Vad säger Bibeln?

Förlåter Gud allvarliga synder?

BARMHÄRTIGHET är en av Guds mest framträdande egenskaper. (Psalm 86:15) Hur omfattande är hans barmhärtighet? En psalmist skrev: ”Om det var missgärningar du gav akt på, Jah, Jehova, vem skulle då kunna bestå? Ty hos dig finns förlåtelsen, för att du må bli fruktad.” (Psalm 130:3, 4) På ett annat ställe står det: ”Så långt som soluppgången är från solnedgången, så långt från oss avlägsnar han våra överträdelser. Som en far visar barmhärtighet mot sina söner, så visar Jehova barmhärtighet mot dem som fruktar honom. Ty han vet hur vi är formade, han kommer ihåg att vi är stoft.” (Psalm 103:12–14)

Det är tydligt att Jehova förlåter fullständigt och i rikt mått, och när han visar barmhärtighet tar han hänsyn till våra begränsningar och vår ofullkomlighet – att vi är ”stoft”. Vi skall nu se på några exempel från Bibeln som visar omfattningen av Guds barmhärtighet.

Aposteln Petrus förnekade Kristus tre gånger. (Markus 14:66–72) Innan aposteln Paulus blev troende förföljde han Kristi efterföljare. När det skulle avgöras om vissa av dem skulle avrättas röstade han för det. Och han gav sitt bifall till mordet på en av dem. (Apostlagärningarna 8:1, 3; 9:1, 2, 11; 26:10, 11; Galaterna 1:13) En del medlemmar i församlingen i Korinth hade varit drinkare, utsugare och tjuvar innan de blev kristna. (1 Korinthierna 6:9–11) Men alla dessa fick ändå Guds ynnest. Varför förlät Gud dem?

Tre steg för att få Guds barmhärtighet

”Barmhärtighet [har] visats mig, eftersom jag var okunnig och handlade i brist på tro”, skrev Paulus. (1 Timoteus 1:13) Hans rättframma ord leder oss till det första steget som krävs för att få Guds förlåtelse – att man skaffar sig exakt kunskap om Jehova och  hans normer, som finns nedtecknade i Bibeln. (2 Timoteus 3:16, 17) Vi kan inte behaga vår Skapare om vi inte känner honom väl. Jesus sade i bön till sin Fader: ”Detta betyder evigt liv: att de lär känna dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” (Johannes 17:3)

När uppriktiga människor får den kunskapen, ångrar de djupt sina tidigare orätta handlingar och drivs till att ge uttryck åt uppriktig sinnesändring. Det här är det andra steget man måste ta för att få Guds förlåtelse. Som det står i Apostlagärningarna 3:19: ”Ändra därför sinne och vänd om för att få era synder utplånade.”

Den versen nämner också det tredje steget – att vända om. Det innebär att man överger sina gamla vanor och attityder och börjar leva efter Guds normer och ser saker på hans sätt. (Apostlagärningarna 26:20) Genom sitt nya sätt att leva visar man med andra ord att man verkligen menar vad man säger när man ber Gud om förlåtelse.

Guds villighet att förlåta har en gräns

Det finns människor vars synder Gud inte förlåter. Paulus skrev: ”Om vi med vett och vilja bedriver synd, sedan vi har fått den exakta kunskapen om sanningen, finns inte längre något slaktoffer för synder kvar, utan bara en förskräcklig väntan på [en ogynnsam] dom.” (Hebréerna 10:26, 27) Uttrycket ”med vett och vilja bedriver synd” tyder på att det är fråga om en djupt inrotad ondska, ett verkligt ont hjärta.

Judas Iskariot utvecklade ett sådant hjärta. ”Det hade varit bättre för den människan om hon inte blivit född”, sade Jesus. (Matteus 26:24, 25) Och angående vissa religiösa ledare på sin tid sade han: ”Ni är från er fader Djävulen. ... När han talar lögn, talar han enligt sitt eget sinnelag, eftersom han är en lögnare och lögnens fader.” (Johannes 8:44) Precis som Satan var dessa män alltigenom onda. De ångrade inte det de hade gjort utan blev rentav mer förhärdade i sin ondska. * Det är sant att även sanna kristna på grund av ofullkomlighet och svaghet begår synder, ibland allvarliga sådana. Men deras felsteg återspeglar inte ett sinnelag som är oförbätterligt ont. (Galaterna 6:1)

Barmhärtig in i det sista

Det är inte bara synden som sådan som Jehova lägger märke till, utan också syndarens inställning. (Jesaja 1:16–19) Tänk på de två brottslingar som hängde på pålar bredvid Jesus. Båda hade tydligtvis begått allvarliga brott, för en av dem erkände: ”Vi får nu fullt ut vad vi förtjänar för vad vi har gjort; men denne man [Jesus] har inte gjort något orätt.” Det brottslingen sade visar att han visste en del om Jesus. Och den kunskapen bidrog antagligen till att hans inställning förändrades till det bättre. Detta framgår av vad han därefter sade, när han bad Jesus: ”Kom ihåg mig, när du kommer in i ditt kungarike.” Hur besvarade Kristus denna innerliga begäran? Han sade: ”I sanning säger jag dig i dag: Du skall vara med mig i paradiset.” (Lukas 23:41–43)

I ett av sina sista uttalanden som människa gav Jesus alltså uttryck åt barmhärtighet mot en man som hade erkänt att han förtjänade sitt dödsstraff. Tänk så uppmuntrande! Vi kan därför vara övertygade om att både Jesus Kristus och hans Fader, Jehova, kommer att ha medkänsla med alla som visar sann ånger och sinnesändring, oavsett deras tidigare handlingar. (Romarna 4:7)

[Fotnot]

HAR DU UNDRAT?

▪ Hur skulle du beskriva Guds barmhärtighet? (Psalm 103:12–14; 130:3, 4)

▪ Vilka steg måste man ta för att få Guds ynnest? (Johannes 17:3; Apostlagärningarna 3:19)

▪ Vad lovade Jesus en av brottslingarna som hängde bredvid honom? (Lukas 23:43)

[Bild på sidan 10]

Jesus visade att allvarliga synder kan bli förlåtna