de syndade började de dö, precis som en gren gör som bryts av från ett träd. (1 Moseboken 5:5) Och för första gången upplevde de en inre oro. De kände sig nakna och försökte gömma sig för Gud. (1 Moseboken 3:7, 8) De kände också skuld, otrygghet och skam. Synden skapade kaos inom dem, och deras samveten anklagade dem för att ha handlat orätt.

För att hålla fast vid sitt ord och sina heliga normer dömde Gud med rätta Adam och Eva till döden och drev ut dem ur Edens trädgård. (1 Moseboken 3:19, 23, 24) Därigenom förlorade människan paradiset, lyckan och möjligheten till evigt liv, med synd, lidande och död som resultat. Vilken tragisk utveckling för människosläktet! Men omedelbart efter det att Gud hade uttalat domen över Adam och Eva lovade han att upphäva all den skada som skulle bli följden av deras synd, och det utan att överträda sina egna rättfärdiga normer.

Jehova avsåg att göra det möjligt för Adams och Evas avkomlingar att bli befriade från synd och död. Detta har han åstadkommit genom Jesus Kristus. (1 Moseboken 3:15; Matteus 20:28; Galaterna 3:16) Genom honom skall Gud avlägsna synden och dess verkningar och göra jorden till det världsomfattande paradis som han avsåg från början. (Lukas 23:43; Johannes 3:16)

HAR DU UNDRAT?

▪ Hur vet vi att den förbjudna frukten inte var sexuellt umgänge? (1 Moseboken 1:28)

▪ Vad representerade detta att man åt av den förbjudna frukten? (1 Moseboken 3:4, 5)

▪ Vad har Gud gjort för att upphäva syndens verkningar? (Matteus 20:28)

[Infälld text på sidan 29]

Den förbjudna frukten var inte sexuellt umgänge

[Bild på sidorna 28, 29]

Eva önskade bli lik Gud och själv avgöra vad som var gott och vad som var ont