Vilken är den värdefullaste vätskan?

”Blod är för sjukvården vad olja är för transportsektorn.” – Arthur Caplan, chef för det bioetiska centret vid University of Pennsylvania.

OLJA. Är det den värdefullaste vätskan? De stigande bränslekostnaderna gör att många kanske tror det. Men sanningen är den att vi alla går och bär på några få liter av en mycket värdefullare vätska. Tänk på det här: Samtidigt som miljarder fat olja utvinns ur jorden varje år för att släcka människans törst efter bränsle, tappas omkring 90 miljoner enheter blod från människor i hopp om att kunna hjälpa sjuka. * Den här svindlande siffran motsvarar blodvolymen hos omkring 8 miljoner människor.

Ändå verkar blod vara en bristvara, precis som olja. Inom hela den medicinska världen varnas det för brist på blod. (Se rutan ”Desperata åtgärder”.) Vad är det som gör blod så värdefullt?

Blodet är unikt

Blod räknas som en flytande vävnad och har en förunderlig komplexitet. ”Blodet är ... helt fantastiskt och unikt”, säger dr Bruce Lenes. Ja, det är verkligen unikt! I en handbok kallas blod ”ett levande transportsystem”. Vad innebär det?

”Blodomloppet är som kanalerna i Venedig”, säger forskaren N. Leigh Anderson och fortsätter: ”Det transporterar alla de bra sakerna, och det transporterar också en massa skräp.” När blodet tar sig fram genom vårt 10 000 mil långa blodomlopp kommer det i kontakt med näst intill alla kroppens vävnader, däribland hjärtat, njurarna, levern och lungorna – viktiga organ som tar hand om blodet och är beroende av det.

Blodet för med sig många ”bra saker” till kroppens celler, till exempel syre, näringsämnen och försvar mot inkräktare, men det för också bort ”skräp”, till exempel koldioxid, ämnen från skadade och döende celler och andra avfallsprodukter. Blodets uppgift att avlägsna avfall hjälper oss att förstå varför det kan vara riskfyllt att komma i kontakt med blod när det väl lämnat kroppen. Och det finns ingen som med säkerhet kan garantera att man upptäckt allt ”skräp” i blodet och avlägsnat det innan blodet ges till någon annan.

 Blodet har helt klart uppgifter som är nödvändiga för liv. Det är därför man inom sjukvården rutinmässigt ger blod till patienter som förlorat blod. Många läkare skulle säga att det är det medicinska bruket av blod som gör det så värdefullt. Men det har skett förändringar på medicinens område. Man skulle kunna säga att det pågått en tyst revolution. Många läkare och kirurger är inte längre lika snabba att ge blod som de var tidigare. Varför inte det?

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 4]

Desperata åtgärder

Medicinska experter beräknar att det varje år skulle behövas ytterligare 200 miljoner enheter givarblod. I utvecklingsländerna bor 82 procent av jordens befolkning, men ändå kommer mindre än 40 procent av allt givarblod därifrån. På många sjukhus i de här länderna finns det inget blod att tillgå. I den kenyanska tidningen The Nation sägs det: ”Varje dag blir nästan hälften av alla behandlingar som kräver blodtransfusion inställda eller uppskjutna på grund av brist på blod.”

Brist på blod är vanligt också i rika länder. I och med att befolkningen blivit äldre och behandlingsmetoderna bättre har antalet operationer ökat. Dessutom är det numera fler och fler som inte får bli blodgivare därför att de lever på ett sätt som gör att de utsätter sig för blodsmitta eller därför att de har rest till platser där de kan ha utsatts för sjukdomar eller parasiter.

En viss desperation verkar ha smugit sig in hos dem som ansvarar för sjukvårdens blodförsörjning. Som säkra blodgivare räknar man ibland ungdomar, som i allmänhet lever ett mindre riskfyllt liv. I Zimbabwe, till exempel, står skolungdomar för 70 procent av landets givarblod. Blodcentraler håller öppet längre, och för att kunna värva nya givare och behålla de gamla erbjuder blodcentralerna i vissa länder blodgivarna ersättning. I Tjeckien hade man en kampanj där invånarna inbjöds att släcka törsten med öl i utbyte mot att de gav blod! I ett område i Indien knackade myndigheterna nyligen dörr för att få tag på givare som var villiga att hjälpa till att fylla på blodförrådet.