Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Blick på världen

Blick på världen

Blick på världen

Hela Nya världens översättning av Den heliga skrift finns nu tillgänglig på 43 språk, och på tre av dessa finns den även i punktskrift; Nya världens översättning av de kristna grekiska skrifterna finns på ytterligare 18 språk, och på ett av dessa även i punktskrift. Fram till juli 2007 har den här översättningen tryckts i en samlad upplaga om 143 458 577 exemplar.

Den äldsta kända bibeltexten är den så kallade prästerliga välsignelsen i 4 Moseboken 6:24–26. Den är ingraverad på två silveramuletter i form av skriftrullar och härrör från sent 600-tal eller tidigt 500-tal f.v.t. (BIBLICAL ARCHAEOLOGY REVIEW, USA)

Den 31 december 2006 uppgick det registrerade antalet språk och dialekter på vilka man har gett ut åtminstone en av Bibelns böcker till 2 426 – en ökning med 23 under det gångna året. (UNITED BIBLE SOCIETIES, STORBRITANNIEN)

Omkring 28 procent av amerikanerna anser att Bibeln är ”Guds ord ... som skall tas bokstavligt”, 49 procent att den är ”Guds inspirerade ord men att inte allt i den bör tas bokstavligt” och 19 procent att den är en ”sagobok”. (GALLUP NEWS SERVICE, USA)

Den äldsta kinesiska bibeln?

”Det äldsta vittnesbördet om en översättning av den hebreiska bibeltexten till kinesiska finns på en minnessten [till vänster] som restes år 781 v.t.”, säger Yiyi Chen, forskare vid Peking University. Minnesstenen, som restes av nestorianer, återupptäcktes i staden Xi’an år 1625. ”Det kinesiska namnet på stenen kan översättas ’minne av spridandet i Kina av ”den lysande läran” från Da Qin’ (... Da Qin är det kinesiska namnet för romarriket)”, förklarar Chen. ”Bland tecknen på minnesstenen finner vi sådana uttryck som ’äkta kanon’ och ’översättande av Bibeln’ på kinesiska.”

[Bildkälla på sidan 30]

© Réunion des Musées Nationaux/Art Resource

En dyrgrip i en torvmosse

Arbetare som grävde i en torvmosse på Irland hittade 2006 en bok med Psalmerna, eller Psaltaren, som man menar kan dateras till 700-talet v.t. Den här handskriften på latin, en av de få som finns bevarade från den tiden, beskrivs som en riktig dyrgrip. De ungefär 100 sidorna av pergament i originalband är mycket påkostade. ”Resterna av en täckande matta och en läderväska antyder att Psaltaren hade gömts avsiktligt, kanske för att rädda den undan en vikingaraid för 1 200 år sedan”, heter det i Londontidningen The Times. Även om arken är sammanpressade och delvis har ruttnat, är experter övertygade om att de skall kunna sära på dem och bevara dem.

Stora lass med historia

Arkeologer som finsiktar stora lass med jord som kommer från platsen för Jerusalems tempel har enligt rapporter hittat tusentals artefakter som daterar sig från för-israelitisk tid till nutid. Bland dem fanns en pilspets av samma slag som användes av Nebukadnessars här, han som förstörde det första judiska templet på den platsen. Det mest uppseendeväckande fyndet är ett lersigill som härrör från 600-talet eller 500-talet f.v.t. och som sägs ha det hebreiska namnet Gedaljahu ben Immer Ha-Cohen. Enligt arkeologen Gabriel Barkai kan ”ägaren ha varit bror till den Pashur ben Immer som i Bibeln [i Jeremia 20:1] omnämns som präst och överuppsyningsman”.