Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Tonårsföräldrar – Vikten av att förstå

Tonårsföräldrar – Vikten av att förstå

Tonårsföräldrar – Vikten av att förstå

Tänk dig att du är i ett främmande land och att du inte talar språket. Det kommer helt klart att vara svårt, men inte omöjligt, att kommunicera. Du kan till exempel ha nytta av en parlör för att lära dig de vanligaste uttrycken. Eller också kanske någon kan tolka åt dig så att du kan förstå andra – och bli förstådd av dem.

FÖRÄLDRAR som har tonåringar kan ibland tycka att de är i en liknande situation. Ungdomars uppförande kan ungefär som ett främmande språk vara svårt, men inte omöjligt, att begripa sig på. Lösningen för föräldrar ligger i att försöka förstå vad som händer under det här ibland spännande, men ofta förvirrande, skedet i livet.

De bakomliggande orsakerna

En ung människas önskan att vara självständig är inte alltid ett tecken på upproriskhet. Tänk på att Bibeln säger att ”en man” med tiden ”skall lämna sin far och sin mor”. (1 Moseboken 2:24) Som en förberedelse för att kunna ta större ansvar i vuxenlivet behöver ungdomar få åtminstone en viss erfarenhet av att fatta beslut.

Tänk på vad som skulle kunna ligga bakom det slag av uppförande som föräldrarna i den föregående artikeln beskrev.

Lia i Storbritannien beklagade sig: ”Min son hade plötsligt väldigt starka åsikter och började ifrågasätta vår myndighet.”

Precis som små barn frågar tonåringar hela tiden: ”Varför det?” Men nu räcker det inte längre med ett kort och enkelt svar för att de skall bli nöjda. Vad är det som har förändrats? Aposteln Paulus skrev: ”När jag var barn, ... resonerade jag som ett barn.” (1 Korinthierna 13:11) Allteftersom ungdomar utvecklar sin förmåga att resonera behöver de mer utförliga förklaringar för att kunna öva upp sin ”uppfattningsförmåga”. (Hebréerna 5:14)

John i Ghana sade: ”Våra döttrar blev osäkra på sig själva, särskilt när det gällde utseendet.”

Den tillväxtspurt som följer med puberteten gör, oavsett om den kommer tidigt eller sent, att många ungdomar blir överdrivet medvetna om hur de ser ut. De nya kroppsformerna kan få flickor att känna både glädje och en viss oro. Om man till detta lägger upptäckten av akne – och makeup – är det inte svårt att förstå varför tonåringar verkar använda mer tid framför spegeln än framför läxböckerna.

Daniel i Filippinerna sade: ”Våra barn blev hemlighetsfulla och ville få vara mer i fred. De var ofta hellre tillsammans med sina vänner än med oss.”

Hemlighetsmakeri kan vara farligt. (Efesierna 5:12) Avskildhet däremot är något helt annat. Till och med Jesus insåg värdet av att leta rätt på ”ett ensligt ställe för att få vara i avskildhet”. (Matteus 14:13) Allteftersom ungdomar växer upp behöver de få mer personligt utrymme och känna att de vuxna respekterar det. De måste få ha en viss avskildhet för att kunna öva sig i att tänka igenom saker och ting, något som de kommer att få nytta av i vuxenlivet.

Att lära sig hur man får vänner är på liknande sätt en del av att bli vuxen. Det är sant att ”dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor”. (1 Korinthierna 15:33) Men det heter också i Bibeln: ”En sann vän visar alltid kärlek och är en broder som föds för tider av nöd.” (Ordspråksboken 17:17) Man måste lära sig hur man får bra vänner och hur man sedan behåller dem. Det är något man har nytta av livet ut.

När föräldrar ställs inför sådana här situationer gör de väl i att ”förvärva förstånd”, så att de inte feltolkar tonåringarnas uppförande. Men förutom det behövs det naturligtvis även vishet, förmågan att hantera en situation på ett sätt som leder till det bästa resultatet. Hur kan tonårsföräldrar göra det?

[Infälld text på sidan 5]

Allteftersom ungdomar utvecklar sin tankeförmåga behöver de mer utförliga förklaringar till de regler som familjen har