Vad säger Bibeln?

Kan man hjälpa de döda?

”Kyrkan har ända från början ... bett förböner för [de döda] ... för att dessa på så sätt renade skulle få se Guds härlighet.” (”Catechism of the Catholic Church”)

DE DÖDAS tillstånd är något som berör alla. Du har kanske känt sorgen och saknaden efter det att någon kär anförvant har dött. Du kanske undrar om de som har avlidit fortsätter att vara vid medvetande, om de lider eller känner frid och om det finns något som du kan göra för att hjälpa dem.

Många religiösa människor tror att de kan hjälpa dem som har gått bort. Hinduer tror till exempel att de genom att kremera kroppen av en kär anförvant vid floden Ganges stränder och sedan strö ut askan över dess vatten kan garantera evig salighet för den människans själ. Och buddhister i Orienten bränner avbildningar i papper av bilar, hus, kläder och pengar i tron att den avlidne på så sätt skall kunna använda dessa ägodelar i livet i nästa värld. I Afrika häller man ut alkohol vid graven i tron att detta offer skall hjälpa den döde.

Katolicismen lär att om en människa dör utan att ha ångrat någon ”dödssynd”, utesluter hon sig själv från Guds ynnest. Detta tillstånd ”kallas ’helvete’”. Men den lär också att någon som har Guds ynnest kan uppnå ”lycksalighet” hos Gud i himlen efter det att han har blivit fullkomligt renad. För att bli renad kan den döde behöva tillbringa en viss tid i skärselden och genomlida en ”renande eld”  som straff för fel och misstag som kan förlåtas. Medan han är i skärselden kan han bli hjälpt genom förböner eller mässor som kyrkan ombesörjer. Sådana tjänster betalas vanligtvis av hans vänner och släktingar.

Det är naturligt att man vill göra allt man kan för att lindra det lidande som någon kär anförvant kan genomgå. Om det skulle vara möjligt att hjälpa de döda, skulle då inte Gud ha förklarat hur det skulle gå till? Låt oss se vad Bibeln lär om att hjälpa de döda.

De dödas tillstånd

Alla de sedvänjor som nämns här ovan grundar sig på tron på själens odödlighet, dvs. tron att något hos en människa fortsätter att leva vidare efter det att hennes kropp har dött. Är detta vad Bibeln lär? Bibeln säger: ”De levande vet ... att de skall dö, men de döda vet ingenting alls, och de har inte längre någon lön, ty minnet av dem är glömt. Också deras kärlek och deras hat och deras svartsjuka har redan förgåtts, och aldrig någonsin mer har de del i det som görs under solen. Allt som din hand finner att göra, gör det med den kraft du har, ty det finns ingen verksamhet eller planläggning eller kunskap eller vishet i Sheol, den plats dit du går.” (Predikaren 9:5, 6, 10) Sheol är helt enkelt det hebreiska ordet för mänsklighetens gemensamma grav.

Så här säger psalmisten under inspiration om dödens verkan på en människas medvetande: ”Hans ande går ut, och han vänder åter till jord; på den dagen förgås hans tankar.” (Psalm 146:4)

Det Bibeln säger är auktoritativt och förnuftigt. Vad tror du? Skulle en kärleksfull far låta sina barn få lida på grund av deras medfödda syndiga böjelser? (1 Moseboken 8:21) Naturligtvis inte. Varför skulle då vår himmelske Fader göra det? När somliga i det forntida Israel antog den avskyvärda hedniska sedvänjan att bränna upp sina barn som offer åt falska gudar, fördömde Jehova detta och sade att det var något som han ”inte hade befallt och en tanke som inte ens hade uppkommit i ... [hans] hjärta”. (Jeremia 7:31)

Människans synd leder till döden och inte till pina i ett liv efter detta. ”Den lön synden betalar ut är död”, säger Bibeln, och ”den som har dött har ... blivit frikänd från sin synd”. (Romarna 5:12; 6:7, 23)

De döda lider inte. Det är i stället som om de sover djupt och omedvetet. Det råder därför inget tvivel om att allt som människor gör för att hjälpa de döda är i strid med det Bibeln lär.

Vad finns det då för hopp för de döda?

Men detta innebär inte att våra nära och kära som dött skall förbli i ett omedvetet tillstånd för alltid. De har i stället ljusa framtidsutsikter.

När Jesus gick för att uppväcka sin käre vän Lasarus, sade han att han skulle ”väcka honom ur sömnen”. (Johannes 11:11) Vid ett annat tillfälle sade han att ”alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut”. (Johannes 5:28, 29) De som uppväcks har redan blivit frikända från sina tidigare synder, och de behöver således inte lida för det som de gjort i sitt tidigare liv. De kommer att få tillfälle att lära sig leva under fullkomliga förhållanden. Vilken framtidsutsikt!

Om denna framtidsutsikt tilltalar dig, tveka då inte att undersöka hur pålitliga dessa löften är. Jehovas vittnen hjälper dig gärna.

HAR DU UNDRAT?

▪ Är de döda medvetna? (Psalm 146:4; Predikaren 9:5, 6, 10)

▪ Skulle Gud låta de döda plågas i ett brinnande helvete? (Jeremia 7:31)

▪ Finns det något hopp för de döda? (Johannes 5:28, 29)