Katastroferna skall snart upphöra

JORDBÄVNINGAR, krig, hungersnöd och farsoter – detta är något av det som Jesus förutsade skulle känneteckna ”avslutningen” på den ”tingens ordning” i vilken vi nu lever. (Matteus 24:3, 7, 8; Lukas 21:7, 10, 11) Detta är naturligtvis inte sådant som Gud ligger bakom. Varken Jesus eller hans Fader, Jehova Gud, är ansvarig för detta.

Men Gud kommer att vara ansvarig för det som skall komma efter dessa förutsagda händelser, nämligen Guds kungarike, en himmelsk regering med Jesus Kristus som kung, och tillintetgörelsen av alla som förkastar Jehovas suveräna styre. (Daniel 2:44; 7:13, 14) Sedan kommer jorden att förvandlas till en fridfull plats, där ingen behöver frukta för naturkatastrofer. Då kommer följande löfte av Gud att få sin fullständiga uppfyllelse: ”Mitt folk skall bo på en fridfull uppehållsort och i den fulla tillförsiktens boningar och på ostörda viloplatser.” (Jesaja 32:18)

Lyssna till Gud och vinn evigt liv

Som det har förklarats i den föregående artikeln i den här serien kan det rädda liv  att handla efter varningar. Den principen gäller i ännu högre grad de varningar från Gud som finns nedtecknade i Bibeln. Gud lovar: ”Den som lyssnar till mig skall bo i trygghet och inte behöva frukta olyckans skräck.” (Ordspråksboken 1:33)

Jehovas vittnen bemödar sig om att lyssna till Gud genom att regelbundet läsa hans inspirerade ord och tillämpa det som de får lära sig. De vill uppmuntra dig att också göra det. Ja, de som lyssnar till Jehova och lyder honom behöver inte frukta för framtiden och den olycka som skall drabba de ondskefulla. De kan i stället se fram emot att vinna evigt liv i paradiset på jorden, där de skall ”få njuta av stor frid”. (Psalm 37:10, 11)

[Ruta på sidan 8]

TRÖST FÖR DEM SOM SÖRJER

Har du förlorat någon kär anförvant eller vän i döden, kanske genom en naturkatastrof eller någon annan tragedi? För närmare två tusen år sedan dog Lasarus, en nära vän till Jesus, en för tidig död. När Jesus fick höra det gick han till Lasarus by, Betania, och väckte upp honom från dödens ”sömn”. (Johannes 11:1–44)

Jesus utförde inte detta underverk enbart av kärlek till Lasarus och hans familj, utan också för att ge tyngd åt sitt löfte om att uppväcka ”alla som är i minnesgravarna” under sitt styre i Guds kungarike. (Johannes 5:28, 29) Ja, i det kommande paradiset skall Jesus utplåna följderna av allt det onda som började i och med upproret i Eden. * (1 Johannes 3:8)

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 9]

EN JORDBÄVNING ÄNDRADE MIN INRIKTNING I LIVET

År 1971 var jag en ung mor som hoppades på att få göra karriär som operasopran. Jag hade flyttat från min födelsestad Winnipeg i Manitoba i Canada 1957 för att komma närmare Hollywood i Kalifornien och få ägna mig åt mitt största intresse, musiken.

Under nio somrar hade mamma, ett Jehovas vittne, kommit från Canada för att hälsa på mig. Hon brukade då passa på att tala med mig om Bibeln, övertygad om att den gav de bästa råden om hur man skall bli lycklig och få ett bra familjeliv. Jag älskade mamma och lyssnade respektfullt på henne. Men varje gång hon hade åkt slängde jag bort den litteratur hon hade gett mig, övertygad om att mitt liv hade rätt inriktning.

Så, tidigt en tisdagsmorgon i februari 1971, väcktes jag av en jordbävning som mätte 6,6 på Richterskalan. Det var ett öronbedövande oväsen, och det skakade våldsamt. Förskräckt rusade jag till min son och blev lättad över att finna honom välbehållen i sin lilla säng. När skakningarna upphörde var golvet täckt av glassplitter och innehållet i skåpen, och vattnet från swimmingpoolen var över hela trädgården. Trots att min familj var oskadd kunde jag inte somna om.

Mamma hade talat om ”de sista dagarna”, som bland annat skulle kännetecknas av ”stora jordbävningar”. (2 Timoteus 3:1; Lukas 21:7–11) När hon kom på sitt årliga besök den sommaren, hade hon inte med sig någon biblisk litteratur alls. Eftersom hon hade vittnat för mig i nio år utan resultat, trodde hon inte att jag var intresserad. Men hur fel hade hon inte! Från det hon kom bombarderade jag henne med frågor. Sång och berömmelse kändes plötsligt inte så viktigt längre.

Samma vecka följde jag med mamma på kristna möten i Rikets sal, och sedan dess har jag sällan missat ett möte. Hon ordnade så att jag fick ett bibelstudium. Jag blev döpt 1973, och nu använder jag i medeltal 70 timmar i månaden till att förkunna de goda nyheterna om Guds kungarike för andra. (Matteus 24:14) Ja, i stället för att skakas byggdes min tro på Gud upp av en jordbävning. – Berättat av Colleen Esparza.