Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Varför många misströstar

Varför många misströstar

Varför många misströstar

Den oroande utvecklingen i världen skapar fruktan för framtiden. I ett växande antal städer övervakas invånarna av kameror. På grund av fruktan för terrorister har många flygplatser med hög belastning börjat likna militärläger. Fler och fler tjuvar och pedofiler använder Internet för att hitta intet ont anande offer. När det gäller miljön hotas det framtida livet på vår planet av föroreningar, skogsskövling, utdöende av växter och djur samt global uppvärmning.

DEN här oroande utvecklingen, som var otänkbar för två eller tre generationer sedan, är nu världsomfattande. Av goda skäl undrar många vad det är som håller på att hända med världen och vad slags liv som väntar dem och deras barn. Kommer det att bli så att ingen vågar ta bussen, tåget eller flyget? Kommer framtida generationer, med tanke på stigande priser och att jordens tillgångar utnyttjas alltmer, att ha råd med god läkarvård, mat av god kvalitet och bränsle?

Med tanke på de ökande sjukvårdskostnaderna sade en kanadensisk hälsominister: ”Framtiden ser verkligen mycket skrämmande ut.” Varningssignaler hörs också när det gäller mat och bränsle. Varför det? För att minska beroendet av fossila bränslen satsar vissa länder stora summor på biobränslen, till exempel etanol, som framställs ur växter. För första gången i historien skall tillgänglig areal inte bara producera mat till människor, utan också bränsle till bilar. Detta har redan lett till stigande matpriser.

Samtidigt blir klyftan mellan de rika och de fattiga allt större, något som ökar de sociala spänningarna. ”Under detta första årtionde av 2000-talet har många människor det mycket bra samtidigt som andra lever under extremt svåra förhållanden”, heter det i en rapport av Världshälsoorganisationen. ”Medellivslängden i några av de fattigaste länderna är nu bara hälften av den i de rikaste länderna.” Detta beror i huvudsak på sjukdom och socialt och ekonomiskt kaos i politiskt instabila stater.

Dessutom har vi hotet om global uppvärmning, som kan ge upphov till allt större ökenspridning och mer extrema väderförhållanden, och det är med tanke på allt detta inte förvånande att många upplysta människor är nervösa för morgondagen. I tidskriften Bulletin of the Atomic Scientists, som ställer den så kallade domedagsklockan, uttryckte man fruktan för en dyster framtid, ”allteftersom vetenskapsmän fortsätter att lägga märke till allt större verkningar [av global uppvärmning] på jordens komplexa ekosystem”.

Är våra framtidsutsikter lika dystra som de ser ut? Står vårt enda hopp om en bra framtid till ledarna inom affärsvärlden, politiken, religionen och vetenskapen? ”Vad har vi annars för val?” kanske någon frågar. ”Vi har själva ställt till med dessa problem, och vi måste själva lösa dem.” Andra tror att det helt enkelt ligger utanför mänsklig förmåga att hitta en lösning och att det endast är Gud som kan ge oss ett hopp om en trygg och säker framtid. Vilken försäkran har vi i så fall om att han är intresserad av oss och att han skall rädda oss från oss själva? Följande artiklar skall behandla dessa frågor.

[Infälld text på sidan 3]

Står vårt enda hopp om en bra framtid till ledarna inom affärsvärlden, politiken, religionen och vetenskapen?