Fascinerande mönster hos växter

HAR du lagt märke till att många växter har spiralformade mönster? En ananas kan ha ett skal med 8 spiraler som vrider sig åt ena hållet och 5 eller 13 som vrider sig åt andra hållet. (Se figur 1.) Om du tittar på fröna hos en solros ser du kanske att de på motsvarande sätt bildar ett mönster av 55 respektive 89 eller kanske ännu fler spiraler som korsar varandra. Man kan också se spiraler på ett blomkålshuvud. När du väl börjar lägga märke till de här spiralerna kommer nog besöken vid frukt- och grönsaksdisken att bjuda på nya upplevelser. Varför har vissa växter sådana här mönster? Har antalet spiraler någon betydelse i sammanhanget?

Hur sker tillväxten?

Hos de flesta växter bildas nya växtdelar eller organ, till exempel stjälkar, blad och blommor, från en liten central tillväxtpunkt, ett så kallat meristem. Varje nytt organ utvecklas och växer ut från mittpunkten i en ny riktning och i vinkel mot föregående organ. * (Se figur 2.) Hos de flesta växter bildas nya organ i en unik vinkel som gör att det uppstår ett spiralmönster. Vilken vinkel är det?

Tänk dig att du skulle försöka formge en växt på ett sådant sätt att nya organ var tätt och jämnt ordnade runt tillväxtpunkten och att utrymmet utnyttjades maximalt. Om du lät varje nytt organ växa ut i en vinkel som motsvarade två femtedels varv i förhållande till det föregående, skulle vart femte organ växa ut från samma punkt och åt samma håll. De skulle då växa i rader, och utrymmet mellan raderna skulle lämnas outnyttjat. (Se figur 3.) Faktum är att vilket egentligt bråk (rationellt tal) du än väljer som del av ett varv, så kommer de nybildade organen att hamna på rad i stället för att bli jämnt utspridda. Det är enbart när organen växer ut i vad man brukar kalla ”den gyllene vinkeln” på omkring  137,5 grader som resultatet blir optimalt. (Se figur 5.) Vad är det som gör den här vinkeln så speciell?

Den här vinkeln, eller vridningen kring mittpunkten, är idealisk, eftersom den inte kan uttryckas genom ett egentligt bråk. Närmevärdet 5/8 är inte långt ifrån, 8/13 kommer närmare och 13/21 ännu närmare, men inget bråk uttrycker den här idealiska vinkeln exakt. Så länge som varje nytt organ från meristemet växer ut i den här specifika vinkeln i förhållande till det föregående kommer det aldrig att växa ut två organ i exakt samma riktning. (Se figur 4.) I stället för att bilda ett radmönster kommer de att växa i spiralformation.

En datorsimulering av hur nybildade organ växer ut från en mittpunkt visar att vinkeln mellan varje nytt organ och det föregående måste vara mycket exakt för att det skall bildas ett urskiljbart spiralmönster. En avvikelse från den gyllene vinkeln med bara en tiondels grad gör att spiraleffekten går förlorad. (Se figur 5.)

Hur många kronblad har en blomma?

Det är intressant att lägga märke till att antalet spiraler hos växter där nya organ växer ut i den gyllene vinkeln brukar vara något av talen i en talserie som kallas Fibonaccis tal. Den här talserien beskrevs först av Leonardo Fibonacci, en italiensk matematiker som levde på 1200-talet. I den här talföljden är varje tal efter 1 summan av de två föregående talen – 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55 och så vidare.

Antalet kronblad hos blommor med spiralstruktur tycks ofta vara något av Fibonaccitalen. Smörblommor har ofta 5 kronblad, blodört 8, stånds 13, astrar 21, prästkragar 34 och höstastrar 55 eller 89. (Se figur 6.) Frukter och grönsaker har ofta drag som svarar mot Fibonaccis tal. Bananer, till exempel, har ett femsidigt tvärsnitt.

”Allt har han gjort skönt”

Bland konstnärer har det gyllene snittets proportioner länge ansetts vara de mest estetiskt tilltalande för ögat. Vad är det som får växter att bilda nya organ i exakt den vinkel som är ett uttryck för de här fulländade proportionerna? Många drar slutsatsen att de är ytterligare ett exempel på intelligent formgivning i naturen.

Många som reflekterar över formgivningen hos levande organismer och vår förmåga att njuta av den inser att allt detta är ett verk av en Skapare som vill att vi skall njuta av livet. Om denne Skapare säger Bibeln: ”Allt har han gjort skönt i dess rätta tid.” (Predikaren 3:11)

[Fotnot]

[Diagram på sidorna 24, 25]

Figur 1

(Se publikationen)

Figur 2

(Se publikationen)

Figur 3

(Se publikationen)

Figur 4

(Se publikationen)

Figur 5

(Se publikationen)

Figur 6

(Se publikationen)

[Bild på sidan 24]

Närbild av ett meristem

[Bildkälla]

R. Rutishauser, University of Zurich, Switzerland

[Bildkälla på sidan 25]

Vit blomma: Thomas G. Barnes @ USDA-NRCS PLANTS Database