En kungs sökande efter vishet

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I SPANIEN

TOLVHUNDRATALET var ett mycket intolerant och våldsamt århundrade. I Europa hade man den illa beryktade inkvisitionen, och man företog korståg med stor blodspillan. Men mitt i denna blodiga tid försökte en spansk kung föra in lite sunt förstånd i världen. Han hette Alfons X, även kallad Alfons den vise.

Denne kung tillskrivs äran för det kulturella uppvaknande som ibland kallas 1200-talets renässans. Han förde med sig ny kunskap till Spanien från fjärran länder. Hans främsta intressen var konst, historia, juridik och vetenskap. Detta hade en stor betydelse för den kulturella utvecklingen i Spanien och övriga Europa. Men något som var av större betydelse var att hans strävan efter kunskap fick honom att främja spridandet av Guds ord, Bibeln.

Alfons medverkade till bildandet av en akademi där lärda judar, muslimer och ”kristna” skulle samarbeta. För att underlätta deras arbete grundade och finansierade kungen ett av världens första statsbibliotek.

Alfons var själv med om att skriva och sammanställa en rad olika skrifter om juridik, vetenskap och historia. Han drev på utvecklingen inom litteratur och poesi, områden där han själv var mycket framstående, vilket bland annat visas av hans kända cantigas. * Dessa skrevs på galiciska, vilket var det språk som användes i lyrik vid den tiden.

En skola för översättare

Alfons understödde skolan för översättare i Toledo. ”Kungens uppgift bestod i att välja ut både översättare och de verk som skulle översättas”, förklaras det i boken La Escuela de Traductores de Toledo. ”Han granskade översättningarna, uppmuntrade till intellektuella debatter och bidrog till skapandet av nya verk.”

De lärda i Toledo började med att översätta ett stort antal arabiska skrifter. Muslimska lärda män hade redan översatt de mest betydelsefulla verken i grekisk, indisk, persisk och syrisk litteratur till arabiska. Detta hade lett till en kunskapsbank som var till stor nytta för de muslimska lärda männen i deras fortsatta arbete inom sådana områden som matematik, astronomi, historia och geografi.  Skolan i Toledo sökte dra nytta av denna kunskapsbank. Hur då? Genom att översätta betydelsefulla arabiska verk till latin och spanska.

Resultatet av det arbete som de lärda i Toledo utförde blev snart känt i andra länder. Lärda män från universitet i norra Europa strömmade snart till Toledo. Allt detta bidrog till den vetenskapliga och litterära utvecklingen i Europa. Ja, detta översättningsarbete banade faktiskt vägen för renässansen.

Genom det arbete som översättare i Toledo utförde kunde läkare läsa medicinska verk av Galenos, Hippokrates och Avicenna, vars Canon medicinae var den viktigaste medicinska läroboken vid universiteten i Europa ända fram till 1600-talet. Astronomer kunde läsa Ptolemaios skrifter och dra nytta av arabisk trigonometri och astronomiska tabeller utarbetade av al-Khwarizmi. *

Alfons ville att dessa översättningar skulle förstås av människor i allmänhet. Det här initiativet gjorde spanskan till ett språk som användes i vetenskapliga och litterära sammanhang. Det projekt som Alfons satte i gång bidrog till att ändra på den allmänt spridda uppfattningen att latinet var kulturens språk.

 En bibelöversättning

Den erfarenhet som de lärda männen i Toledo samlat när de översatt en så stor mängd material måste ha visat sig vara till stor hjälp när Alfons gav order om att delar av Bibeln skulle översättas till spanska. Enligt den spanske historikern Juan de Mariana understödde kungen arbetet med denna bibelöversättning i hopp om att det spanska språket skulle bli förfinat och berikat genom den. Utan tvivel bidrog en sådan tidig bibelöversättning verkligen till det spanska språkets utveckling.

Kungen ansåg att Bibeln gav människor värdefull kunskap. I inledningen till Crónica de España skrev han: ”Om vi tänker på den nytta vi har av Den heliga skrift, ser vi att den ligger i den undervisning vi får angående världens skapelse, patriarkernas liv, ... vår Herre Jesu Kristi utlovade ankomst, hans lidande och död, hans uppståndelse och himmelsfärd.”

Han övervakade också förberedelserna för ett omfattande litterärt projekt som han kallade General Estoria. Det inbegrep en spansk översättning av delar av de hebreiska skrifterna. (En översättning av delar av de grekiska skrifterna tillfogades senare.) Detta imponerande verk, känt som Biblia Alfonsina, var det största i sitt slag som framställdes under medeltiden. Det gjordes många avskrifter, och delar av det översattes till portugisiska och katalanska.

Arvet efter Alfons

De medeltida handskrifterna från Alfons tid höll bibelkunskapen vid liv under en tid av andligt mörker. Tack vare de här översättningarna väcktes ett intresse för att ha Bibeln på sitt eget språk. Under de följande två århundradena kom det andra bibelöversättningar på spanska.

Uppfinningen av tryckpressen och det outtröttliga arbete som bibelöversättare i Spanien och andra europeiska länder utförde under 1500-talet förde det arbete vidare som Alfons och hans samtida hade påbörjat. Människor runt om i Europa kunde till slut få Bibeln på sitt eget språk. Även om det förekom krig och uppror under Alfons X:s regering, så bidrog hans sökande efter kunskap till att göra visheten från Gud tillgänglig i vida kretsar.

[Fotnoter]

[Ruta/Bild på sidan 14]

TIDIGA SPANSKA BIBELÖVERSÄTTNINGAR

Alfons X:s skrifter var inte de första där översättningar av delar av Bibeln till spanska ingick. Några år tidigare hade Hermannus Alemannus, en av översättarna som arbetade vid skolan i Toledo, översatt Psalmerna från hebreiska till spanska. Och i början av 1200-talet översattes Biblia medieval romanceada Prealfonsina. (Se foto till vänster.) Den anses vara den äldsta översättningen av hela Bibeln till spanska, och den påverkade utan tvivel den översättning som Alfons X några år senare tog initiativet till.

Bibelkännaren Thomas Montgomery säger angående Biblia medieval romanceada Prealfonsina: ”Översättaren av denna bibel fick fram ett förträffligt verk med avseende på det exakta och stilfulla språket. Översättningen följde noggrant känslan i Vulgata-översättningen utan ett överdrivet bruk av latinska ord och uttryck. Språket är klart och tydligt, vilket behövdes för en bibel som var avsedd för människor som inte var så kunniga i latin.”

[Bildkälla]

Bibel: Patrimonio Nacional. Real Biblioteca de El Escorial

[Bild på sidorna 12, 13]

Staty av Alfonso X vid entrén till Spaniens nationalbibliotek i Madrid

[Bilder på sidan 13]

Kungen tillsammans med översättare från Toledo (ovan); hans kalligrafer (nedan); Lukas evangelium i ”Biblia Alfonsina” (nederst på sidan)

[Bildkälla på sidan 13]

Alla foton utom statyn av Alfons X: Oronoz