En kung som uträttade mycket

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I KAMERUN

IBRAHIM NJOYA var den 17:e kungen över bamum, en stor etnisk folkgrupp som fortfarande lever på grässlätterna i västra Kamerun. Som framgår av kungalängden på nästa sida, som visar bamumfolkets regenter från slutet av 1300-talet fram till vår tid, var han kung från 1889 fram till sin död 1933. Under hans regeringstid försökte både Frankrike och Tyskland att kolonisera området.

Alltifrån sin ungdom visade sig Ibrahim Njoya vara mycket intelligent och intuitiv, och han omgav sig med likasinnade intellektuella och innovativa personer som delade hans visioner. Det magnifika palats som han lät bygga och som syns på bilden här nedan vittnar om hans kunnande inom byggnadskonsten. Han tillskrivs också konstruktionen av den spannmålskvarn som också syns här på bild. Men det som är särskilt värt att nämna är att han utvecklade ett nytt skriftsystem för bamumspråket.

Nu kunde historien skrivas ner

Fram till slutet av 1800-talet bevarades bamumfolkets historia huvudsakligen genom muntlig tradition, från generation till generation. Njoya insåg att det fanns en risk för att detaljer utelämnades eller tillfogades. Han kände till det arabiska språket därför att han hade skaffat sig böcker på arabiska av handelsmän och resande köpmän som passerade hans kungadöme. Troligen kände han också till den tidiga skriftformen av språket vai, som vid den  tiden användes i Liberia. Så Njoya började utveckla ett skriftsystem för sitt eget språk.

I början använde Njoya flera hundra tecken, i huvudsak piktogram och ideogram. Men det här systemet förutsatte att hans undersåtar memorerade vad varje tecken föreställde. Så under årens lopp förenklade han systemet med hjälp av sina betrodda män vid hovet och minimerade antalet nödvändiga tecken genom att använda stavelser enligt ett visst system. Genom att kombinera ett antal tecken, eller bokstäver, i Njoyas nya skriftspråk kunde man bilda specifika ord. Det här gjorde att läsaren inte behövde memorera lika många tecken med deras motsvarande ljud. När Njoya var färdig med sitt nya skriftsystem, som kallades A-ka-u-ku, hade det 70 tecken.

Ibrahim Njoya främjade bruket av det skrivna bamumspråket genom att kräva att det skulle ingå i skolundervisningen och användas på alla myndighetsnivåer. Han såg till att den imponerande historien om bamumfolkets kungar och dess land skrevs ner med hjälp av hans nya skriftspråk. Nu kunde alltså hans folk för första gången läsa om sina traditioner, lagar och sedvänjor. Njoya såg även till att recept för läkemedel skrevs ut på bamum. I dag finns över 8 000 sådana originalskrifter bevarade i palatsets arkiv.

En fördel med det här nya skriftspråket blev uppenbar kort efter det att tyska kolonialister anlände 1902. Även om Njoya drog fördel av den ekonomiska utvecklingen var han inte alltid överens med de tyska myndigheterna. Han använde därför sitt nyuppfunna skriftspråk, vilket tyskarna ännu inte hade lärt sig att tyda. Hur har det då gått med bamum?

Under första världskriget (1914–1918) förlorade Tyskland kontrollen över Njoyas rike. Med tiden ställdes det under franskt mandat av det nybildade Nationernas förbund. Även om Njoya var öppen för nya idéer, var han samtidigt stolt över sitt kulturarv och ville desperat bevara och utveckla sitt folks kultur. Det här kom att leda till att han motsatte sig franskt kolonialstyre över sitt rike. Och precis som andra ledare som inte var lojala mot kolonialmakten avsattes han 1931 av fransmännen. Två år senare dog Njoya i exil.

Eftersom fransmännen förbjöd att man använde bamumskriften i skolorna och Njoya var borta, kom den snart ur bruk och föll i glömska för de flesta. När kristenhetens missionärer kom till området, studerade de bamumfolkets talspråk och sammanställde en grammatikbok som de använde i sina skolor. Till skillnad från Njoya lånade de det mesta från det redan existerande latinska alfabetet med dess fonetik, eller ljudlära.

På senare tid har man försökt återuppväcka intresset för bamumfolkets skriftspråk. Ibrahim Mbombo Njoya, den nuvarande sultanen, har öppnat en skola i det palats som hans farfar lät bygga. Där undervisas återigen traktens barn i detta skriftsystem för att det inte skall falla i glömska och dö ut.

[Bild på sidan 27]

En minnestavla, skriven med latinska bokstäver till vänster och med bamumskrift till höger, visar bamumdynastin från 1300-talet fram till vår tid

[Bildkälla på sidan 26]

Alla foton: Genom tillmötesgående från och tillstånd av sultanen Ibrahim Mbombo Njoya, Foumban, Kamerun