Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Intervju med en biokemist

Intervju med en biokemist

Intervju med en biokemist

MICHAEL J. BEHE, som nu är professor i biokemi vid Lehigh University i Pennsylvania i USA, gav 1996 ut boken Darwin’s Black Box—The Biochemical Challenge to Evolution. Vakna! för 8 maj 1997 innehöll en artikelserie under temat ”Hur har vi kommit till? Slump eller formgivning?” som hänvisade till Behes bok. Under de tio år som gått sedan Darwin’s Black Box publicerades har evolutionistiska forskare på alla sätt försökt kullkasta Behes argument. Kritiker har anklagat honom och sagt att han låter sin religiösa övertygelse – han är katolik – fördunkla hans vetenskapliga omdömesförmåga. Andra hävdar att hans resonemang är ovetenskapligt. Vakna! intervjuade professor Behe för att få reda på varför hans åsikter har orsakat så stor debatt.

VAKNA!: VARFÖR ANSER DU ATT LIVET VITTNAR OM INTELLIGENT DESIGN?

PROFESSOR BEHE: Varje gång vi ser komplexa funktionella system drar vi slutsatsen att de är designade. Tänk till exempel på de maskiner vi använder i vardagen – gräsklipparen, bilen eller till och med enklare saker. Ett exempel som jag gärna använder är råttfällan. Man drar slutsatsen att den är designad, eftersom man ser de olika delarna arrangerade för att kunna fånga en råtta.

Vetenskapen har nu kommit så långt att vi kan få en inblick i hur livet fungerar på dess mest grundläggande nivå. Och forskare har till vår stora förvåning upptäckt ett välfungerande komplext maskineri på livets molekylära nivå. I levande celler finns det till exempel små molekylära ”lastbilar” som transporterar förnödenheter från den ena sidan av cellen till den andra. Det finns också små molekylära ”skyltar” som visar om ”lastbilarna” skall svänga åt vänster eller åt höger. Vissa celler har molekylära ”utombordsmotorer” som driver dem framåt genom vätska. I vilket annat sammanhang som helst där man fann sådan funktionell komplexitet skulle man dra slutsatsen att det man såg var designat. Vi har ingen annan förklaring till den här komplexiteten, den darwinistiska evolutionsläran till trots. Eftersom vi ständigt gör den erfarenheten att det här slaget av ordning vittnar om design, har vi goda skäl att mena att de molekylära systemen också har formgetts av en intelligent designer.

VAKNA!: VAD ANSER DU ÄR ORSAKEN TILL ATT DE FLESTA AV DINA KOLLEGER INTE GODTAR DINA SLUTSATSER I FRÅGA OM INTELLIGENT DESIGN?

PROFESSOR BEHE: Många vetenskapsmän godtar inte mina slutsatser därför att de inser att tanken på intelligent design får utomvetenskapliga konsekvenser – att den tydligt pekar på något bortom den fysiska världen. Den slutsatsen gör många människor illa till mods. Men jag har alltid fått lära mig att vetenskapen skall följa bevisen vart de än leder. Enligt min mening är det ett tecken på feghet att rygga tillbaka för något som bevisen så tydligt pekar på, bara för att man menar att slutsatsen får oönskade filosofiska konsekvenser.

VAKNA!: HUR SVARAR DU KRITIKER SOM MENAR ATT MAN FRÄMJAR OKUNNIGHET OM MAN GODTAR TANKEN PÅ INTELLIGENT DESIGN?

PROFESSOR BEHE: Slutsatsen att naturen vittnar om design grundar sig inte på okunnighet. Den grundar sig inte på vad vi inte vet, utan på vad vi vet. När Darwin gav ut boken Om arternas uppkomst för 150 år sedan trodde man att livet var enkelt uppbyggt. Vetenskapsmän trodde att cellen var så enkel att den spontant kunde bubbla upp ur dyn på havsbottnen. Men sedan dess har vetenskapen upptäckt att cellerna är oerhört komplexa, mycket mer komplexa än de maskiner vi har nu på 2000-talet. Denna funktionella komplexitet vittnar om att de formgetts för ett syfte.

VAKNA!: HAR NATURVETENSKAPEN LAGT FRAM NÅGRA BEVIS FÖR ATT EVOLUTION GENOM NATURLIGT URVAL KAN HA SKAPAT DE KOMPLEXA MOLEKYLÄRA MASKINER SOM DU TALAR OM?

PROFESSOR BEHE: Om man undersöker den vetenskapliga litteraturen ser man att inget seriöst försök – ett experimentellt försök eller en detaljerad vetenskaplig modell – har gjorts som förklarar hur sådana molekylära maskiner skulle ha frambringats genom darwinistiska processer. Och detta trots att många vetenskapliga organisationer, till exempel National Academy of Sciences (NAS) och American Association for the Advancement of Science, enträget har uppmanat sina medlemmar att göra allt de kan för att avvisa tanken på att livet vittnar om intelligent design.

VAKNA!: HUR SVARAR DU DEM SOM PEKAR PÅ DRAG HOS VÄXTER OCH DJUR SOM DE MENAR ÄR DÅLIGT DESIGNADE?

PROFESSOR BEHE: Bara det att vi inte känner till varför en organism har ett visst drag innebär inte att det draget inte har en viktig funktion. Förr menade man till exempel att så kallade rudimentära organ visade att människokroppen och andra organismer var dåligt designade. Man betraktade blindtarmens maskformiga bihang och mandlarna som rudimentära organ och tog därför rutinmässigt bort dem. Men så upptäckte man att de fyller en funktion i immunförsvaret, och därför betraktas de inte längre som rudimentära.

Man bör också komma ihåg att vissa saker uppenbarligen sker av en slump inom biologin. Men bara det att min bil har en buckla eller att ett däck har fått punktering innebär inte att bilen eller däcket inte har designats. Likadant är det inom biologin – att vissa saker sker av en slump innebär inte att livets sofistikerade komplexa molekylära maskineri har kommit till av en slump. Det argumentet är helt enkelt inte logiskt.

[Infälld text på sidan 12]

”Enligt min mening är det ett tecken på feghet att rygga tillbaka för något som bevisen så tydligt pekar på, bara för att man menar att slutsatsen får oönskade filosofiska konsekvenser”