”Små tåg” som lyser i mörkret
”Små tåg” som lyser i mörkret
▪ Under en stilla kväll på landsbygden i Brasilien tuffar ett litet ”tåg” fram bland löv och annat som täcker marken. Två röda ”strålkastare” lyser upp dess väg, och 11 par gulgröna ”signallanternor” lyser utmed tågets sidor. Det här är naturligtvis inte något vanligt tåg. Det är i stället en 7 centimeter lång skalbaggslarv av familjen Phengodidae som lever i Nord- och Sydamerika. Eftersom honorna ser ut som larver även som fullvuxna och liknar upplysta tågvagnar, kallas de ofta för ”järnvägsmaskar” i engelskspråkiga länder. På landsbygden i Brasilien kallas de för ”små tåg”.
Dagtid är den mattbruna larven svår att få syn på. Men nattetid drar den uppmärksamheten till sig med sina fantastiska lysorgan. De avger ett kallt ljus som alstras när det organiska ämnet luciferin oxideras med hjälp av enzymet luciferas. Ljuset kan vara rött, orange, gult eller grönt.
De röda strålkastarna lyser nästan hela tiden, men det gör inte de gulgröna sidoljusen. Forskning tyder på att det röda ljuset hjälper larven att hitta tusenfotingar, som är larvens favoritbyte, medan det gulgröna ljuset tycks avskräcka rovdjur som myror, grodor och spindlar. Budskapet är: ”Jag är oätlig. Försvinn!” Därför lyser sidoljusen när larven känner sig hotad av rovdjur. Sidoljusen lyser även när larven anfaller tusenfotingar och när honan är hoprullad runt sina ägg. Under normala omständigheter ökar sidoljusens ljusstyrka gradvis tills de lyser med full styrka för att sedan avta – allt inom loppet av några sekunder. Larven upprepar den här cykeln så ofta som det är nödvändigt.
Ja, till och med bland de multnande växtresterna på marken i skogen finns häpnadsväckande skönhet som för tankarna till psalmistens ord av lovprisning till Skaparen: ”Jorden är full av vad du har frambringat.” (Psalm 104:24)
[Bildkälla på sidan 26]
Robert F. Sisson / National Geographic Image Collection