Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Räcker det med att vara ”en god människa”?

Räcker det med att vara ”en god människa”?

Vad säger Bibeln?

Räcker det med att vara ”en god människa”?

”JAG gör så gott jag kan och försöker vara en god människa”, säger en ung kvinna som heter Allison. Många människor håller med henne och menar att Gud inte kräver mer än så av oss.

Andra är säkra på att Gud inte bryr sig om att de syndar allvarligt någon gång, bara de allmänt sett är goda människor. De menar att Gud är mer förlåtande än fördömande.

Uppfattningen om vad det innebär att vara ”en god människa” varierar naturligtvis från person till person. Men vad säger Bibeln om det? Vad måste vi göra för att bli godkända av Gud? Vad innebär det att vara en god människa i Guds ögon?

Ta emot Guds vägledning

Eftersom Jehova Gud är vår Skapare har han rätt att ge oss moralisk vägledning. (Uppenbarelseboken 4:11) I Bibeln har han gett oss lagar och principer som gäller vårt uppförande och vår tillbedjan. Gud sade till sitt folk: ”Lyd min röst, och ni skall göra i enlighet med allt som jag befaller er; och ni skall vara mitt folk, och jag skall vara er Gud.” (Jeremia 11:4)

Om man skall vara ”en god människa” från Guds ståndpunkt sett, måste man alltså lära sig vad hans lagar går ut på och rätta sig efter dem. Tänk dig att du skulle vilja bli någons vän. Du skulle naturligtvis vilja veta hur han eller hon vill bli behandlad, och sedan skulle du försöka uppföra dig på ett sätt som gör att han eller hon trivs i ditt sällskap. Bibeln visar att vi, likt patriarken Abraham, kan bli Guds vänner, det vill säga sådana som han ser med gillande på. (Jakob 2:23) Och eftersom Gud har mycket högre principer än vi människor, kan vi inte förvänta att han skall anpassa dem efter vad vi tycker. (Jesaja 55:8, 9)

Lydnad är viktigt

Misshagar det verkligen Gud att jag inte följer precis varje litet bud? Vissa människor kanske menar att det inte är så viktigt att följa allt som står i Bibeln. Men vi kan inte avfärda lagar som Gud har fastställt och mena att de är oviktiga. I Första Johannes 5:3 sägs det inte att vissa bud är mindre viktiga än andra. Det sägs helt enkelt: ”Detta är vad kärleken till Gud innebär: att vi håller hans bud.” När vi gör vårt bästa för att följa alla Guds lagar, visar vi honom osjälvisk kärlek. (Matteus 22:37)

Jehova är ingen petig perfektionist. Om vi är uppriktigt ledsna för att vi har gjort fel och gör vårt bästa för att inte upprepa det, så förlåter han oss villigt. (Psalm 103:12–14; Apostlagärningarna 3:19) Men kan vi medvetet strunta i vissa lagar och tänka att det uppvägs av att vi följer Guds lagar på andra områden? Ett exempel från Bibeln visar att vi inte kan resonera så.

Saul, som var kung i Israel, valde att lyda vissa av Guds lagar, men ignorerade andra. När han förde krig mot amalekiterna fick han anvisningen att han inte skulle spara deras boskapshjordar. Han skulle ”döda dem”. Saul följde visserligen andra anvisningar, men i det här avseendet var han olydig och sparade ”det bästa av småboskapen och nötboskapen”. Varför gjorde han det? Han och det övriga folket ville behålla djuren för egen räkning. (1 Samuelsboken 15:2–9)

När profeten Samuel frågade Saul varför han inte hade följt Guds befallning, protesterade Saul och hävdade att han faktiskt hade lytt. Han räknade upp allt det goda som han och folket hade gjort och påpekade att de hade framburit offer till Gud. Samuel frågade: ”Har Jehova lika mycket behag till brännoffer och slaktoffer som till att man lyder Jehovas röst? Se! Att lyda är bättre än slaktoffer, att ge akt bättre än baggars fett.” (1 Samuelsboken 15:17–22) Vi kan alltså inte kompensera vår olydnad mot Gud genom att offra något eller göra någon god gärning.

Guds normer – bevis för hans kärlek

Jehova är kärleksfull och förväntar inte att vi skall gissa oss till hur han vill att vi skall leva. Han ger oss tydlig moralisk vägledning i Bibeln och säger faktiskt: ”Detta är vägen. Vandra på den.” (Jesaja 30:21) När vi följer hans vägledning kan vi slippa all den frustration och osäkerhet som vi kan känna inför människors alla skiftande uppfattningar i moraliska frågor. Vi kan dessutom vara säkra på att Guds vägledning alltid är till vårt bästa och att han lär oss ”att göra det som är till nytta” för oss. (Jesaja 48:17, 18)

Vilka risker finns det med att själv avgöra vad det innebär att vara ”en god människa”? Vi har alla ärvt en fallenhet för att vara själviska. Vårt eget hjärta kan bedra oss. (Jeremia 17:9) Vi kan lätt förringa betydelsen av de krav som Gud har fastställt när vi tycker att de är svåra att följa eller uppfattar dem som restriktiva.

Detta kan belysas av ett exempel. Två ogifta personer väljer att ha sex. De tänker att eftersom inga andra är inbegripna, så är det deras ensak. De kanske inser att de inte handlar enligt Bibelns normer, men de tänker att ”så länge ingen blir sårad” har Gud inte något emot det. Deras begär kan göra dem blinda för betydelsen och konsekvenserna av deras val. Bibeln varnar: ”En väg kan tyckas vara rätt i en mans ögon – dess slut är dock dödens vägar.” (Ordspråksboken 14:12)

Alla Jehovas lagar är ett uttryck för hans kärlek till oss människor och hans önskan att vi skall slippa lida. När människor har gått emot Guds principer som gäller sex eller något annat område i livet, har de inte blivit lyckligare eller fått ett bättre liv. I stället har deras liv ofta blivit mer komplicerat. Å andra sidan, om vi följer Guds lagar får vi hjälp att leva ett bra liv och undviker att göra oss själva eller andra illa. (Psalm 19:7–11)

Om du verkligen vill bli en god människa i Guds ögon, gör då ditt bästa för att följa den vägledning han ger i Bibeln. Då kommer du att uppleva sanningen i orden: ”[Jehovas] bud är inte betungande.” (1 Johannes 5:3)

HAR DU UNDRAT?

▪ Varför bör vi följa den vägledning som vår Skapare ger oss? (Uppenbarelseboken 4:11)

▪ Måste man lyda alla Guds lagar? (1 Johannes 5:3)

▪ Varför är det inte förståndigt att sätta upp egna moralnormer? (Ordspråksboken 14:12; Jeremia 17:9)

[Bild på sidan 21]

Har du Guds syn på moral?